Din mission i livet pågår nu

Den första principen har att göra med hur dyrbart nuet är.

Med början 1831 tillbringade många av kyrkans första medlemmar omkring sju år i Kirtland i Ohio. De hade lämnat hem, företag och gårdar bakom sig i New York och Pennsylvania för att bege sig till en okänd plats. Och Herren sade till dem att den platsen bara skulle vara tillfällig:

”Och jag helgar detta land åt dem för en kort tid, tills jag, Herren, skall sörja för dem på annat sätt och befalla dem att bege sig härifrån.

Och stunden och dagen är inte given dem, låt dem därför uppträda i detta land som om de skulle stanna i många år, och det skall lända dem till godo” (L&F 51:16–17).

Jag tycker om att föreställa mig hur de där första medlemmarna lyssnade på Herrens anvisningar och genast satte igång att arbeta. De plogade fält som de inte visste om de skulle få skörda, planterade träd vars frukt de kanske aldrig skulle få äta och byggde ett vackert tempel som de slutligen skulle vara tvungna att lämna. Jag ser hur de lever flitiga, produktiva liv. De tittar inte oavbrutet in i det okända och undrar vart de ska ta vägen sedan och när. De agerade ”som om de skulle stanna i många år” och litade på att deras arbete inte skulle vara förgäves.

När medlemmarna lämnade Ohio 1838 hade de hjälpt till att bygga en stark grund för kyrkans fortsatta tillväxt. Tänk på vad som hände under den dyrbara och produktiva perioden:

• Profeten Joseph Smith organiserade Profetskolan, avslutade sin inspirerade översättning av Bibeln och tog emot många viktiga uppenbarelser.

• Första presidentskapet, de tolv apostlarnas kvorum och de sjuttios kvorum organiserades.

• Templet i Kirtland byggdes och invigdes. Det var där som Joseph Smith och Oliver Cowdery såg Jesus Kristus och fick prästadömets nycklar av Mose, Elias och Elia.

• De första missionärerna sändes till England.

Mina unga vuxna år var en mycket värdefull ”kort tid” som Herren gav till mig. Under våra år som unga vuxna är vår fysiska och mentala energi på sin topp. Vi kan göra det bästa av dem genom att bestämma oss för att lita på Herren och agera ”som om vi skulle stanna i många år”. Då kan de här åren bli en helgad tid av extraordinär produktivitet, tillväxt, inlärning och tjänande.

En annan bra princip kom från en enkel insikt. Min mission i livet låg inte och väntade på mig i en vag och avlägsen framtid. Den var daglig och pågående.

President Brigham Young (1801–1877) sade: ”Det finns ingen man eller kvinna i denna kyrka som inte är på mission. Den missionen varar så länge de lever.”¹ Med andra ord, min mission i livet hade redan börjat. Jag behövde inte hitta den utan snarare känna igen den.

Jag upptäckte ett sätt att känna igen den tack vare tre beståndsdelar som redan fanns i mitt liv:

• En unik samling personliga gåvor.

• En unik samling personliga utmaningar.

• Särskilda behov i världen som Herren vill att jag ska göra något åt.

Enkelt sagt uppfyller vi vår mission när de här tre beståndsdelarna kommer samman och vi väljer att agera. Begrunda hur det här fungerade för Josef i Gamla testamentet (se 1 Mos 37–47).

Josef hade många gåvor. Han växte upp i en familj som hade kunskap om Gud, och han var arvinge till Abrahams förbund. Han hade den andliga gåvan att kunna tyda drömmar.

Han hade också många utmaningar. Det verkar för mig som om några av Josefs utmaningar var en far som favoriserade honom, svartsjuka bröder och hans egen brist på takt när han skulle hantera dem. Han såldes som ung till slaveri i ett främmande land, blev falskeligen anklagad för omoraliskt uppträdande och kastades i fängelse.

Men Josef var också villig att agera. Han använde sig både av sina gåvor och av sina utmaningar för att avhjälpa olika behov i sin värld. Vid flera tillfällen, bland annat i fängelset, valde han att använda sin andliga gåva att tyda människors drömmar. Det valet gjorde det i sin tur möjligt för honom att arbeta för faraon med att lagra mat åt det egyptiska folket. Eftersom Josef var trofast och flitig i sitt arbete kunde han uppfylla en livräddande mission. Han räddade många, bland annat sin egen familj, från svält.

Josefs gåvor och utmaningar tillsammans satte honom i en unik position att kunna agera när det blev hungersnöd i landet. Eftersom Josef var den han var och där han var och eftersom han valde att vara trofast och lydig, så uppfyllde han en unik mission där han tjänade Herren, det egyptiska folket och sin egen familj.

Men de här tre beståndsdelarna kommer inte bara samman för människorna som vi läser om i skrifterna. De kommer samman varje dag i vårt eget liv.

En ung vuxen kvinna hade gåvan att skriva och en del personliga erfarenheter av depression. När hennes tonårssyster hade det jobbigt i skolan kunde hon se att systern började bli nedslagen. Hon lyssnade på Andens maningar och skrev en rad fina meddelanden till sin syster där hon uttryckte sin kärlek och tillit, en för varje dag under en särskilt svår tvåveckorsperiod. I det enkla valet att avhjälpa sin systers behov uppfyllde den här unga kvinnan en del av sin mission.

När det här valet att lyssna på Anden och att agera fortsätter dag efter dag, vecka efter vecka och år efter år, så skapar det ett större mönster som vi senare kommer att känna igen som den mission Herren vill att vi ska fullfölja.

Åratal efter det att jag var i tjugoårsåldern kan jag nu äntligen se att mitt liv har blivit så som det beskrevs i min patriarkaliska välsignelse för många år sedan. Det var sannerligen inte för att jag visste exakt vad jag skulle göra och vart framtiden skulle ta mig. Det visste jag verkligen inte.

Mitt liv har bjudit på en del vändningar och besvikelser som fick mig att undra om jag hamnat på fel väg. Men som det har visat sig behövde jag inte oroa mig. Herren visste alltid var jag var och vart han ville att jag skulle gå. Jag försökte hela tiden göra mitt bästa för att följa hans bud, tjäna honom och lyssna på Anden. Fastän jag ofta inte kunde se det när det hände så inser jag nu att hans hand alltid har väglett mig.

Åren som ung vuxen är fyllda av viktiga beslut och en del tillhörande osäkerhet och stress. Men vi får större självförtroende när vi lär oss att lita på Herrens förmåga att verkställa sina syften med vårt liv — dag för dag. Då har vi större förmåga att ”bli stilla och besinna att [han] är Gud” (Ps 46:11). Och när vi gör det får vi uppleva frid.