Julen inom dig

Jag antar att alla minns sin första jul borta från hemmet. Anledningen till att vi inte är hemma kan ha varit en mission eller militärtjänst, studier eller arbete. Oavsett anledningen är den första julen borta från hemmet ett starkt minne för oss alla. Till dem som har varit borta under julen, eller som kanske är det i år, tillägnar jag ett sådant minne som jag själv har.

I mitt fall var det när jag verkade som missionär. I nitton år hade jag firat jul omringad av familj och vänner. Jag antar att jag i min ungdomliga självcentrering aldrig funderade över att behöva tillbringa julen på något annat sätt.

När sedan julen 1960 närmade sig, befann jag mig på andra sidan jordklotet från allt det där. Jag hade varit i England i mindre än tre månader när jag den 1 december kallades till missionskontoret för att träffa äldste Eldon Smith, en ny missionär från Champion i Alberta i Kanada — min första juniorkamrat. Vi sändes för att öppna missionsarbetet i den konservativa staden Guildford i grevskapet Surrey, ett område som aldrig hade haft missionärer från vår kyrka och som, så vitt vi visste, bara hade en enda medlem gömd någonstans inom sina gränser. Vi var unga, oerfarna och lite överväldigade, men vi var inte försagda.

Vi registrerade oss hos polisen, ordnade med en bostad och, eftersom vi till en början inte kunde hitta den enda medlemmen, kastade oss in i det enda som vi visste hur man gjorde — knacka dörr. Vi knackade dörr på förmiddagen, vi knackade dörr mitt på dagen, vi knackade dörr på eftermiddagen och vi knackade dörr på kvällen. Vi cyklade nerför gatorna i vad som måste ha varit den regnigaste december i historien i Storbritannien — det kändes i alla fall så. Vi var blöta på morgonen, vi var blöta mitt på dagen, vi var blöta på eftermiddagen och vi var blöta på kvällen, men vi fortsatte att knacka dörr. Och vi kom nästan inte in genom någon av dem.

Så var det ända till julaftonen, när folk var ännu mindre benägna att lyssna på ett par missionärer ”från kolonierna”. Den kvällen drog vi oss trötta, men hängivna, tillbaka till vår enrumslägenhet och hade en julandakt. Vi sjöng en julpsalm och uppsände en inledningsbön. Vi läste i skrifterna och lyssnade på en bandinspelning med titeln Den sanna julberättelsen. Sedan sjöng vi ännu en julpsalm, bad en avslutningsbön och gick och lade oss. Vi var för trötta för att se julgodis framför oss.

På juldagsmorgonen höll vi vårt morgonstudieschema och öppnade två eller tre julklappar som hade kommit efter förflyttningen. Sedan gick vi ut och knackade dörr. Vi knackade dörr på förmiddagen, vi knackade dörr mitt på dagen, vi knackade dörr på eftermiddagen och vi knackade dörr på kvällen. Vi kom inte in någonstans.

För en så händelselös jul — uppenbarligen den minst festliga jul jag någonsin upplevt förr eller senare — säger det något att dessa speciella dagar i december 1960 har stannat kvar i mitt hjärta (efter mer än 50 år!) som en av de ljuvligaste jular jag någonsin haft. Jag tror det är därför att jag för första gången i mitt liv upptäckte att jag förstod vad julen handlade om i stället för att bara glädjas åt den. Jag tror att jag för första gången, på ett betydelsefullt sätt, förstod budskapet om Kristi födelse och liv — hans budskap och hans mission och hans offer för andra.

Jag borde ha gjort den kopplingen i yngre år, men det hade jag inte — åtminstone inte tillräckligt mycket. Men den julen i England — som kall, blöt, något överväldigad nittonåring — förstod jag. Jag kan verkligen säga att julen, tack vare min mission, liksom så många andra aspekter av evangeliet, har betytt mer och mer för varje år som gått efter den upplevelsen.

Den här julen vill jag uttrycka min kärlek till varje missionär, varje man eller kvinna i det militära, varje elev och varje anställd och resande som inte är hemma under julen.¹ Håll fast vid tron. Leta efter det som är bra i din situation. Gör något bra för någon annan. Sök Kristus, utan omslag och glitter. Du kommer att finna att julen — liksom Guds rike — trots yttre omständigheter finns inom dig. (se Luke 17:21, King James Bible).