Lärdomar från den heliga lunden
Från KUV:s brasafton ”Stå i den heliga lunden”, som hölls i Kalifornien den 6 maj 2012. För hela talet, gå till cesdevotionals.lds.org.
Jag uppmanar er att alltid i ert sinne och ert hjärta stå i den heliga lunden och leva trogna de sanningar som Gud började uppenbara där.
År 1993 – fyra år efter min kallelse till de sjuttios kvorum – ombads min familj och jag att tjäna i New Yorkmissionen Rochester i två år. I den missionen ingår kommunen Palmyra (där Joseph Smith och hans familj bodde under en stor del av 1820-talet) och Fayette (där kyrkan organiserades i april 1830).
Det är ett pittoreskt landskap som domineras av böljande trädklädda kullar, klara sjöar och vattendrag och varma, färgstarka människor. Det är också en plats som helgats av det som hände där.
I en lund av mäktiga bokträd, ekar, lönnar och andra trädslag omkring en halv kilometer väster om Joseph och Lucy Mack Smiths familjs hem nära Palmyra, såg den fjortonårige Joseph Smith Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus i en syn. Den här gudomliga uppenbarelsen, som kom som svar på Josephs bön att få veta sanningen om religion, inledde evangeliets återställelse i denna slutliga tidsutdelning. Det gjorde också lunden till en vördad plats i vår kyrkas historia – en plats som vi hedrar med namnet ”den heliga lunden”.
Min familj och jag kom att älska den lunden och känna dess helighet. Vi åkte ofta dit. Varje månad när nya missionärer anlände och de som avslutade sin mission gav sig av, tog vi dem dit.
Då jag vördnadsfullt vandrat genom den heliga lunden eller suttit i tankar på de bänkar som ställts där, har jag ofta reflekterat över de många symboler ur skrifterna som har att göra med träd, grenar, rötter, frön, frukter och skogar. En noggrann observatör kan lära sig många viktiga saker av ekosystemet som finns där. Jag vill i korthet ta upp fyra sådana lärdomar.1
1. Träd växer alltid mot ljuset.
Foto Royce Bair
I den heliga lunden har träden som växer i kanten av den ursprungliga skogen samt de som kantar många av de inre stigarna ofta växt utåt för att undkomma det skuggande lövverket över dem, och sedan uppåt för att få så mycket solljus som möjligt. Deras krokiga stammar och grenar kontrasterar starkt mot grannträden, som växer nästan fullständigt raka. Träd, liksom nästan alla levande organismer, behöver ljus för att överleva och frodas. De gör allt de kan för att suga upp så mycket solljus som möjligt och befrämja fotosyntesen – den process som omvandlar ljusets energi till kemisk energi.
Ljus är en ännu viktigare katalysator i den andliga sfären än i naturen. Det beror på att ljuset är väsentligt för vår andliga tillväxt och förverkligandet av vår fulla potential som Guds söner och döttrar.
Mörker är motsatsen till ljus och representerar de krafter i världen som söker skilja oss från Gud för att omintetgöra hans gudomliga plan för vårt liv. Det är vanligtvis efter mörkrets inbrott eller på mörka platser som ondskans krafter utövar det största inflytandet. Brott mot kyskhetslagen, stölder, brott mot Visdomsordet och andra handlingar som förbjuds av vår himmelske Fader sker vanligtvis under mörkrets täckmantel. Också när vi väljer att handla fel mitt på ljusa dagen kan vi inte annat än få känslor av mörker.
Lyckligtvis ger Anden ”ljus åt varje människa som kommer till världen, och Anden upplyser varje människa i hela världen som hörsammar Andens röst.
Och alla som hörsammar Andens röst kommer till Gud, ja, Fadern” (L&F 84:46–47).
Det här skriftstället beskriver vackert Guds barns strävan uppåt, den naturliga gudagivna instinkten vi alla har – om vi inte kväver den – att röra oss mot ljuset och därmed mot Gud och hans Son och bli mer lika dem. Kristus sade om sig själv: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Joh. 8:12).
Jag uppmanar er att undvika syndens mörker i alla dess onda former och fylla ert liv med Ande, sanning och vår Frälsares Jesu Kristi ljus. Ni kan göra det genom att söka efter ädla vänner, inspirerande musik och konst, kunskap ur de bästa böckerna (särskilt skrifterna) stunder av uppriktig bön, stilla stunder i naturen, sunda aktiviteter och samtal samt ett liv med Kristus och hans lära om kärlek och tjänande i centrum.
2. Träd behöver motstånd för att fylla ändamålet med sin skapelse.
Olika skolor i fråga om skogsvård har använts genom åren i vården av den heliga lunden. Vid ett tillfälle valdes en liten del ut och man tillämpade selektiv gallring. Skogvaktare identifierade det de ansåg vara de största och mest lovande träden i det valda området och skar ner de mindre lovande träden och den hindrande undervegetationen. Tanken var att man genom att ta bort mycket av den vegetation som konkurrerade om vatten, solljus och näringsämnen skulle befria de utvalda träden och låta dem växa och utvecklas bättre.
Efter några år visade det sig tydligt att motsatsen inträffade. När de befriats från konkurrens blev de utvalda träden alltför nöjda. I stället för att sträcka sig mot ljuset saktade de ner sin växt uppåt, utvecklade många låga grenar som så småningom blev värdelösa när lövverket tätnade och blev tjockare. Inga av träden i det utvalda markavsnittet kunde tävla i storlek och livskraft med de träd som tvangs övervinna motstånd för att överleva och frodas.
En viktig lärdom i Mormons bok är att det måste finnas ”en motsats till allting” (2 Nephi 2:11). En värld med motsatser skapar val mellan gott och ont, så att handlingsfriheten kan fungera. Lika viktig är emellertid principen att motsatser måste finnas för att andlig tillväxt ska ske. Att förstå den här principen redan i er ålder är en nyckel till att acceptera och vara nöjd med livet. Det är också viktigt för att uppleva den personliga tillväxt och utveckling vi behöver.
Förr eller senare får vi alla möta motstånd och motgångar. En del av detta kommer helt enkelt på grund av att vi befinner oss här i jordelivet, i en fallen värld. Det kan komma i form av naturkrafter, sjukdom, frestelser, ensamhet eller fysisk eller psykisk ohälsa. Ibland kommer motgångarna och svårigheterna på grund av egna felaktiga val. Vi borde vara så tacksamma mot vår Frälsare vars försoning gör det möjligt för allt som gått sönder att bli lagat.
Jag finner stor tröst i Herrens ord till Joseph Smith i Libertyfängelset vid ett tillfälle när Josephs bördor var nästan outhärdliga: ”Vet, min son, att allt detta skall giva dig erfarenhet och tjäna dig till godo” (L&F 122:7).
Vissa träd i den heliga lunden visar att motgångar kan verka till vår förmån och att det i svåra stunder ofta finns mycket att vinna. De här träden har tvingats återhämta sig från olika former av motstånd och motgångar – ett blixtnedslag, en kraftig vindby en tung ansamling av snö eller is, misshandel från vårdslösa människor och ibland angrepp från ett grannträd. Från de här svåra omständigheterna har kommit några av de starkaste och mest intressanta träden i lunden.
3. Träd växer bättre i skogen än stående ensamma.
Det är mycket sällsynt i naturen med ett träd som står för sig själv. De växer oftast i dungar, och med tiden kan dungar bli skogar. Men den heliga lunden är mycket mer än en samling träd. Den är ett komplicerat ekosystem som innefattar många arter av växter och djur.
Det finns ett urskiljbart samband mellan alla olika arter av vilda blommor, buskar, häckar, träd, svampar, mossor, fåglar, gnagare, hjortdjur och andra skapelser. De här arterna samverkar och behöver varandra för att få föda, skydd och en synergistisk och social miljö där de kan uppleva en livscykel.
Guds plan för våra liv beaktar liknande samband. Vi ska utarbeta vår frälsning tillsammans, inte var för sig. Kyrkan bygger möteshus, inte eremittillhåll.
Från återställelsens början har vi fått befallningen att samlas i samhällen där vi kan lära oss leva i harmoni och gemensamt stödja varandra genom att hedra våra dopförbund (se Mosiah 18:8–10). Som Guds barn kan vi inte frodas i ensamhet mer än ett ensamt träd kan det. Sunda träd behöver ett ekosystem. Sunda människor behöver varandra.
Som väl är finns det i alla en längtan efter umgänge, samvaro och lojala vänner. Som medlemmar i Guds eviga familj längtar vi alla efter den tillfredsställelse och trygghet som nära och varaktiga relationer kan ge. Även om sociala nätverks-webbplatser otvivelaktigt ger en form av samvaro, finns det ingen ersättning för sådan ärlig, öppen kommunikation öga mot öga som behövs för att verkliga och varaktiga relationer ska kunna skapas.
Det tidigaste och bästa laboratoriet för att lära sig umgås är förvisso hemmet. I hemmet lär vi oss om tjänande, osjälviskhet, förlåtelse och tålamod, som är viktiga för varaktiga relationer med andra.
Lyckligtvis ger kyrkans inspirerade organisation också miljöer som gör att vi kan utvecklas socialt. I kyrkans kallelser, möten klasser, kvorum, råd, aktiviteter och en mängd andra tillfällen att umgås, utvecklar vi egenskaper och social förmåga som bidrar till att förbereda oss för den sociala ordning som kommer att finnas i himlen.
När profeten Joseph Smith talade om den här högre ordningen, sade han: ”Och samma sällskaplighet som finns bland oss här kommer att finnas bland oss där, men den kommer att vara förenad med evig härlighet, vilken härlighet vi inte nu åtnjuter” (L&F 130:2).
4. Träd får styrka genom näring som skapats av föregående generationer av träd.
Det fanns en period i vården av den heliga lunden när de som bestämde beslutade att lunden skulle ha ett välskött utseende. Tjänandeprojekt organiserades då för att rensa lunden på nerfallna trän, grenar, undervegetation, stubbar och löv. Med den policyn dröjde det inte länge förrän lundens livskraft började minska. Tillväxten avtog, färre nya trän spirade, vissa arter av vilda blommor och växter började försvinna och antalet fåglar och andra djur minskade.
Senare, efter rekommendation om att lunden skulle tillåtas växa så naturligt som möjligt, lämnades nerfallna trän och grenar att förmultna och berika jorden. Löv lämnades kvar där de fallit. Besökare ombads att hålla sig på markerade stigar så att lunden skulle störas mindre och jorden i lunden bli mindre nedtrampad. Inom bara några år skedde en enastående förnyelse och föryngring i lunden. I dag frodas den i ett nästan ursprungligt tillstånd med yppig grönska och ett överflöd av djur.
Den lärdom vi får av denna erfarenhet ligger mig varmt om hjärtat. I sju år hade jag förmånen att verka som kyrkans historiker och skrivare. Varför har historieskrivning och insamling, bevarande och tillgänglighet av historia sådan betydelse i Jesu Kristi Kyrka? Varför är det viktigt för oss att vara medvetna om och hämta styrka från tidigare generationer? (Se L&F 21:1; 69:3, 8.)
Jag menar att det är omöjligt att leva helt i det nuvarande – än mindre planera för vår framtida bestämmelse – utan det förflutna som grund. Om vi förstår relationen mellan det förflutna, det nuvarande och framtiden så hjälper det oss att bättre förstå Herrens definition av sanningen som han uppenbarade för Joseph Smith: ”Sanningen är kunskapen om tingen som de är och som de var och som de kommer att vara” (L&F 93:24).
Kunskapen vi har om vårt förflutna tack vare de uppteckningar som förts och om vår framtid tack vare skrifterna och levande profeters undervisning ger oss ett sammanhang som hjälper oss använda vår handlingsfrihet förståndigt.
Det är viktigt att vi bekantar oss med kyrkans historia, särskilt berättelserna om dess grundande. De här berättelserna – Joseph Smiths första syn, Mormons boks framkomst, änglabesök av Johannes Döparen, Petrus Jakob, Johannes, Elia, Elias och andra – innehåller de fundamentala sanningar på vilka återställelsen är grundad.
I vår teknologiska tidsålder när informationen flödar över – en del av den kritisk mot händelser och människor i kyrkans historia – finns det tyvärr vissa sista dagars heliga vars tro skakas om och de börjar ifrågasätta mycket som de länge trott på. Till dessa som ifrågasätter hyser jag kärlek, förståelse och förvissningen att om de håller sig till evangeliets principer och under bön studerar kyrkans historia – tillräckligt mycket för att få en heltäckande snarare än fragmentarisk eller ofullständig kunskap – så ska den Helige Anden bekräfta deras tro på de viktiga händelserna i kyrkans historia genom att ingjuta frid i deras sinnen. På det sättet blir de mer befästa i sina övertygelser om den återställda kyrkans historia.
Sammanfattning
När vi var på mission nära Palmyra, besökte jag ibland den heliga lunden ensam och stod i vördnad nära det ”vittnesträd” som var min favorit – ett av de tre levande träd som växte i lunden när den första synen ägde rum. Jag brukade tänka mig att om träd kunde tala, skulle det berätta för mig att det bevittnade den vårdagen 1820. Men trädet behövde egentligen inte berätta det för mig – jag visste redan.
Genom andliga upplevelser och känslor som tog sin början i min ungdom och fram till denna dag, har jag fått veta att Gud vår Fader lever. Jag vet också att hans Son Jesus Kristus är hela mänsklighetens Frälsare och Återlösare. Jag vet att dessa två förhärligade varelser visade sig för Joseph Smith.
De här härliga sanningarna hade sin början i den heliga lunden. Jag uppmanar er att alltid i ert sinne och ert hjärta stå på den heliga platsen och vara trogna de sanningar som Gud började uppenbara där.