2014
Frälsaren och sakramentet
December 2014


Frälsaren och sakramentet

När du tar del av sakramentet förnyar du ditt förbund att alltid minnas Frälsaren.

Bild
A young man taking the sacrament.

Vad tänker du på när du äter brödet och dricker vattnet eller när du förbereder, välsignar eller delar ut sakramentet? Många av oss begrundar våra förbund och hur vi lever. Vi tänker på våra synder och ber om förlåtelser och bestämmer oss för att göra bättre ifrån oss.

De här är viktiga aspekter av sakramentets förrättning. Det finns också något annat vi kan begrunda – något så djupt och speciellt att det är en del av själva sakramentsbönerna. Det är att minnas Jesus Kristus, Guds Son, världens Frälsare. De som äter av brödet lovar att ”göra det till minne av [Sonens] kropp” och att ”alltid minnas honom” (L&F 20:77). Likaså lovar de som dricker vattnet att ”göra det till minne av [Sonens] blod” och att ”alltid minnas honom” (L&F 20:79).

Valet att minnas Frälsaren och hans försoning och offer är grundläggande för förrättningen. Som äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum sade: ”I sakramentsbönernas enkla och vackra ord … verkar det viktigaste ordet vi hör vara minnas. … Det som betonas i båda bönerna är att allt detta görs till minne av Kristus. När vi tar del av sakramentet betygar vi att vi alltid ska minnas honom, så att vi alltid må ha hans Ande hos oss.”1

Bild
Frontal head and shoulders portrait of Jesus Christ. Christ is depicted wearing a pale red robe with a white and blue shawl over one shoulder. Light emanates from His face.

Frälsaren betonade samma sak när han instiftade sakramentet tillsammans med sina apostlar under påskhögtiden i Jerusalem, sista kvällen av hans jordiska verksamhet – kvällen när han led för oss i Getsemane örtagård, innan han led igen på korset. När han till exempel hade delat ut brödet, sade han: ”Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig” (Luk. 22:19–20; se också Matt. 26:26–28).

Under Frälsarens första dag bland nephiterna i Amerika undervisade han också dem om sakramentets förrättning. Återigen uppmanade han dem att ta del av det till minne av hans kropp och blod och sade att när de gör det ”skall [det] vara ett vittnesbörd för Fadern att ni alltid kommer ihåg mig” (3 Nephi 18:7). Sedan lovade han dem: ”Om ni alltid kommer ihåg mig, skall ni ha min Ande hos er” (3 Nephi 18:11).

Vilken förunderlig välsignelse! I en värld fylld av svårigheter och tumult och frestelser som hela tiden försöker leda oss vilse, vilken gåva kan då vara viktigare? Genom att ha Anden med oss kan vi ”få veta sanningen om allting” (Moroni 10:5). Det ger oss kraft och visdom att leva så som Herren vill att vi ska leva, att göra rätta val, att tjäna trofast och att bli lika honom.

Vad kan du göra för att minnas Frälsaren när du tar del av sakramentet varje vecka? Vad kan du göra för att alltid minnas honom – under veckan och hela livet?

Jag vill uppmana dig att begrunda de här frågorna och fatta ett beslut att alltid minnas Frälsaren. Du kommer att bli förvånad över hur det förändrar ditt liv.

Slutnot

  1. ”Gör detta till minne av mig”, Nordstjärnan, jan. 1996, s. 68.