Danna och matteprovet
Kunde en vers i skrifterna hjälpa Danna med matte?
”Be alltid, så att du kan avgå med seger” (Läran och förbunden 10:5).
”Danna”, ropade mamma. ”Redo för skolan? Det är dags för skrifterna!”
”Jag kommer!” Danna lade matteboken i sin färgglada skolväska och hängde den över axeln.
Danna och hennes familj lärde sig en ny vers i skrifterna utantill varje vecka. Varje dag innan de åkte till skolan övade de på att lära sig versen tillsammans. Mamma sa att när man lär sig ett nytt skriftställe är det som att få en ny vän. ”När det väl sitter i hjärtat finns det alltid där när man behöver det.”
Danna och hennes småsystrar stod vid dörren och upprepade veckans vers. Den var från Läran och förbunden.
”Be alltid, så att du kan avgå med seger”, sa de tillsammans.
”Vad menas med att ’avgå med seger’?” frågade Dannas syster Tatianna.
”Det betyder att man kan göra svåra saker!” sa Danna.
Mamma nickade. ”När vi ber så hjälper vår himmelske Fader oss.”
Danna upprepade skriftstället inom sig om och om igen medan hon skyndade iväg till skolan.
Senare samma dag stod Dannas lärare längst fram i klassrummet bredvid Guatemalas blå och vita flagga. ”Det är dags för ert matteprov”, sa señora Morales. Hon började dela ut en hög med papper.
Danna gillade matte. Och hon var bra på det! Hon hade läst mycket inför provet och visste att det skulle gå bra.
Danna tog pennan och satte igång. Hon var nöjd med sina svar. Så kom hon till de sista mattetalen. De var jättesvåra. Hon kom inte ihåg hur man löste dem!
Danna kände en våg av panik. Hur skulle hon klara hela matteprovet? Hon tog pennan och läste nästa mattetal igen.
Då kom hon att tänka på något. ”Be alltid, så att du kan avgå med seger.”
Danna tog ett djupt andetag. Hon blundade och bad en bön inom sig. Himmelske Fader, hjälp mig att komma ihåg vad jag har lärt mig. Hjälp mig att klara det här provet.
Danna tittade på papperet igen. Hon tittade på talen hon redan hade löst. Sedan tittade hon på de svåra talen igen. Hon började komma ihåg hur hon skulle göra! Hon var inte nervös längre. Hon tog ännu ett djupt andetag och satte igång.
Efter skolan var Danna ivrig att berätta för sin familj vad som hade hänt.
”Först kom jag inte ihåg hur man löste några av mattetalen”, sa Danna. ”Men då tänkte jag på skriftstället som vi har lärt oss. Jag bad en bön och min himmelske Fader hjälpte mig.”
”Bra gjort!” sa mamma.
”Du avgick med seger!” sa Tatianna.
Danna skrattade. ”Det gjorde jag! Oavsett vilka poäng jag får vet jag att jag gjorde mitt bästa.” Hon gav mamma och Tatianna en stor kram. Hon kunde knappt vänta tills hon fick se vilken ”skriftvän” de skulle få nästa vecka!