2021
Försvara vår gudomligt inspirerade konstitution
Maj 2021


Försvara vår gudomligt inspirerade konstitution

Vår tro på gudomlig inspiration ger sista dagars heliga ett unikt ansvar att upprätthålla och försvara USA:s konstitution och konstitutionella principer.

I dessa orostider har jag känt att jag ska tala om USA:s inspirerade konstitution. Konstitutionen är särskilt viktig för våra medlemmar i USA, men den utgör även ett gemensamt arv för konstitutioner runt om i världen.

I.

En konstitution är grunden för hur ett land ska styras. Den ger struktur och sätter gränser för utövandet av statsmakterna. USA:s konstitution är den äldsta nedskrivna konstitutionen som fortfarande äger kraft i dag. Även om den ursprungligen bara antogs av ett litet antal kolonier, blev den snart ett mönster för hela världen. I dag har alla nationer utom tre tagit skrivna konstitutioner i bruk.1

I det här talet talar jag inte för något politiskt parti eller någon annan grupp. Jag talar för USA:s konstitution som jag har studerat i över 60 år. Jag talar utifrån min erfarenhet som notarie åt överdomaren vid USA:s högsta domstol. Jag talar utifrån mina 15 år som juridikprofessor och mina tre och ett halvt år som justitieråd vid Utahs högsta domstol. Framför allt talar jag utifrån 37 år som en Jesu Kristi apostel, som har ansvaret att studera innebörden av den gudomligt inspirerade amerikanska konstitutionen för verket i hans återställda kyrka.

USA:s konstitution är unik eftersom Gud uppenbarade att han hade låtit den ”upprättas … för allt kötts rättigheter och beskydd” (L&F 101:77; se även v. 80). Det är därför som den här konstitutionen är av särskilt intresse för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga över hela världen. Om eller hur dess principer ska tillämpas i andra nationer i världen är upp till dem att avgöra.

Vad var Guds syfte med att upprätta USA:s konstitution? Vi ser det i läran om moralisk handlingsfrihet. Under den återställda kyrkans första decennium genomled dess medlemmar i gränslandet västerut både privat och offentlig förföljelse. Delvis berodde detta på deras motstånd mot människoslaveriet som då fanns i USA. Under dessa olyckliga omständigheter uppenbarade Gud eviga sanningar om sin lära genom profeten Joseph Smith.

Gud har gett sina barn moralisk handlingsfrihet – förmågan att fatta beslut och att handla. Den mest önskvärda förutsättningen för utövandet av den här handlingsfriheten är maximal frihet för män och kvinnor att handla enligt sina egna val. Då, förklarar uppenbarelsen, kan ”var och en … stå ansvarig för sina egna synder på domens dag” (L&F 101:78). ”Därför”, uppenbarade Herren, ”är det inte rätt att någon människa ska vara i träldom under någon annan” (L&F 101:79). Det betyder uppenbarligen att människoslaveri är fel. Och enligt samma princip är det fel att medborgare inte får ha en röst när deras ledare ska väljas eller deras lagar stiftas.

II.

Vår tro på att USA:s konstitution är gudomligt inspirerad innebär inte att gudomlig uppenbarelse dikterade varje ord eller mening, som till exempel föreskrifterna för fördelningen av antal representanter från varje delstat eller deras minimiålder.2 Konstitutionen var inte ”ett fullvuxet dokument”, sa president J. Reuben Clark. ”Tvärtom”, sa han, ”tror vi att den måste växa och utvecklas för att kunna möta de skiftande behoven i en framryckande värld.”3 Exempelvis upphävde inspirerade tillägg slaveriet och gav kvinnorna rösträtt. Men vi ser inte inspiration i vartenda beslut från högsta domstolen som tolkar konstitutionen.

Jag tror att USA:s konstitution innehåller åtminstone fem gudomligt inspirerade principer.4

Först har vi principen om att den styrande makten utgår från folket. I en tid då regeringsmakten universellt antogs komma från kungars gudomliga rätt eller från militär makt var det revolutionerande att tillerkänna folket regeringsmakten. Filosofer hade förespråkat detta, men USA:s konstitution var den första att tillämpa det. Regeringsmakt hos folket innebär inte att pöbelhopar eller andra grupper av människor får ingripa för att skrämma eller tvinga fram myndigheternas agerande. Konstitutionen grundlade en konstitutionell demokratisk republik där folket utövar sin makt genom sina valda representanter.

En annan inspirerad princip är uppdelningen av delegerad makt mellan nationen och dess underordnade delstater. I vårt federala system har den här exempellösa principen ibland förändrats genom inspirerade tillägg, som till exempel de tillägg som avskaffade slaveriet och gav kvinnor rösträtt, som jag nämnde tidigare. Betecknande nog begränsar USA:s konstitution nationens regering till att bara utöva den makt som den uttryckligen eller underförstått beviljats, och förbehåller ”respektive delstat, eller folket” all annan regeringsmakt.5

En annan inspirerad princip är maktdelningsprincipen. Långt över ett århundrade före vårt författningskonvent 1787 var det engelska parlamentet först med att separera lagstiftande och verkställande myndigheter när de avtvingade kungen vissa maktbefogenheter. Vid det amerikanska konventet låg inspirationen i att man delegerade fristående verkställande, lagstiftande och dömande maktbefogenheter så att dessa tre grenar kunde kontrollera varandra.

En fjärde inspirerad princip finns i klustret av viktiga garantier för individuella rättigheter och specifika begränsningar av statsmakten i rättighetsförklaringen, som antogs genom ett tillägg bara tre år efter att konstitutionen trädde i kraft. Rättighetsförklaringen var inte ny. Här visade sig inspirationen i den praktiska implementeringen av principer som hade introducerats i England, först i Magna Charta. Konstitutionens författare var välbekanta med dessa eftersom några av de koloniala privilegiebreven innehöll sådana garantier.

Utan en rättighetsförklaring kunde Amerika inte ha blivit värdnation för evangeliets återställelse, som inleddes bara tre årtionden senare. Det fanns gudomlig inspiration i den ursprungliga stadgan om att det inte skulle finnas något religiöst kriterium för att inneha ett offentligt ämbete6, men utökningen i första författningstillägget med garanterad religionsfrihet och garantin att landet inte ska ha en statsreligion var avgörande. Vi ser även gudomlig inspiration i första tillägget gällande yttrande- och pressfriheten samt individens beskydd i andra författningstillägg, exempelvis vid rättsliga åtgärder.

Bild
Inledningen till USA:s konstitution

Och till sist, för det femte, ser jag gudomlig inspiration i det centrala syftet med hela konstitutionen. Vi styrs av lagen och inte av individer, och vår lojalitet är mot konstitutionen och dess principer och processer, inte mot någon ämbetsinnehavare. På detta sätt ska alla människor vara lika inför lagen. De här principerna stoppar de autokratiska ambitioner som har korrumperat demokratin i vissa länder. De innebär också att ingen av statsmaktens tre grenar ska dominera över de andra eller förhindra de andra från att utföra sina rätta konstitutionella funktioner i att kontrollera varandra.

III.

Trots de gudomligt inspirerade principerna i USA:s konstitution har de, när de utövats av ofullkomliga dödliga, inte alltid fått den avsedda effekten. Viktiga ämnen för lagstiftning, såsom vissa lagar som styr familjerelationer, har tagits ifrån delstaterna av den federala regeringen. Första tilläggets garanti för yttrandefrihet har ibland spätts ut genom undertryckande av impopulära yttranden. Principen om maktdelning har alltid utsatts för tryck från tidvattenströmningar av den gren av statsmakten som utövar eller hindrar makt som delegerats till en annan.

Det finns andra hot som underminerar de inspirerade principerna i USA:s konstitution. Konstitutionens betydelse förminskas genom försök att använda aktuella samhällstrender som orsak till dess grundläggande, i stället för frihet och självstyre. Konstitutionens auktoritet trivialiseras när kandidater eller ämbetsmän ignorerar dess principer. Värdigheten och styrkan hos konstitutionen reduceras av dem som talar om den som om den vore ett lojalitetsprov eller en politisk slogan, i stället för att tala om dess upphöjda status som en källa till bemyndigande för och begränsningar av statsmakten.

IV.

Vår tro på gudomlig inspiration ger sista dagars heliga ett unikt ansvar att upprätthålla och försvara USA:s konstitution och konstitutionella principer var vi än bor. Vi ska lita på Herren och ha en positiv inställning till den här nationens framtid.

Vad mer ska trofasta sista dagars heliga göra? Vi måste be Herren vägleda och välsigna alla nationer och deras ledare. Det här utgör en del av vår trosartikel. Att vi underordnar oss presidenter eller styresmän7 utgör naturligtvis inget hinder för att vi motsätter oss enskilda lagar eller riktlinjer. Dock kräver det att vi utövar vårt inflytande civiliserat och fredligt inom ramen för våra konstitutioner och tillämpliga lagar. I omtvistade frågor bör vi sträva efter att moderera och ena.

Det finns andra plikter som utgör en del av att upprätthålla den inspirerade konstitutionen. Vi bör lära oss och förespråka konstitutionens inspirerade principer. Vi bör välja fram och stödja visa och goda människor som stöder de här principerna i sin offentliga gärning.8 Vi bör vara välinformerade medborgare som aktivt låter vårt inflytande märkas i samhällsfrågor.

I USA och i andra demokratier utövas politiskt inflytande genom att man ställer upp i val (vilket vi uppmuntrar till), röstar, ger ekonomiskt stöd, blir medlem i och verkar i politiska partier, samt genom fortgående kommunikation med befattningshavare, partier och valkandidater. För att en demokrati ska fungera väl behövs allt detta, men en plikttrogen medborgare behöver inte bidra på alla dessa sätt.

Det finns många politiska frågor och inget parti, ingen politisk plattform eller enskild kandidat kan tillfredsställa alla personliga preferenser. Varje medborgare måste därför avgöra vilka frågor som är viktigast för honom eller henne vid varje given tidpunkt. Sedan bör medlemmar söka inspiration för hur de ska utöva sitt inflytande enligt sina individuella prioriteringar. Den här processen är inte lätt. Det kan kräva att man ändrar sitt partistöd eller val av kandidat – till och med från val till val.

Sådana oberoende handlingar kräver ibland att de röstande stöder kandidater eller politiska partier eller plattformar vars övriga ståndpunkter de inte kan godta.9 Det är en av anledningarna till att vi uppmuntrar våra medlemmar att avstå från att döma varandra i politiska frågor. Vi ska aldrig hävda att en trofast sista dagars helig inte kan tillhöra ett visst parti eller rösta på en viss kandidat. Vi lär ut rätta principer och låter sedan våra medlemmar välja hur de ska prioritera och tillämpa dessa principer på de frågor som läggs fram tid efter annan. Vi insisterar också på, och vi ber våra lokala ledare att insistera på, att politiska ståndpunkter och tillhörigheter inte ska vara föremål för undervisning eller förespråkande på något av kyrkans möten.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga utövar självklart sin rätt att stödja eller opponera sig mot specifika lagförslag som vi tror kommer att påverka den fria religionsutövningen eller kyrkans organisationers grundläggande intressen.

Jag vittnar om USA:s gudomligt inspirerade konstitution och ber att vi som erkänner den gudomliga varelse som gav inspirationen till den alltid ska upprätthålla och försvara dess storslagna principer. I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Se Mark Tushnet, ”Constitution”, i Michel Rosenfeld och András Sajó, red., The Oxford Handbook of Comparative Constitutional Law (2012), s. 222. De tre länder som har oskrivna kodifierade konstitutioner är Storbritannien, Nya Zeeland och Israel. Var och en av dem har starka konstitutionella traditioner, även om de styrande stadgarna inte är samlade i ett enskilt dokument.

  2. Se United States Constitution [USA:s konstitution], artikel 1, sektion 2.

  3. J. Reuben Clark jr, ”Constitutional Government: Our Birthright Threatened”, Vital Speeches of the Day, 1 jan. 1939, s. 177, citeras i Martin B. Hickman, ”J. Reuben Clark, Jr.: The Constitution and the Great Fundamentals”, i Ray C. Hillam, red., By the Hands of Wise Men: Essays on the U.S. Constitution (1979), s. 53. Brigham Young hade en liknande utvecklingsinriktad syn på konstitutionen och lärde att upphovsmännen ”lade grunden och det kom an på de efterföljande generationerna att bygga överbyggnaden på den” (Discourses of Brigham Young, urval av John A. Widtsoe [1954], s. 359).

  4. Dessa fem liknar, men är inte identiska med, dem som föreslås i J. Reuben Clark jr, Stand Fast by Our Constitution (1973), s. 7; Ezra Taft Benson, ”Vår gudomliga konstitution”, Nordstjärnan, jan. 1988, s. 3–5; och Ezra Taft Benson, ”The Constitution—A Glorious Standard”, Ensign, sep. 1987, s. 6–11. Om ämnet i allmänhet, se Noel B. Reynolds, ”The Doctrine of an Inspired Constitution”, i By the Hands of Wise Men, s. 1–28.

  5. United States Constitution [USA:s konstitution], tillägg 10.

  6. Se United States Constitution [USA:s konstitution], artikel 6.

  7. Se TA 1:12.

  8. Se L&F 98:10.

  9. Se David B. Magleby, ”The Necessity of Political Parties and the Importance of Compromise”, BYU Studies, vol. 54, nr 4 (2015), s. 7–23.