”6–12 maj. Lukas 12–17; Johannes 11: ’Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat’” Kom och följ mig – för Söndagsskolan: Nya testamentet 2019 (2019)
”6–12 maj. Lukas 12–17; Johannes 11”, Kom och följ mig – för Söndagsskolan: 2019
Den återfunne sonen, av Liz Lemon Swindle.
6–12 maj.
Lukas 12–17; Johannes 11
”Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat”
Börja din förberedelse genom att under bön studera Lukas 12–17 och Johannes 11. Vilka ”förlorade får” i din klass kommer du att tänka på? Använd Kom och följ mig – för enskilda och familjer och det här lektionsförslaget när du söker Herrens vägledning för hur du bäst kan tillgodose klassdeltagarnas behov, även om de inte kommer på lektionerna.
Skriv ner dina intryck
Uppmuntra till delaktighet
Tillämpning är en viktig del av lärande, så be klassdeltagarna berätta hur de har valt att leva efter något de lärde sig i skrifterna den här veckan.
Undervisa om läran
Ingen ursäkt för att förkasta evangeliet är tillräckligt bra.
-
För att hjälpa klassdeltagarna studera liknelsen om den stora måltiden kan du bjuda in dem till en låtsasfest som du ska vara värd för. Låt dem berätta om några anledningar till att komma eller inte komma. Läs Lukas 14:15–24 tillsammans och samtala om ursäkter människorna i liknelsen använde sig av när de blev inbjudna till en festmåltid som representerade evangeliets välsignelser. Vilka ursäkter använder människor i dag för att tacka nej till Frälsarens inbjudan att ta emot vår himmelske Faders välsignelser? Klassdeltagarna kanske kan berätta om välsignelser de har fått när de har gjort de uppoffringar som krävs för att leva efter vissa evangelieprinciper.
Vi kan söka upp dem som har gått vilse och glädjas med Fadern när de återvänder.
-
Hur kan du inspirera dina elever att söka upp människor som är ”vilsegångna” eftersom de inte har evangeliets välsignelser och inbjuda dem att komma tillbaka? Du kan be klassdeltagarna att fundera en stund på ”borttappade får” de känner och sedan läsa Lukas 15:1–7 med den personen i åtanke. Vad känner de sig inspirerade att göra för att sträcka ut handen till den personen i lyhördhet och kärlek? Berättelsen av president Thomas S. Monson i ”Övriga resurser” eller äldste Mervyn B. Arnolds tal ”Till undsättning: Vi klarar det!” (Liahona, maj 2016, s. 53–55) kan vara till hjälp i det här samtalet.
-
Skulle det vara till hjälp för klassdeltagarna att förstå på vilka sätt en person kan gå vilse? Fundera på att ge grupper av klassdeltagare i uppgift att studera en av de tre liknelserna i Lukas 15. Vad säger de här liknelserna om hur vi ska försöka finna dem som har gått vilse? Vilka ord i Lukas 15 visar vår himmelske Faders känslor för dem som är vilsna? Det kan vara meningsfullt att tillsammans sjunga ”Herren om fåren sig vårdar”, Psalmer, nr 153, som tillägg till lärdomarna i de här liknelserna.
-
Dina klassdeltagare kan gagnas av att fokusera på den äldre broderns ord och handlingar i liknelsen om den återfunne sonen. De kanske kan skriva ett alternativt slut på liknelsen där den äldre sonen har en annan inställning till sin yngre bror. Vad lär oss faderns råd i liknelsen om hur vi bör känna för dem som är vilse och dem som återvänder till evangeliet? (Se även äldste Jeffrey R. Hollands uttalande i ”Övriga resurser”.) Du kan också be klassdeltagarna att tänka sig att de är fadern i den här liknelsen. Vilka ytterligare råd skulle de ge den äldre sonen för att hjälpa honom glädjas över andras framåtskridande eller framgång?
Jesus Kristus är uppståndelsen och livet.
-
Hittade några av dina klassdeltagare något som stärkte deras tro på att Jesus Kristus är Guds Son och den utlovade Messias när de läste om Lasarus den här veckan? Be dem berätta vad de hittade. Vilka andra upplevelser har byggt upp deras tro på Jesus Kristus? Det kan vara lämpligt att påpeka att Lasarus vid det här tillfället inte återuppstod utan kom tillbaka till jordelivet.
BildJesus gråterJesus grät, av James Tissot
-
Ett sätt att utforska Johannes 11:1–46 är att be klassdeltagarna turas om att läsa verserna och be dem stanna när de hittar något som visar tro på Jesus Kristus. Be dem berätta vad de funnit. Hur kan våra prövningar och svagheter stärka vår tro på honom?
-
Ett annat sätt att läsa den här redogörelsen är att ge några klassdeltagare i uppgift att ha i åtanke några av de närvarandes perspektiv – till exempel Frälsaren, apostlarna, Marta, Maria och Lasarus. Vad lär vi oss av var och en av dem? Vad kan vi lära oss om Frälsaren i Johannes 11:33–35? Varför är det viktigt att veta de här sakerna om honom?
Uppmuntra till lärande i hemmet
För att uppmuntra klassdeltagarna att läsa Matteus 19–20; Markus 10 och Lukas 18 kan du ställa en fråga som till exempel ”Hur skulle det kännas att arbeta en hel dag och få lika mycket betalt som någon som bara har arbetat i en timme?” Berätta att nästa veckas läsuppgift innehåller en liknelse som visar hur det här kan anses rättvist.
Övriga resurser
”Du hittade mig.”
President Thomas S. Monson berättade om följande upplevelse som han hade när han tjänade som biskop: ”En söndagsmorgon lade jag märke till att Richard, en av våra präster som sällan kom, ännu en gång uteblev från prästadömsmötet. Jag lät den rådgivande ta hand om kvorumet och besökte Richards hem. Hans mor sa att han arbetade på en bilverkstad och reparerade bilar. Jag körde till bilverkstaden på jakt efter Richard och letade överallt utan att hitta honom. Plötsligt blev jag manad att titta ned i smörjgropen vid sidan av byggnaden. Nere i mörkret kunde jag se två blänkande ögon. Jag hörde Richard säga: ’Du hittade mig! Jag kommer upp.’ Medan jag samtalade med Richard berättade jag hur mycket vi saknade honom och behövde honom. Jag lyckades få honom att lova att komma på sina möten. … [Senare] sa Richard att vändpunkten i hans liv var när hans biskop hittade honom när han gömde sig i en smörjgrop och hjälpte honom bli aktiv igen” (”Sockerbetor och en själs värde”, Liahona, juli 2009, s. 4–5).
Vad vi lär oss av den andre förlorade sonen.
Äldste Jeffrey R. Holland sa följande om den förlorade sonens äldre bror:
”Sonen är inte så arg över att den andre har kommit hem, utan är snarare arg för att hans föräldrar är så glada över det. Denne plikttrogne son – och han är mycket plikttrogen – känner sig ouppskattad och tycker nog mer än lovligt synd om sig själv. Han glömmer för en stund att han aldrig har behövt uppleva smuts eller förtvivlan, rädsla eller självförakt. Han glömmer för ett ögonblick att varenda kalv på gården redan är hans, liksom varenda skrud i garderoben och varenda ring i skrinet. Han glömmer för ett ögonblick att han har belönats för sin trofasthet och alltid kommer att belönas för den.
Nej, han som har praktiskt taget allt och som genom hårt arbete har förtjänat det, saknar just det som skulle göra honom till den fullkomlige Herrens man han nästan är. Han känner ännu inte medkänsla och barmhärtighet, och har inte heller vidsynthet och själsstorhet nog att se att detta inte är en rival som återvänder. Det är hans bror. Som hans far vädjar till honom att inse, är det en som var död och som nu lever. Det är en som varit förlorad och som nu återfunnits” (”Den andre förlorade sonen”, Liahona, juli 2002, s. 70).
Förbättra vår undervisning
Nå ut till den enskilde. Precis som herden i Frälsarens liknelse (se Luk. 15:4), ”kan du sträcka dig efter dem som saknas på dina lektioner. Dina tillfällen att undervisa och lyfta eleverna i klassen och hjälpa dem komma till Kristus sträcker sig bortom klassrummet och dem som närvarar på dina formella lektioner” (Undervisa på Frälsarens sätt, s. 8).