Och så levde de lyckliga i alla sina dagar

Tänk för ett ögonblick tillbaka på din favoritsaga. I den sagan kan huvudpersonen vara prinsessa eller bonde, hon kan vara sjöjungfru eller piga, regent eller tjänare. Du hittar en sak som de alla har gemensamt: De måste övervinna svårigheter.

Askungen måste uthärda sin elaka styvmor och sina ondskefulla styvsystrar. Hon tvingas utstå många timmars tjänande och hån.

I ”Skönheten och odjuret” blir Belle ett skräckinjagande odjurs fånge för att rädda sin far. Hon uppoffrar hem och familj, allt hon har kärt, för att tillbringa månader i odjurets slott.

I berättelsen om ”Rumpelstiltz” lovar en fattig mjölnare kungen att hans dotter kan spinna halm till guld. Kungen skickar genast efter henne och låser in henne med en höstack och en spinnrock. Senare i berättelsen står hon inför faran att förlora sin förstfödde om hon inte kan gissa namnet på den magiska varelse som hjälpt henne med den omöjliga uppgiften.

I alla de här sagorna måste Askungen, Belle och mjölnarens dotter uppleva sorger och prövningar innan de når sitt ”lyckliga slut”. Tänk på det. Har det någonsin funnits någon som inte har behövt vandra genom sin egen mörka dal av frestelser, prövningar och sorger?

Inklämt mellan ”det var en gång” och ”de levde lyckliga” fick de alla uppleva stora motgångar. Varför måste alla uppleva sorger och tragedier? Varför kan vi inte helt enkelt leva i lycka och frid med varje dag fylld av förundran, glädje och kärlek?

I skrifterna står det att det måste finnas en motsats till allting, för utan den skulle vi inte kunna skilja mellan sött och bittert.² Skulle maratonlöparen känna triumfen över att gå i mål om hon inte känt smärtan i de timmar när hon tänjde sina gränser? Skulle pianisten känna glädje över att bemästra en intrikat sonat utan timmar av mödosam övning?

I sagorna, liksom i livet, lär oss motgångarna sådant som vi inte kan lära oss på annat sätt. Motgångar hjälper oss utveckla ett karaktärsdjup som inte kan komma på annat sätt. Vår kärleksfulle himmelske Fader har satt oss i en värld fylld av svårigheter och prövningar så att vi genom motgångar kan lära visdom, bli starkare och uppleva glädje.

Jag vill berätta om en personlig upplevelse jag hade som tonåring när vår familj gick i kyrkan i Frankfurt.

En söndag kom missionärerna till kyrkan med en ny familj som jag inte hade sett förut. Det var en mor med två vackra döttrar. Jag tyckte att missionärerna gjorde ett mycket, mycket bra jobb.

Jag lade särskilt märke till den ena dottern som hade vackert mörkt hår och stora bruna ögon. Hon hette Harriet, och jag tror jag blev kär i henne första gången jag såg henne. Olyckligtvis verkade den unga kvinnan inte tycka likadant om mig. Hon hade många unga män som ville bekanta sig med henne och jag började undra om hon någonsin skulle se mig som något annat än en vän. Men jag lät inte det avskräcka mig. Jag fann på sätt att vara där hon var. När jag delade ut sakramentet såg jag till att stå på rätt plats så att jag blev den som delade ut sakramentet till henne.

När vi hade särskilda aktiviteter i kyrkan, cyklade jag hem till Harriet och ringde på dörrklockan. Det brukade vara Harriets mor som öppnade. Faktum är att hon öppnade köksfönstret till lägenheten på fjärde våningen och frågade vad jag ville. Jag frågade om Harriet ville åka med till kyrkan på min cykel. Harriets mor sade då: ”Nej, hon kommer senare, men jag åker gärna med dig till kyrkan.” Det var inte precis vad jag hade tänkt mig, men hur kunde jag säga nej?

Och så cyklade vi till kyrkan. Jag måste säga att jag hade en mycket imponerande cykel. Harriets mor satt på styrstången framför mig och jag försökte vara den elegantaste av cyklister över vägar besatta med stora kullerstenar.

Tiden gick. Den vackra Harriet träffade många andra unga män, och det verkade inte som om jag skulle få någon framgång hos henne.

Var jag besviken? Ja.

Var jag besegrad? Absolut inte!

När jag ser tillbaka inser jag att det inte alls skadar att vara på god fot med sin drömflickas mor.

Flera år senare när jag hade avslutat min utbildning till stridspilot i flygvapnet, upplevde jag ett nutida underverk i Harriets gensvar på min envisa uppvaktning. En dag sade hon: ”Dieter, du har mognat en hel del under de senaste åren.”

Sedan handlade jag snabbt, och inom några månader gifte jag mig med den kvinna jag älskat sedan första gången jag såg henne. Processen hade inte varit lätt — det fanns ögonblick av smärta och förtvivlan — men slutligen var min lycka fullständig och det är den än, ja, ännu mer.

Mina kära unga systrar, ni ska veta att ni kommer att uppleva egna svårigheter. Ingen är undantagen. Ni kommer att lida, bli frestade och begå misstag. Ni kommer själva att förstå vad varje hjältinna har förstått: När vi övervinner svårigheter växer vi och blir starka.

Det är din reaktion på svårigheterna, inte svårigheterna i sig, som avgör hur ditt livs berättelse ska utvecklas.

Det finns de ibland er som trots sin ungdom redan utstått lidanden och sorger i fullt mått. Mitt hjärta fylls av medkänsla och kärlek till er. Ni är så dyrbara för kyrkan. Så älskade ni är av vår himmelske Fader. Även om det känns som om ni är ensamma, är änglar med er. Trots att ni känner att ingen kan förstå djupet av er förtvivlan, förstår vår Frälsare Jesus Kristus. Han led mer än vi kan föreställa oss, och han gjorde det för oss. Han gjorde det för dig. Du är inte ensam.

Om du känner att bördan är för tung att bära, så lyft ditt hjärta till din himmelske Fader. Han kommer att bära upp dig och välsigna dig. Han säger till dig som han sade till Joseph Smith: ”Dina motgångar och dina lidanden skall endast vara ett ögonblick, och därefter skall Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden.”³

Att uthärda svårigheter är inte det enda du behöver göra för att uppleva ett glädjefullt liv. Låt mig upprepa: Sättet du reagerar på svårigheter och frestelser är nyckeln till att nå fram till ditt eget lyckliga slut.

Systrar, unga systrar, älskade unga systrar, håll fast vid det ni vet är rätt. Vart ni än ser i dag, finner ni löften om lycka. Tidningsannonser lovar fullkomlig lycka om du bara köper ett visst klädesplagg, schampo eller makeup. Vissa mediaproduktioner förhärligar dem som omfamnar ondskan och följer lägre instinkter. Ofta framställs de här personerna som exempel på framgång och lycka.

I en värld där ondskan framställs som god och det goda som ont är det ibland svårt att veta vad som är sanning. Det liknar på sätt och vis Rödluvans dilemma: när du inte är helt säker på om det du ser är en älskad mormor eller en farlig varg.

Jag har suttit många timmar i cockpit i olika flygplan. Mitt uppdrag var att flyga ett stort jetplan från en del av världen till önskad destination. Jag visste med säkerhet att om jag ville flyga från New York till Rom, måste jag flyga österut. Om några sade åt mig att flyga söderut, visste jag att det inte låg någon sanning i deras ord. Jag kunde inte lita på dem, för jag visste själv. Ingen övertalning, inget smicker, inga mutor eller hotelser kunde övertala mig att flyga söderut för att nå min destination, för jag visste.

Vi söker alla lyckan och vi försöker alla hitta vårt ”leva lyckliga i alla våra dagar”. Sanningen är den att Gud vet hur vi ska komma dit! Och han har gjort en karta åt oss: Han vet vägen. Han är vår älskade himmelske Fader som vill vårt bästa, vår lycka. Han önskar med all en fullkomlig och ren Faders kärlek att vi ska nå vårt höga mål. Kartan är tillgänglig för alla. Den ger tydliga anvisningar om vad man ska göra och vart man ska gå åt alla som strävar efter att komma till Kristus och ”stå som vittnen om Gud alltid och i allting och överallt”.⁴ Allt ni behöver göra är att lita på er himmelske Fader. Lita på honom så mycket att ni följer hans plan.

Men, alla vill inte följa kartan. De kanske tittar på den. De kan tänka att den är rimlig, kanske till och med sann. Men de följer inte de gudomliga anvisningarna. Många tror att vilken väg som helst leder till ”lyckliga i alla sina dagar”. En del blir till och med arga när andra som vet vägen försöker hjälpa dem hitta rätt. De tror att sådana råd är omoderna, ovidkommande och ur fas med ett modernt liv.

Systrar, de tror fel.

Jag förstår att en del ibland undrar varför de går på kyrkans möten eller varför det är så viktigt att läsa skrifterna regelbundet eller att be till vår himmelske Fader varje dag. Här är mitt svar: Ni gör de här sakerna eftersom de ingår i Guds plan för er. Och den planen leder till er destination: ”lyckliga i alla sina dagar”.

”Lyckliga i alla sina dagar” är inte något som bara finns i sagor. Ni kan uppleva det! Det är inom räckhåll! Men ni måste följa vår himmelske Faders karta.

Systrar, omfatta Jesu Kristi evangelium! Lär er älska vår himmelske Fader av allt hjärta, sinne och styrka. Fyll er själ med dygd och älska godheten. Försök alltid få fram det bästa i er själva och andra.

Ta till er och handla efter Unga kvinnors värderingar. Lev efter normerna i Vägledning för de unga. De normerna leder till ert ”lyckliga i alla sina dagar”. När ni lever efter de här normerna förbereder ni er för att ingå heliga förbund i templet och skapa en egen arvedel av godhet i just era omständigheter. ”Stå … på heliga platser och låt er inte rubbas”, trots frestelser och svårigheter. Jag lovar er att framtida generationer kommer att vara tacksamma för er och prisa ert namn för ert mod och er trofasthet under den här viktiga tiden i ert liv.

Mina kära unga systrar som står för sanning och rättfärdighet, ni som söker godhet, ni som har gått ner i dopets vatten och vandrar på Herrens vägar: Vår Fader i himlen har lovat att ni ska lyfta med vingar som örnar. Ni ska skynda i väg utan att mattas och färdas framåt utan att bli trötta.⁶ Ni ska inte bli bedragna.⁷ Gud ska välsigna er och ge er framgång⁸. ”Om ni gör detta skall helvetets portar inte få överhand över er, ja, och Herren Gud skall skingra mörkrets makter framför er och låta himlarna skälva för er skull och sitt namns förhärligande.”⁹

Systrar, vi älskar er. Vi ber för er. Var starka och vid gott mod. Ni är sannerligen kungliga döttrar till vår allsmäktige Gud. Ni är prinsessor, bestämda till att bli drottningar. Er egen förunderliga saga har redan börjat. Er ”det var en gång” pågår nu.

Som en Herren Jesu Kristi apostel ger jag er min välsignelse och löftet att när ni tar emot och lever efter värderingarna och principerna i Jesu Kristi återställda evangelium är ni ”beredda att stärka hem och familj, ingå och hålla heliga förbund, ta emot templets förrättningar och njuta upphöjelsens välsignelser”.¹⁰ Och dagen kommer när ni vänder de sista bladen i er egen förunderliga berättelse. Där kan ni läsa om och uppleva uppfyllelsen av de välsignade och underbara orden: ”Och de levde lyckliga, i alla sina dagar.” Om detta vittnar jag i Jesu Kristi heliga namn, amen.