2011
Ntxiv Dag Zog rau tej Tsev Neeg ntawm Cev Nqaij Daim Tawv los ntawm Kev Vam Khom Yus tus Kheej
June 2011


Cov Mus Xyuas tom Tsev tsab Xov, Rau Hli Ntuj 2011

Ntxiv Dag Zog rau tej Tsev Neeg ntawm Cev Nqaij Daim Tawv los ntawm Kev Vam Khom Yus tus Kheej

Ua tib zoo kawm tej ntaub ntawv no thiab, raws li qhov tsim nyog, nrog cov viv ncaus uas koj mus xyuas siab tham txog tej no. Siv cov lus nug kom pab ntxiv dag zog rau koj cov viv ncaus thiab kom thiaj nruab tau lub Koom Haum Niam Tsev tej kev coj ua rau hauv koj lub neej.

Kev Ntseeg • Tsev Neeg • Kev Pab

Ua kom muaj kev vam khom yus tus kheej —qhov uas peb pab tau peb tus kheej thiab peb tsev neeg—yuav yog txhua tus viv ncaus lub luag hauj lwm. Peb yuav vam khom tau peb tus kheej thaum peb nyiam ua hauj lwm, thaum peb nrhiav kev tshooj siab los nrhiav kom tau qhov zoo tshaj plaws los pab peb tus kheej, thiab thaum peb rau siab pab cov neeg hauv peb tsev neeg los nrhiav tau tej yam uas lawv toob kas.

Thaum peb vam khom tau peb tus kheej, ces peb yuav siv peb tej koob hmoov thiab tej yam uas peb muaj los npaj thiab tiv thaiv kom tsis txhob muaj teeb meem. Tab sis, kev vam khom peb tus kheej, yuav zoo dua tuaj thaum peb thov Vajtswv kom muaj lub siab loj thiab muaj kev ntseeg thaum peb ntsib tej teeb meem uas yeej yuav los rau peb. Kev vam khom peb tus kheej kuj yuav pab peb ua raws li peb tej kev khi lus uas hais tias peb yuav pab saib xyuas lwm tus neeg.

Tej ntsiab cai thiab tej kev txawj ua ntawm kev vam khom peb tus kheej twb tau qhia rau peb hauv lub Koom Haum Niam Tsev lawm. Cov viv ncaus yeej kawm tau txog kev saib xyuas nyiaj txiag, kev tsis txhob tiv nuj nqis, kev kawm ua hauj lwm, tej vaj lug kub thiab txoj moo zoo, kev qhia lwm tus neeg kom txawj nyeem ntawv thiab txawj kawm ntawv, kev siv tshuab khoom (technology), kev noj qab nyob zoo ntawm lub cev, kev tswj kom tsis txhob muaj yees thiab kev kho kom zoo, kev tswj kom tsis txhob muaj mob, kev ua vaj zaub, kev ua zaub mov thiab ntim tej zaub mov cia, kev npaj rau kev kam ceev, thiab ntau yam ntxiv kom thiaj li pab peb los muaj kev vam khom peb tus kheej.1

Julie B. Beck, lub Koom Haum Niam Tsev tus Thawj Tswj Hwm, piav hais tias “kev pab peb tus kheej thiab pab lwm tus neeg qhia tau hais tias peb yog tus Tswv Yexus Khetos cov thwj tim. … Thaum [kuv niam pog} tau tag sim neej no tsaib no, yeej muaj tim khawv qhia tau tias nws yog ib tug neeg vam khom tau nws tus kheej hauv lub neej. Nws muaj daim ntawv tso cai nkag tuam tsev uas tseem siv tau thiab nws tej vaj lug kub thiab tej ntawv qhia yeej qub tag vim nws siv ntau heev. Peb ua tib zoo muab tej lauj kaub, yias, thiab tais diav uas nws tau siv los ua ntau ntau pluas mov sib faib. Nws tso nws tej pam rwb uas nws siv tej qub ntaub los ua rau peb. Nws ntseeg raws li tej laus hais uas hais tias, ‘siv ntag, rau siab siv kom qub, siv kom tau, los sis tsis txhob yuav li.’ Peb pom tej khoom noj uas nws cog tau, npaj zoo zoo cia, thiab khaws cia. Qhov uas ua rau peb nco nws tshaj yog nws phau me nyuam ntawv uas nws rau siab ntso sau tseg txog tej nyiaj uas nws siv. Vim nws ua neej raws li lub tswv yim zoo es npaj rau lwm hnub tom ntej, nws tseg me ntsis nyiaj npaj cia rau tej xwm txheej, thiab nws tsis tshuav leej twg nqi hlo li! Qhov tseem ceeb tshaj, nws tau qhia thiab tshoov neeg coob tug lub siab kom kawm tau tej txuj ci uas nws tau kawm siv hauv nws lub neej coj ruaj nrees.”2

Los ntawm cov Vaj Lug Kub

Yauhas 13:34–35; Yaukaunpaus 1:27; Mauxiyas 4:26; Doctrine and Covenants 29:34–35; 38:30; 44:6

Los ntawm Peb zaj Keeb Kwm

Lub Koom Haum Niam Tsev cov viv ncaus yeej los tau koom ua tej hauj lwm cawm neeg txoj sia, txawm yog nyob ntawm lawv lub cev nqaij daim tawv los yog lawv sab ntsuj plig los xij. Txhua lub lis piam thaum Nauvoo lub Koom Haum Niam Tsev sib ntsib, cov viv ncaus nyias qhia nyias txog cov neeg uas xav tau kev pab. Ces lawv tau muab lawv tej nyiaj, tej khoom, tej txuj ci, thiab tej sij hawm pub rau cov neeg uas xav tau kev pab. Ces ib tiam dhau ib tiam lub ntsiab hauj lwm ntawm lub Koom Haum Niam Tsev yog txoj kev daws tej kev txom nyem li no.

Thaum cov Ntseeg nyuam qhuav tuaj txog lub hav Salt Lake, Thawj Tswj Hwm Brigham Young (1801–77) tau ntuas lub koom haum niam tsev kom pab cov neeg uas xav tau kev pab thiab kom kawm tej txuj ci uas yuav cia lawv saib xyuas thiab tu lawv tus kheej. Nws hais tias, “Cia li kawm txhawb nqa nej tus kheej; muab tej txhuv nplej thiab tej hmoov nplej tseg cia, thiab npaj rau hnub uas tsis muaj.”3 Raws li lub pov thawj hwj tej kev coj, lub Koom Haum Niam Tsev yeej meem qhia kom sawv daws vam khom lawv tus kheej, tiv thaiv lawv tsev neeg, thiab yaum kom sawv daws coj ncaj ncees thiab ua tej yam zoo rau lwm tus neeg vim yog kev siab hlub, twb yog tus Khetos txoj kev siab hlub dawb huv.

Lus Cim

  1. Saib Handbook 2: Administering the Church (2010), 9.4.2.

  2. Julie B. Beck, “The Welfare Responsibilities of the Relief Society President,” Basic Principles of Welfare and Self-Reliance (2009), 6.

  3. Teachings of Presidents of the Church: Brigham Young (1997), 231.

  1. Kuv yuav ua li cas pab kuv cov viv ncaus thiab lawv tsev neeg ua tej yam uas yuav pab lawv vam khom lawv tus kheej rau ntawm sab cev nqaij daim tawv zoo dua tuaj?

  2. Kuv yuav ua li cas pab kuv tus kheej ua tej yam uas yuav pab kuv vam khom kuv tus kheej rau ntawm sab cev nqaij daim tawv zoo dua tuaj?