Vad slags lärare bör vi då vara?

Bild

The resurrected Jesus Christ with the twelve Nephite disciples. Christ is portrayed wearing a white robe. Christ is selecting the three disciples who would become the "Three Nephites." There is a pyramid shaped building in the background.

Tre nephiter, Gary L. Kapp

Jesus undervisade ofta genom frågor och uppmaningar. Fundera över ett exempel från tiden han tillbringade med sina lärjungar på den amerikanska kontinenten. En gång när de bad, visade sig Frälsaren för dem och ställde en inbjudande fråga: ”Vad vill ni att jag skall ge er?” (3 Nephi 27:2). Hur skulle du svara om Frälsaren ställde den frågan fråga till dig?

Lärjungarna svarade: ”Herre, vi vill att du talar om för oss det namn varmed vi skall kalla denna kyrka, ty det förekommer ordstrider bland folket om detta” (3 Nephi 27:3).

Kristus besvarade deras fråga med en egen fråga: ”Har de inte läst skrifterna, vilka säger att ni måste ta på er Kristi namn, vilket är mitt namn?” (3 Nephi 27:5). Den här frågan påminde hans elever om att de borde anstränga sig lite för att besvara sina egna frågor och att svaren på många frågor återfinns i skrifterna.

Sedan avslutade han med att påminna lärjungarna om betydelsen av hans namn. Hans ord uppmanade dem att handla och utlovade en välsignelse till dem: ”Och var och en som tar på sig mitt namn och håller ut intill änden skall bli frälst på den yttersta dagen” (3 Nephi 27:6).

I dessa få korta verser gav Jesus Kristus oss en gudomlig undervisningsmodell. Han började med en tankeväckande fråga som utformats för att bedöma behoven hos hans elever. Sedan väntade han på och lyssnade till deras svar.

Efter att hans elever svarat, hjälpte han dem att finna det de sökte genom att leda dem till skrifterna.

Slutligen gav han två uppmaningar och utlovade en underbar välsignelse till dem som var villiga att följa hans uppmaningar. Kristus undervisningsmetod vid det här tillfället skulle kunna sammanfattas i dessa fem principer:

Bild

The resurrected Jesus Christ with His arms around the shoulder of the apostle Peter. Christ points to a large number of fish lying on the beach as He speaks to Peter. Two other men and a ship sit on the beach in thebackground.

Älskar du mig mer än dessa?, David Lindsley

Vi måste också alltid undervisa med kärlek om vi ska undervisa på Frälsarens sätt. Kärlek öppnar både lärarens och elevens hjärta, så att ”båda blir uppbyggda och gläds med varandra” (L&F 50:22).

Ett levande exempel på Frälsarens kärlek till dem han undervisade återfinns i 3 Nephi där han ber för, gråter med och välsignar folket. När han bad till Fadern för dem, kände nephiterna hans kärlek: ”Ingen kan föreställa sig den glädje som fyllde våra själar då vi hörde honom be till Fadern för oss” (3 Nephi 17:17).

Med glädje grät han för dem och välsignade dem för deras tros skull, så stor var hans kärlek:

”Välsignade är ni för er tros skull. Och se, nu är min glädje fullkomlig.

Och när han hade sagt dessa ord grät han” (3 Nephi 17:20–21).

Stor kärlek möjliggör god inlärning. Det står skrivet i skrifterna att ”hans ansikte log mot dem” och ”deras hjärtan var öppna, och de förstod i sina hjärtan” (3 Nephi 19:25, 33).

Frälsaren gav även sina elever möjlighet att ge av sina vittnesbörd. Till exempel: ”Då Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: ’Vem säger folket att Människosonen är?’

De svarade: ’Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna.’

Han sade till dem: ’Och ni, vem säger ni att jag är?’

Simon Petrus svarade: ’Du är Messias, den levande Gudens Son’” (Matteus 16:13–16).

Efter att Petrus burit sitt vittnesbörd, uttalade Kristus underbara välsignelser över honom:

”Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.

Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.

Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen” (Matteus 16:17–19).

I vår strävan att bli läromästare ställer också vi ofta frågor som förmår eleverna att dela med sig av sina vittnesbörd, både verbalt och i sitt hjärta. Vi uppmanar våra elever att söka efter personliga vittnesbördsbyggande upplevelser i deras dagliga liv. Sedan, om stämningen i klassrummet eller hemmet är i harmoni med Anden, känner våra elever sig bekväma med att dela med sig av andliga upplevelser och vittnesbörd med varandra.

Jesus Kristus uppmanade andra att göra det som han själv gjorde (se 3 Nephi 27:21) – för att följa honom (se Matteus 4:19). Han levde som han lärde, och undervisade därmed genom exempel.

Han undervisade om tjänande genom att tjäna. Vilken lärdom det måste ha varit för hans lärjungar när han tvättade deras fötter! ”Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.

Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort mot er” (Johannes 13:14–15).

Han undervisade om kärlek genom att älska. ”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra” (Johannes 13:34).

Han undervisade om bön genom att be. Efter att ha uppsänt böner som var så innerliga och så storslagna att de inte kan upptecknas, sade han, ”Och så som jag har bett ibland er, just så skall ni be i min kyrka. … Se, jag är ljuset. Jag har givit er ett föredöme” (3 Nephi 18:16).

Jesus Kristus har givit oss ett mönster för alla som undervisar om evangeliet och som vill undervisa på hans sätt. Även om vi inte är fullkomliga som han var, kan vi flitigt sträva efter att leva som vi lär. Som orden i en barnsång lyder, ”Gör så som jag gör. Följ, följ mig!”²

Alla som undervisar om evangeliet uppmanas att tillämpa följande sex huvudprinciper, vilka återspeglar det sätt varpå Frälsaren undervisade:

När vi tillämpar dessa principer blir vi bättre lärare, bättre elever, bättre föräldrar och bättre lärjungar till Jesus Kristus. För han har befallt oss att ”undervisa varandra” ”flitigt”, på ett sätt så att ”alla kan bli uppbyggda av varandra” (L&F 88:77, 78, 122). Må de vi undervisar se en glimt av Mästarens undervisning i oss och genom den upplevelsen inte bara bli informerade, utan transformerade.