2017
Återställelsens ursprungliga apostlar kallas
October 2017


Återställelsens ursprungliga apostlar kallas

Den 8 februari 1835 bad Joseph Smith bröderna Brigham och Joseph Young att sjunga för honom. Profeten fick sedan en uppenbarelse om att det var dags för de tolv apostlarna att kallas.1

Joseph Smith bad Brigham att skicka ut ett meddelande om att en konferens skulle hållas följande lördag. Han berättade för Brigham att han skulle vara en av de tolv.2

Sex dagar senare samlades de heliga. Joseph Smith sa att ett av huvudsyftena för mötet var att de tre vittnena om Mormons bok – Oliver Cowdery, David Whitmer och Martin Harris – skulle ”välja tolv män från kyrkan som apostlar”.3 Oliver och David hade fått det uppdraget i juni 1929, men fastän de hade ”sökt Herren genom fasta och bön” för att hitta de tolv, hade tiden ännu inte varit rätt.4 Nu, sa Joseph, var tiden inne.

De tolv (i den ordning de presenterades under mötet) var Lyman Johnson, 23 år; Brigham Young, 33 år; Heber C. Kimball, 33 år; Orson Hyde, 30 år; David W. Patten, 35 år; Luke Johnson, 27 år; William E. McLellin, 29 år; John F. Boynton, 23 år; Orson Pratt, 23 år; William Smith, 23 år; Thomas B. Marsh, 34 år och Parley P. Pratt, 27 år. Alla hade tidigare verkat som missionärer. Åtta hade varit med Joseph Smith vid Sions läger föregående sommar.5

Efter apostlarnas utnämning ordinerades var och en.6 Välsignelserna som gavs under ordinationerna var fyllda av löften om missionsframgångar. Heber C. Kimball mindes att välsignelserna ”förutsade mycket som skulle hända, att vi skulle ha makt att bota sjuka, driva ut onda andar, uppväcka döda, ge syn åt blinda, … förflytta berg, och att allt skulle underställas oss genom Jesu Kristi namn”.7

Oliver Cowdery betonade också svårigheterna de skulle ställas inför: ”Var alltid vid alla tillfällen beredda på att offra livet om Gud skulle kräva det för att föra fram och uppbygga hans verk.” Oliver uppmanade apostlarna att söka personlig kunskap om Jesus Kristus så att de kunde vittna om honom med säkerhet: ”Upphör aldrig att sträva förrän ni har sett Gud, ansikte mot ansikte.”8

Med början i maj 1835 genomförde apostlarna flera proselyteringsmissioner för kyrkan, och i egenskap av ledare i kyrkan välsignade de också många personer.

Slutnoter

  1. Se History, 1838–1856 (Manuscript History of the Church), vol. B-1 [1 sep. 1834–2 nov. 1838], addendum, not A, s. 1, josephsmithpapers.org.

  2. Se Joseph Young, History of the Organization of the Seventies (1878), s. 1.

  3. ”Minutes, Discourses, and Blessings, 14–15 February 1835”, i Joseph Smith Papers, Documents, vol. 4: April 1834–September 1835, s. 224–228.

  4. ”Minutes and Blessings, 21 February 1835”, i Joseph Smith Papers, Documents, vol. 4: April 1834–September 1835, s. 242, 243.

  5. De fyra som inte var med vid lägret var David W. Patten, Thomas B. Marsh, William E. McLellin och John F. Boynton.

  6. Bara nio av tolv var närvarande under mötet den 14 februari 1835. Parley P. Pratt ordinerades den 21 februari 1835, och Thomas B. Marsh och Orson Pratt ordinerades båda den 26 april 1835.

  7. ”Extracts from H. C. Kimball’s Journal”, Times and Seasons, 15 apr. 1845, s. 868.

  8. ”Minutes and Blessings, 21 February 1835”, i Joseph Smith Papers, Documents, vol. 4: April 1834–September 1835, s. 244.