Andlig vägledning på semestern

Sommaren 2022 åkte Elinor och hennes familj på semester till Norge. De skulle bland annat bestiga ett litet berg. Allt gick jättebra och de njöt av den fina naturen och av vädret. Det kom några små regnskurar ibland men för det mesta var det soligt. På vägen ned kom en regnskur och Elinors pappa kände starkt att de borde sätta på sig alla regnkläder och sätta regnskydd på sina väskor. Precis när de fått på sig allt slutade det regna. Elinor minns att hon tyckte att det kändes väldigt onödigt att de satte på sig alla regnkläderna eftersom det inte regnade längre, men hon behöll regnkläderna på.

Lite senare skulle de passera en relativt bred bäck. För att ta sig över bäcken behövde de hoppa och balansera på blöta stenar. De letade en stund efter det lättaste stället att ta sig över. Efter att Elinors lillebror hoppat över hur enkelt som helst var det hennes tur. Det gick dock inte riktigt lika bra. Hon landade på en hal sten på andra sidan, halkade och föll rakt ned i det kalla vattnet. Som tur var stod Elinors mamma alldeles bredvid och kunde snabbt dra upp henne. Tack vare att Elinor tidigare hade satt på sig sina regnskydd blev varken hon eller hennes väska speciellt blöta.

Maningen som hennes pappa kände var vägledning från den Helige Anden. Det stärkte Elinors vittnesbörd om att vi kan ha den Helige Anden med oss hela tiden och att även om vi upplever prövningar och svårigheter, som att trilla i en bäck, kan vi bli beskyddade och förberedda för att kunna klara av dessa prövningar.