Stödverksamhet genom kyrkans aktiviteter

Vintern var på väg och David Dickson hade ingen aning om hur han skulle kunna hålla sin familj varm.

David, hans fru och två döttrar hade just flyttat till landsbygdssamhället Fredonia i Arizona, ett höglänt ökenlandskap omgivet av majestätiska röda klippor, malörtsbuskage och vintergrön växtlighet.

Huset som familjen Dickson hyrde hade en vedspis som främsta värmekälla. David insåg snabbt att det var nödvändigt att kunna samla ved eftersom vintrarna i Fredonia är snöiga och isiga.

”Jag hade varken ved eller motorsåg eller kunskap om hur man använde en!” säger David. ”Jag visste inte vad jag skulle göra.”

Några församlingsmedlemmar frågade David om hans familj hade ved nog för att klara sig hela vintern. ”Det dröjde inte länge förrän de insåg att jag inte hade det”, säger David. ”Äldstekvorumet erbjöd sig snart att hjälpa mig samla ved. Överväldigad av tacksamhet tackade jag ja till deras erbjudande.”

David upptäckte snart att vedinsamlingsturen var typisk för många välplanerade, välorganiserade och välbesökta församlingsaktiviteter. En lördagsmorgon åkte David, äldstekvorumet och andra församlingsmedlemmar upp i bergen i en karavan av pickuper och släpvagnar.

”Med hjälp av verktyg och expertis skapade församlingsmedlemmarna på en och samma eftermiddag en vedhög till min familj som räckte i nästan två vintrar”, säger David. ”Än viktigare var att jag fick lära mig allt jag behövde veta om att samla ved på egen hand. När jag flyttade ifrån Fredonia visste jag hur man hanterar en motorsåg och var behjälplig vid fler vedinsamlingsaktiviteter än jag kan räkna.”

Sådana församlingsaktiviteter bygger inte bara positiva relationer bland kyrkans medlemmar utan också positiva relationer med alla i samhället.

”Jag minns en kvinna som inte tillhörde kyrkan som var ny i området”, säger David. ”Hon var tvungen att elda träpaneler från sitt hem för att hålla sig varm. När vi fick höra om hennes dilemma såg vi till att hon fick tillräckligt med ved för att klara vintern. Hon var så tacksam att hon knappt kunde prata.”

Genom stödverksamheten ordnades det så att alla i Fredonia kunde känna sig trygga och varma under vintern.

När Meg Yost var missionär i Rumänien besökte hon och hennes kamrat regelbundet en familj som inte hade varit i kyrkan på länge. ”Familjen Stanica var några av kyrkans första medlemmar i Rumänien”, säger Meg, ”och vi älskade dem.”

När det var dags att planera och organisera en grensaktivitet bestämde ledarna att grenen skulle ha en ”pionjärkväll”. Det skulle vara en kväll när de firade de modiga pionjärer som färdades över USA för att komma till Saltsjödalen. Det skulle också vara ett tillfälle att hedra kyrkans pionjärer i Rumänien.

”Vi tyckte att det skulle vara ett bra sätt för några av medlemmarna att vittna om sin omvändelse och hur de har sett kyrkan växa i Rumänien”, säger Meg. ”Vi tänkte med en gång att familjen Stanica borde engageras. Vi bad dem att delta och de blev jätteglada!”

Kvällen när aktiviteten skulle hållas hade familjen Stanica inte kommit när det var dags att börja.

”Vi var rädda att de inte skulle komma”, minns Meg. ”Men de kom in genom dörren precis i tid. Familjen Stanica vittnade på ett härligt sätt om evangeliet och kyrkan. De kunde också träffa andra medlemmar som de inte hade sett på länge.”

Grensmedlemmarna välkomnade familjen Stanica med öppna armar. Söndagen efter blev Meg glatt överraskad över att se syster Stanica i kyrkan.

”När jag besökte grenen några månader senare kom hon fortfarande!” säger Meg. ”Jag tror att chansen att få bära vittnesbörd och känna sig involverad och behövd i grenen verkligen hjälpte henne.”

Bild

women talking

• Planera aktiviteter som uppfyller behov: Aktiviteter är bra sätt att uppfylla många olika behov. De kan planeras för att uppfylla ett visst behov hos enskilda eller grupper. De bör också uppfylla behoven hos dem som deltar, vare sig det behovet är att lära känna varandra bättre, lära sig mer om evangeliet eller känna Anden.

• Bjud in alla: När ni planerar aktiviteter kan ni anstränga er att inbjuda personer som skulle ha nytta av att delta. Tänk på nya medlemmar, mindre aktiva medlemmar, ungdomar, ensamstående vuxna, personer med funktionsnedsättningar och personer som har en annan tro. Ha personernas bästa i åtanke när ni bjuder in dem och ge uttryck för hur gärna du vill att de kommer.

• Uppmuntra till deltagande: De du inbjuder får ut mycket mer av aktiviteterna om de har möjlighet att delta. Ett sätt att uppmuntra deltagande är att låta personerna använda sina gåvor, färdigheter och talanger under aktiviteten.

• Välkomna alla: Om dina vänner kommer till en aktivitet, gör då allt du kan för att få dem att känna sig välkomna. Och om du ser personer som du inte känner, var då vänlig och hälsa dem välkomna också!