Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 24: Betraktelser över Jesu Kristi mission


Kapitel 24

Betraktelser över Jesu Kristi mission

”Vi är alla beroende av Jesus Kristus, av att han kom till världen för att öppna den väg genom vilken vi kan få frid, lycka och upphöjelse.”

Ur Lorenzo Snows liv

I oktober 1872 gav president Brigham Young sin förste rådgivare president George A. Smith i uppdrag att resa genom delar av Europa och Mellanöstern. I ett brev till president Smith skrev president Young och dennes andre rådgivare president Daniel H. Wells: ”Vi vill att du noggrant iakttar vilka möjligheter som finns, eller var de kan skapas, att föra in evangeliet i de olika länder du ska besöka.” Resan skulle avslutas i det heliga landet, där president Smith skulle ”inviga och helga det landet åt Herren”. President Young och president Wells skrev: ”Vår bön är att du ska bevaras och kunna resa i frid och trygghet, att du ska bli rikligen välsignad med vishetsord och flödande ingivelser i alla dina samtal om det heliga evangeliet och kunna skingra fördomar och så ett rättfärdighetens frö bland folket.”1 I den lilla grupp sista dagars heliga som president Smith tog med sig ingick äldste Lorenzo Snow, då medlem av de tolv apostlarnas kvorum, och dennes syster Eliza R. Snow, Hjälpföreningens generalpresident.

Äldste Snow skrev ofta brev under resans gång och skildrade naturen, byggnaderna och folkets seder och bruk och tillstånd. Men när han och hans ressällskap besökte platser i det heliga landet ändrades tonen i breven. Hans tankar vändes till Guds Son som århundraden tidigare ofta hade besökt samma platser. Han skrev till exempel om sin upplevelse när gruppen i februari 1873 närmade sig staden Jerusalem:

”En timmes ritt … tills vi är i Jerusalem. Vi fortsätter och kommer så småningom upp på en kulle och skådar ut över den ’heliga staden’, Jerusalem. Borta till höger är Sions berg, Davids stad. Och till vänster den höjd som utgör en så karg anblick: Oljeberget, dit vår Frälsare helst tog sin tillflykt, den sista plats som hans heliga fötter stod på innan han for upp till Guds närhet. Dessa intressanta historiska platser och alla de heliga associationer de ger, inspirerar till djup och allvarlig eftertanke. Ja, där ligger Jerusalem! Där Jesus levde och undervisade, där han blev korsfäst, där han ropade: ’Det är fullbordat’, och böjde ner huvudet och dog! Vi följer sakta och eftertänksamt den slingrande stigen nerför kullen … tills vi kommer till staden.”2

Efter att ha varit vid Jordanfloden skrev äldste Snow: ”När vi drack dess ljuva och svalkande vatten och tvättade oss i dess heliga flöde, tänkte vi tillbaka på barndomens dagar när vi läste i den heliga skrift som beskrev de viktiga händelser som ägde rum på denna plats: hur israeliterna gick över floden på torr mark efter att prästerna som bar den heliga förbundsarken på axlarna hade stigit ner i den strömmande floden; hur Elia delade vattnet och gick över floden torrskodd och togs upp i en stormvind till himlen från motsatta sidan; hur Elisa när han vände tillbaka tog upp Elias mantel, som hade fallit av denne, och slog på vattnet och sade: ’Var är Herren, Elias Gud?’ och åstadkom att Jordanfloden delades en tredje gång. Men det finns en annan händelse av mycket större intresse som förknippas med den här platsen: Frälsarens dop, vilket beskrivs med följande ord: ’Johannes trädde fram och predikade i Judéens öken, och Jesus kom från Galiléen till Jordan för att döpas av honom’ [se Matt 3]. Vi befann oss på exakt samma plats, eller alldeles i närheten av den, där alla dessa minnesvärda händelser hade ägt rum. Vi stod på stranden med utsikt över samma dalgång, och vi badade i samma flod, vilken hade varit ett stumt vittne till dessa enastående händelser.”3 [Se förslag 1 på sidan 279.]

Lorenzo Snows lärdomar

Jesus Kristus kom till världen för att göra Faderns vilja och öppna vägen så att vi kan få frid, glädje och upphöjelse.

Det här evangeliet har överlämnats vid olika tider i världen. Profeterna kände till det. De förstod klart och tydligt att Jesus var Lammet som är slaktat från världens grundläggning [se Upp. 13:8; Moses 7:47] och att han när tiden var inne skulle uppenbara sig för människorna, att han skulle dö för deras synder och bli korsfäst, för att fullborda frälsningsplanen.4

När Jesus låg i krubban som litet hjälplöst spädbarn, visste han inte att han var Guds Son och att han tidigare hade skapat jorden. När Herodes utfärdade sitt påbud visste Jesus ingenting om det. Han hade inte makt att rädda sig själv. [Josef och Maria] måste ta med sig honom och [fly] till Egypten för att bevara honom från följderna av det påbudet … Han växte upp, och under hans utvecklingstid uppenbarades det för honom vem han var och varför han hade kommit till världen. Han fick veta vilken härlighet och makt han innehade innan han kom hit. 5

När Jesus vandrade här på jorden för att fullborda sin mission betonade han för folket att det inte var med egen kraft eller vishet som han gjorde undren ibland dem, utan att han var där för att göra sin Faders vilja. Han kom inte för att söka den ära och härlighet som kommer från människor utan för att söka sin Faders härlighet och ära som hade sänt honom. Han sade: ”Jag har kommit i min Faders namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn, honom tar ni emot.” [Joh. 5:43.]

Utmärkande för hans mission och det som skilde den från andras var detta: Han kom inte för att söka den ära och härlighet som kommer från människor utan för att söka sin Faders härlighet och ära och utföra sin Faders verk vilken hade sänt honom. Häri ligger hemligheten bakom hans framgång, och häri ligger också hemligheten bakom varje persons framgång som verkar enligt samma princip.6

Jesus Kristus, Guds Son, sattes i ett tillstånd där det fordrades att han gjorde sitt absolut yttersta för att kunna åstadkomma det som krävdes för att frälsa miljontals av Guds barn. Det krävdes den yttersta ansträngning och beslutsamhet innan Guds Son kunde klara av det svåra provet, det offer som fordrades.7

Jesus, Guds Son, sändes till världen för att göra det möjligt för dig och mig att få dessa utomordentliga välsignelser. Han måste göra ett stort offer. Det krävdes all den kraft han hade och all den tro han kunde uppbjuda för att utföra det som Fadern fordrade av honom … Han svek inte, trots att provet var så svårt att han svettades stora blodsdroppar … Hans känslor måste ha varit obeskrivliga. Han säger själv, vilket vi kan läsa i Läran och förbunden kapitel 19, att hans lidande var så stort att det fick till och med honom ”att skälva av smärta och blöda ur varje por samt lida till både kropp och själ — och önska att han inte skulle behöva dricka den bittra kalken och rygga”. Men i sitt hjärta sade han alltid: ”Fader, ske inte min vilja utan din.” [Se L&F 19:15–19. ]8

Vi är alla beroende av Jesus Kristus, av att han kom till världen för att öppna den väg genom vilken vi kan få frid, lycka och upphöjelse. Hade han inte fullbordat det verket kunde vi aldrig ha fått de välsignelser och förmåner som evangeliet garanterar oss genom Jesu Kristi medling, för han utförde det verk som krävdes …

Även om han frambar sig själv som offer och gjorde sin del i frälsningsplanen för människorna, så kan deras frälsning aldrig komma till stånd om de inte strävar efter att uppnå denna enhet med honom.9

Vi vet att vi är berättigade till samma välsignelse, samma upphöjelse och samma härlighet som Jesus Kristus som bodde här i en kropp och som fått den kroppen och nu bor i denna förhärligade kropp.10 [Se förslag 2 och 3 på sidorna 279–280.]

Jesus Kristus har besökt jorden i de sista dagarna och uppenbarat himmelska sanningar till vår frälsning.

Den varelse som bor i himlen, som var konung där innan världen var till, som skapade jorden och som i tidens mitt kom ner för att fullkomliggöra och frälsa det som han hade skapat, har uppenbarat sig för människorna i denna tidsålder.11

Vi vittnar för hela världen att vi genom gudomlig uppenbarelse vet, genom den Helige Andens uppenbarelse, att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son, och att han uppenbarade sig personligen för Joseph Smith liksom han uppenbarade sig för sina apostlar efter sin uppståndelse från de döda, och att han lät honom få veta [de] himmelska och enda sanningar genom vilka människosläktet kan frälsas.12

Två män såg honom i templet i Kirtland … Guds Son visade sig för dem, han som dräptes av judarna, och de sade: ”Slöjan togs bort från våra sinnens ögon och vårt förstånd öppnades, och vi såg Herren stående på talarstolens bröstvärn framför oss … Under hans fötter var rent guld. Hans ansikte lyste klarare än solen. Hans röst var som ljudet av väldiga vattens brus. Det var Jehovas röst som sade: ”Jag är den förste och den siste. Jag är den som lever. Jag är den som blev dödad. Jag är er förespråkare inför Fadern. Se, era synder är er förlåtna. Ni är rena inför mig, lyft därför upp era huvuden och gläd er. Ni har byggt detta hus åt mitt namn. Jag ska godta detta hus och utgjuta min Ande över alla som håller mina bud. Jag ska inte tillåta att detta heliga hus vanhelgas. [Se L&F 110:1–8. ] Detta var samma persons röst som judarna förkastade. Han sågs där i templet. Jag vet att detta är lika verkligt som Gud är verklig. Men folken på jorden känner inte till det, att Jesus, Guds Son, har kommit och uppenbarat sig för män och gett dem myndighet att predika evangelium och utlova den Helige Anden till alla som tror på och lyder de här principerna. Och dessa ska få kunskap om att principerna är sanna.13 [Se förslag 4 på sidan 280.]

Frälsaren ska komma tillbaka, och vi bör bereda oss för den dag då han kommer.

Vi har ett vittnesbörd om Kristus, att han ska komma till jorden och regera.14

Jesus kommer så småningom och visar sig mitt ibland oss, som han visade sig på den tiden då han var på jorden bland judarna. Han ska äta och dricka med oss och tala med oss och förklara himmelrikets hemligheter och berätta sådant för oss som det inte är tillåtet att tala om nu.15

Om du är på ett tåg i rörelse så kommer du fram dit du vill komma bara du sitter still på din plats, men om du hoppar av tåget blir det farligt, och det kan dröja länge innan nästa tåg kommer. Så är det också med oss: Om vi lever rätt och gör vårt arbete, då går det framåt, och om vi håller våra förbund så utför vi Guds verk och förverkligar hans avsikter. Då är vi redo för den dag när Jesus, Guds Son, ska komma i ära och härlighet och ge alla som varit trofasta alla de välsignelser som de sett fram emot — och tusen gånger mer …

Jag säger er sista dagars heliga att om någon av er är sömnig, läs då de ord som Frälsaren talade när han var på jorden i fråga om de tio jungfrurna. Fem av dem var förståndiga och tog olja med sig till lamporna. När brudgummen kom var bara hälften av jungfrurna redo att gå ut och möta honom [se Matt. 25:1–13; L&F 45:56–59]. Så får det inte vara med oss sista dagars heliga. Låt oss försöka vara trogna de eviga förbund som vi har slutit och vara trogna Gud. Må Gud välsigna de sista dagars heliga och låta sin Ande strömma ut över er. Må ni vara trofasta mot Gud, trofasta mot era familjer, alltid handla klokt och verka för att främja Guds rikes sak. Må vi inte vara bland de oförståndiga jungfrurna utan befinnas värdiga att vara bland dem som ska krönas till kungar och drottningar och regera evigheten igenom.16 [Se förslag 5 och 6 på sidan 280.]

Förslag till studier och diskussion

Tänk på följande när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. Se sidorna v–vii för ytterligare hjälp.

  1. Tänk på det som president Snow skrev om sina upplevelser i det heliga landet (sidan 274). Varför tror du att han inspirerades till ”djup och allvarlig eftertanke” när han var där? Hur kan vi få liknande känslor för Frälsaren till och med utan att besöka det heliga landet?

  2. Studera avsnittet som börjar på sidan 275 och tänk på vad Jesus har gjort för dig. När du funderar över Frälsarens önskan att ”söka sin Faders härlighet och ära” tänk då på vad du behöver göra för att handla efter Guds vilja.

  3. På sidan 275 avslöjar president Snow ”framgångens hemlighet”. Hur fungerar den här hemligheten för vår del?

  4. Läs avsnittet som börjar på sidan 277. Hur påverkas ditt liv av vittnesbördet om Jesus Kristus? Fundera på hur vi kan göra vår del av uppgiften att dela med oss av vittnesbördet om Jesus Kristus till världen. Hur kan vi till exempel dela med oss av vårt vittnesbörd till våra familjer? Till dem vi är hemlärare eller besökslärare hos? Till våra grannar? Till personer som vi träffar från dag till dag?

  5. Hur kan vi bereda oss för Jesu Kristi andra ankomst? (Se exempel på sidorna 278–279.) Hur kan vi hjälpa andra att bereda sig?

  6. Hur har president Snows lärdomar påverkat ditt vittnesbörd om Jesus Kristus? Sök efter möjligheter att dela med dig av ditt vittnesbörd till familjemedlemmar och andra.

Skriftställen: Lukas 12:31–48; 2 Korintierbrevet 8:9; 2 Nephi 2:7–8; 25:23, 26; Alma 7:11–13; L&F 35:2; Joseph Smith — Historien 1:17

Undervisningstips: ”Be deltagarna att välja ett avsnitt som de finner intressant och läsa det tyst. Be dem att dela upp sig i grupper på två eller tre som valde samma avsnitt och diskutera vad de lärde sig” (sidan vii i den här boken).

Hänvisningar

  1. Brev från Brigham Young och Daniel H. Wells till George A. Smith, i Correspondence of Palestine Tourists (1875), s. 1–2.

  2. I Correspondence of Palestine Tourists, s. 205.

  3. I Correspondence of Palestine Tourists, s. 236–237.

  4. Deseret News, 24 jan. 1872, s. 597.

  5. I Conference Report, apr. 1901, s. 3.

  6. Deseret News, 8 dec. 1869, s. 517.

  7. I Conference Report, okt. 1900, s. 2.

  8. Millennial Star, 24 aug. 1899, s. 531.

  9. Deseret News, 11 mars 1857, s. 3; i originalkällan anges sidan 3 felaktigt som sidan 419.

  10. Deseret News, 22 nov. 1882, s. 690.

  11. I Journal History, 5 apr. 1884, s. 9.

  12. Deseret News: Semi-Weekly, 23 jan. 1877, s. 1.

  13. Millennial Star, 18 apr. 1887, s. 245.

  14. Deseret News, 11 apr. 1888, s. 200; ur en detaljerad utskrift av ett tal som Lorenzo Snow höll vid generalkonferensen i april 1888.

  15. I Conference Report, apr. 1898, s. 13–14.

  16. Millennial Star, 18 apr. 1887, s. 244–246.

”Vi vittnar för hela världen att vi genom gudomlig uppenbarelse vet, ja, genom den Helige Andens uppenbarelser, att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son.”

I slutet av 1872 och i början av 1873 reste äldste Lorenzo Snow och andra i det heliga landet.

President Snow uppmanade sista dagars heliga att följa de fem förståndiga jungfrurnas exempel i Frälsarens liknelse om de tio jungfrurna.