Redo att tjäna

Jag växte upp i staden Minas i Uruguay. När jag var sex år döptes mamma och mina systrar som medlemmar i kyrkan. Pappa blev aldrig medlem men han var alltid glad över att jag gick i kyrkan. Han höll faktiskt Visdomsordet och betalade tionde.

Vår gren var jätteliten och vi hade ingen kyrkobyggnad. Vi hade mötena i ett hyrt hus. Huset hade en liten swimmingpool ute som vi använde till dop.

När min åttaårsdag närmade sig såg jag fram emot att döpas. Men när dopdagen var inne regnade det och var jättekallt. Mamma sade att jag kanske inte kunde döpas den dagen på grund av det kalla vädret. Men det var min födelsedag och jag ville döpas den dagen.

Jag minns att jag tog på mig mina vita kläder och gick ner i poolen för att döpas. Jag visste att vattnet skulle vara kallt, men det kändes inte kallt. Jag visste att jag gjorde det som var rätt, och det kändes varmt inombords.

En kort tid senare byggdes ett kapell till vår gren. På den tiden fick medlemmarna hjälpa till att bygga möteshus. Mitt jobb var att plocka upp spikar och skruvar som hade ramlat ner på marken så att de kunde användas igen. Det var ett enkelt jobb, men det var mycket viktigt för mig. Det lärde mig hur man tjänar, och det hjälpte mig att förbereda mig för framtida tjänande i kyrkan. Kom ihåg att det du gör har betydelse, även om du är liten.