Vägledd av Herren som ensamstående förälder

Jag hade inte tänkt bli ensamstående förälder till fyra barn i 25-årsåldern och kände mig skakad. Jag hade ett enkelt hem att ta hand om, fyra små barn och ingen utbildning efter high school. Jag undrade hur jag skulle kunna försörja min familj. Svaren kom inte efter några dagar eller månader, utan under en tidsrymd av många år, medan jag följde den ena maningen efter den andra.

Som väl var hade jag för vana att vända mig till Herren under svårigheter. En kväll kom ett tydligt svar: ”Studera.” Jag undrade hur det skulle bli möjligt med de ekonomiska förpliktelser jag hade, så jag pratade med mina föräldrar och med biskopen. De höll med om att det var rätt att jag började studera, och inom några veckor var jag inskriven på ett lokalt universitet där jag tog examen i grundskoleutbildning med inriktning på specialundervisning.

Som lärare tjänade jag inte tillräckligt med pengar för att uppfylla mina växande barns behov. Jag fortsatte vädja till Herren angående bristen på pengar. När jag pratade med min biskop rekommenderade han att jag vidareutbildade mig för att kunna ta magisterexamen. Jag åkte hem, bad om det och började på universitetet igen påföljande termin.

Flera år senare kände jag mig manad att fortsätta studera ytterligare. Jag planerade de nödvändiga proven, gick på intervjuer för olika program inom utbildningsadministration och började studera för en magisterexamen vid ett annat lokalt universitet. När jag var klar öppnades nya anställningsmöjligheter för mig som har berikat mitt liv med nya relationer, främjat min personliga utveckling och hjälpt mig upptäcka nya talanger.

I templet en kväll berättade jag om min frustration för Herren, att trots mina ansträngningar kunde jag inte alltid få ekonomin att gå ihop. Jag kände värmen från den himmelska kommunikationen som påminde mig om att alla familjemedlemmarnas behov hade uppfyllts, antingen genom mitt eget arbete eller genom andras generositet, och att så länge som jag var lydig skulle vi klara oss. Och, som jag blir påmind om av Alma 20:4, så ”vet [jag] att [jag] genom Herrens kraft kan göra allting”.

Jag är så tacksam mot min himmelske Fader för maningarna att fullfölja min utbildning och de påföljande anställningsmöjligheterna. Jag är också tacksam för alla de personer i mitt liv som har varit så omtänksamma under årens lopp. Jag har lärt mig att jag kan göra mer än jag trodde var möjligt med min himmelske Faders hjälp. Och vad som är lika viktigt; jag har lärt mig att ödmjukt ta emot och att ge generöst.