Inledning till Enos

Enos bok belyser den kraft som Jesu Kristi försoning har att rena människor från synd och hela dem. Enos kämpade inför Gud i mäktig bön innan han fick förlåtelse för sina synder. Han bad sedan för nephiternas och lamaniternas andliga välfärd. Han tillbringade resten av sitt liv med att arbeta för deras frälsning. När du studerar Enos bok får du viktig kunskap om bön, omvändelse och uppenbarelse. Du lär dig också att när människor får försoningens välsignelser får de en önskan att dela med sig av dem till andra.

Enos skrev den, en son till Jakob och en sonson till Lehi och Sariah. Enos skrev att hans far hade undervisat honom ”i Herrens fostran och förmaning” (Enos 1:1). Mot slutet av sitt liv skrev Enos att han i alla sina dagar hade förkunnat ”den sanning som är i Kristus” (Enos 1:26). Före sin död överlämnade Enos de mindre plåtarna till sin son Jarom. Enos avslutade sin uppteckning med att skriva att han fröjdade sig över den dag när han skulle stå inför sin Återlösare. Han sade: ”Då skall jag se hans ansikte med välbehag, och han skall säga till mig: Kom till mig, du välsignade, det finns en plats beredd åt dig i min Faders boningar” (Enos 1:27).

Enos skrev i slutet av sin bok att 179 år hade förflutit sedan Lehi lämnade Jerusalem (se Enos 1:25). Det innebär att han skrev sin bok mellan omkring 544  och 420 f.Kr. Enos skrev den när han bodde i Nephis land.