2010–2019
Lub Ntsiab Hais txog cov Neeg
Plaub Hlis Ntuj Xyoo 2018


Lub Ntsiab Hais txog cov Neeg

Lub Koom Txoos yog hais txog nej, uas yog tus Tswv cov thwj tim—cov uas hlub thiab coj raws li Nws thiab cov uas tau ris Nws lub npe los ntawm kev khi lus.

Thaum npaj rau kev txhim tsa lub Tuam Tsev Paris France uas zoo nkauj kawg, muaj ib lub sij hawm uas kuv yeej yuav nco ntsoov. Xyoo 2010, thaum peb nrhiav tau av rau lub tuam tsev, tus nom kav nroog xav nrog peb sib ntsib kom paub ntxiv txog peb lub Koom Txoos. Kev sib ntsib no yeej yog ib qho tseem ceeb kom txais tau kev tso cai ua tsev. Peb twb ua tib zoo siv npaj ib txoj kev nthuav tswv yim uas muaj ob peb daim duab zoo nkauj txog cov tuam tsev ntawm Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Kuv cia siab hais tias qhov uas tau ua tsev no zoo nkauj heev yuav yaum tus nom kav nroog txhawb nqa peb lub hom phiaj no.

Ua rau kuv xav tsis thoob, tus nom kav nroog qhia hais tias nws tsis saib peb txoj kev nthuav tswv yim, tiam sis nws thiab nws pawg yuav ua kev tshuaj xyuas lawv tus kheej kom paub tias peb yog ib lub koom txoos zoo li cas. Lub hli tom qab ntawd, lawv caw peb rov qab los mloog ib zaj lus uas ib tug hauv lub nroog pawg sab laj yuav hais, tus no kuj yog ib tug xib hwb qhia ntawv txog keeb kwm teev ntuj. Nws hais tias, “Qhov tseem ceeb tshaj, peb xav to taub cov mej zeej ntawm nej lub Koom Txoos yog leej twg. Qhov thib ib, peb tau koom ib txoj kev sib ntsib txais lub cim nco txog. Peb twb zaum hauv chav teev ntuj thiab ua tib zoo saib cov neeg hauv pawg ntseeg thiab lawv ua dab tsi. Ces peb tau sib ntsib nrog nej cov neeg zej zog—cov uas nyob ib puag ncig nej lub tsev ceg txheem ntseeg—thiab peb tau nug lawv seb nej cov Neeg Maumoos zoo li cas.”

“Yog li ntawd nej xav li cas?” kuv nug, ua rau kuv txhawj me ntsis. Nws teb hais tias, “Peb kawm hais tias Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yog lub Koom Txoos uas zoo ib yam li Yexus Khetos lub Koom Txoos thaum ub ntau tshaj lwm lub koom txoos.” Kuv yuav luag xav hais tias, “Qhov koj hais ko tsis raug tag nrho! Tsis yog ntau tshaj lwm lub koom txoos; yeej yog Yexus Khetos lub Koom Txoos—yog tib lub Koom Txoos, lub Koom Txoos tseeb!” Tiam sis kuv tswj kuv tus kheej thiab tsuas thov Vajtswv ua Nws tsaug ntsiag to. Ces tus nom kav nroog qhia peb tias, vim tau tshuaj xyuas li ntawd, nws thiab nws pawg pom zoo txhim tsa ib lub tuam tsev nyob hauv lawv zej zog.

Hnub no thaum kuv xav txog qhov txuj ci tseem ceeb ntawd, kuv ris Vajtswv txiaj rau tus nom kav nroog txoj kev muaj tswv yim thiab txoj kev paub qhov zoo. Nws paub tias txoj kev to taub lub Koom Txoos tsis yog los ntawm kev saib tej yam sab nraud saib tej lub tsev los yog saib tias yog ib lub koom txoos uas txhim tsa zoo tiam sis yog los ntawm nws cov mej zeej uas rau siab ntseeg, uas siv zog txhua hnub coj raws li Yexus Khetos tus yam ntxwv.

Kev txhais lub Koom Txoos tej zaum yog los ntawm ib nqe hauv Phau Ntawv Maumoos uas hais tias, “Thiab lawv [uas yog tus Tswv cov thwj tim] cov uas tau ua kev cai raus dej los ntawm Yexus lub npe hu ua Khetos lub koom txoos.”1

Los yog hais tias, lub ntsiab ntawm lub Koom Txoos tag nrho yog hais txog cov neeg. Yog hais txog nej, uas yog tus Tswv cov thwj tim—cov uas hlub thiab coj raws li Nws thiab cov uas tau ris Nws lub npe los ntawm kev khi lus.

Muaj ib lub sij hawm Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson muab lub Koom Txoos piv rau ib lub tsheb zoo. Peb txhua tus nyiam thaum peb lub tsheb huv thiab ci ci. Tiam sis peb tsis muaj ib lub tsheb kom luag pom tias yog ib lub tshuab zoo nkauj; peb muaj ib lub tsheb kom thauj cov neeg nyob hauv lub tsheb.2 Zoo ib yam li ntawd, peb, uas yog cov mej zeej hauv lub Koom Txoos, nyiam muaj tej qhov chaw zoo nkauj kom teev tiam uas huv thiab muaj neeg tu zoo, thiab peb kuj nyiam muaj tej txheej xwm uas khiav zoo zoo. Tiam sis tej no yeej yog tej yam uas txhawb nqa xwb. Peb lub hom phiaj yog kom caw Vajtswv txhua tus tub thiab ntxhais los cuag Khetos thiab coj nws taug mus txoj kev khi lus. Tsis muaj ib yam dab tsi tseem ceeb ntxiv. Lub ntsiab ntawm peb txoj hauj lwm yog hais txog cov neeg thiab tej kev khi lus.

Puas yog ib yam zoo heev uas lub npe ntawm lub Koom Txoos uas tau muab txum tim rov qab los muab ob lub ntsiab ntawm txhua txoj kev khi lus ntawm txoj moo zoo tso ua ke? Thawj lub npe yog Yexus Khetos. Lub Koom Txoos no yog Nws li, thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj uas dawb huv thiab Nws tej kev khi lus yog tib txoj kev mus rau kev cawm seej thiab kev tsa nto. Lub npe thib ob hais txog peb: Haiv Neeg Ntseeg, los yog hais tias, cov uas ua tim khawv txog Nws thiab Nws cov thwj tim.

Thaum kuv yog ib ceg txheem ntseeg tus thawj tswj hwm nyob hauv Fabkis Teb kuv kawm hais tias kev tsom ntsoov rau tib neeg tseem ceeb npaum li cas. Thaum kuv pib ua hauj lwm, kuv muaj tej hom phiaj siab heev rau ceg txheem ntseeg ntawd: xav tsim tej pawg ntseeg tshiab, ua tej tsev koom txoos tshiab, thiab ua ib lub tuam tsev nyob hauv peb cheeb tsam. Thaum tso kuv tawm rau xyoo tom qab ntawd, kuv tsis tau ua raws li ib lub hom phiaj ntawd. Ntshe kuv yuav xav tias kuv ua tsis tau dab tsi tiam sis, nyob rau rau xyoo ntawd, kuv tej lub hom phiaj twb hloov ntau heev.

Thaum hnub uas yuav muab kuv tso tawm kuv zaum saum sam thiaj, ua rau kuv muaj kev ris txiaj thiab xav tias kuv tau ua ntau yam hauv kuv lub siab. Kuv tau saib ntau pua mej zeej lub ntsej muag uas tuaj. Kuv nco qab tias kuv tau hnov tus ntsuj plig nrog lawv txhua tus.

Muaj cov kwv tij thiab cov muam uas tau ua kev cai raus dej, cov uas kuv tau sau npe rau lawv thawj daim ntawv tso cai nkag tuam tsev kom lawv txais tau cov kab ke dawb huv ntawm lub tuam tsev, thiab cov tub hluas ntxhais hluas thiab tej khub niam txiv uas kuv tau tsa los yog tso tawm ua cov tub txib ntxhais txib. Muaj ntau tus uas kuv tau txhawb pab thaum lawv raug kev sim siab thiab kev txom nyem nyob hauv lawv lub neej. Kuv yeej hlub lawv txhua tus li ib tug kwv tij. Kuv nrhiav tau kev xyiv fab thaum kuv pab lawv thiab xyiv fab vim lawv rau siab thiab ntseeg tus Cawm Seej ntxiv.

Thawj Tswj Hwm M. Russell Ballard qhia hais tias, “Qhov tseem ceeb tshaj plaws thaum peb ua hauj lwm hauv lub Koom Txoos tsis yog kev txheeb suav uas ceeb toom los yog kev sib ntsib tiam sis yog qhov uas peb tau txhawb nqa thiab pab thiab thaum kawg tau hloov txhua tus neeg—uas txais kev txhawb pab ib leeg dhau ib leeg zoo li tus Cawm Seej tau ua.”3

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, peb puas muab siab rau ntseeg txoj moo zoo, los sis peb puas ua tej yam hauv lub Koom Txoos xwb? Qhov tseem ceeb yog peb yuav tsum coj raws li tus Cawm Seej tus yam ntxwv ua txhua yam. Yog peb ua li ntawd, peb yuav tsom ntsoov rau kev cawm tib neeg thiab tsis tsom ntsoov rau tej hauj lwm peb yuav tsum ua thiab kev ua tej txheej xwm.

Nej puas tau nug nej tus kheej seb yog tus Cawm Seej tuaj xyuas nej pawg ntseeg los sis ceg ntseeg hnub Sunday tom ntej ces yuav zoo li cas? Nws yuav ua dab tsi? Nws puas txhawj hais tias tej daim duab uas nws siv puas zoo txaus los yog tej rooj zaum puas kho tau zoo nyob hauv chav kawm? Los yog Nws puas yuav nrhiav leej twg uas Nws hlub tau, qhia, thiab foom koob hmoov rau? Tej zaum Nws yuav nrhiav tau ib tug mej zeej tshiab los yog ib tug phooj ywg, ib tug kwv tij los sis tus muam uas mob thiab xav tau kev nplij siab, los yog ib tug tub hluas ntxhais hluas uas xav tau kev txhawb nqa thiab kev yaum.

Yexus yuav mus rau tej chav kawm twg? Kuv yeej xav tias Nws yuav mus xyuas cov me nyuam hauv lub Koom Haum Me Nyuam Yaus ua ntej. Tej zaum Nws yuav txhos caug thiab hais lus rau lawv tim ntsej tim muag. Nws yuav hais txog Nws txoj kev hlub rau lawv, hais dab neeg rau lawv, qhuas lawv txoj kev kos duab, thiab ua tim khawv txog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej. Nws tus cwj pwm los yuav tsis ntxias thiab tsis ua txuj. Peb puas txawj ua ib yam li ntawd?

Kuv cog lus rau nej tias thaum nej siv zog ua raws li tus Tswv tus txheej txheem, ces yuav tsis muaj ib yam dab tsi tseem ceeb tshaj plaws cov neeg uas nej pab tau thiab foom koob hmoov rau lawv. Nyob hauv lub koom txoos nej yuav tsom ntsoov rau kev qhia tib neeg thiab kev tshoov lawv lub siab. Nej yuav xav pab lawv hnov tau tus Ntsuj Plig es tsis txhawj txog kev kho ib yam ntxim ua zoo tag nrho, yuav txhawb pab nej cov mej zeej thiab tsis khij ib lub npov txhua zaus nej mus xyuas lawv. Lub ntsiab tsis hais txog nej tiam sis hais txog lawv cov uas peb hu ua peb cov kwv tij thiab peb cov muam.

Tej lub sij hawm peb hais txog kev mus rau lub koom txoos. Tiam sis lub Koom Txoos tsis yog ib lub tsev los yog ib qho chaw xwb. Lub Koom Txoos no los muaj tiag tiag nyob hauv tej qho chaw uas txo hwj chim tshaj plaws nyob hauv tej qhov chaw deb hauv lub ntiaj teb no zoo ib yam li muaj hauv lub Koom Txoos lub hauv paus no nyob hauv Salt Lake City. Tus Tswv Nws hais tias, “Rau qhov yog muaj ob los sis peb leeg tuaj nyob ua ke qhov twg tuav kuv lub npe thov, kuv yuav nrog lawv nyob qhov ntawd.”4

Peb coj lub Koom Txoos nrog peb mus txawm peb mus qhov twg los: mus ua hauj lwm, mus kawm ntawv, mus ua si, thiab qhov tseem ceeb mus hauv tsev. Peb nyob qhov twg los sis ua lub neej qhov twg los yeej txaus kom peb nyob los ua ib qho chaw dawb huv.

Kuv nco txog ib lub sij hawm kuv sib tham nrog ib tug phooj ywg uas tsis yog ib tug mej zeej. Nws xav tsis thoob kawm hais tias txhua tus txiv neej tsim nyog hauv peb lub Koom Txoos txais tau lub pov thawj hwj. Nws nug hais tias, “Tiam sis nej muaj pes tsawg tus uas tuav lub pov thawj hwj hauv nej pawg ntseeg?”

Kuv teb hais tias, “30 tus mus txog 40.”

Nws xav tsis tawm, es nws hais tias, “Nyob hauv kuv pawg ntseeg, peb tsuas muaj ib tug pov thawj. Ua cas nej ho xav tau cov pov thawj coob npaum li ntawd thaum hnub Sunday?”

Kuv xav txog nws lo lus nug, kuv txais kev tshoov siab teb hais tias, “Kuv pom zoo qhov koj hais ko. Kuv xav tias peb tsis tas muaj cov uas tuav lub pov thawj hwj coob npaum li ntawd nyob hauv tsev koom txoos thaum hnub Sunday. Tiam sis peb yuav tsum muaj ib tug uas tuav lub pov thawj hwj hauv txhua lub tsev. Thiab thaum tsis muaj ib tug uas tuav lub pov thawj hwj hauv ib lub tsev, lwm tus uas tuav lub pov thawj hwj los peb hu lawv saib xyuas thiab txhawb pab tsev neeg ntawd.”

Peb lub koom txoos tsis yog rau hnub Sunday xwb. Peb txoj kev teev tiam los peb ua txhua hnub ntawm ib lub lim tiam, txawm peb nyob qhov twg los yog txawm peb ua dab tsi los yog. Peb lub tsev yeej yog “tej tsev teev ntuj tseem ceeb tshaj plaws ntawm peb txoj kev ntseeg.”5 Feem ntau yog nyob hauv peb tsev uas peb thov Vajtswv, peb foom koob hmoov, peb kawm ntawv, peb qhia Vajtswv txoj lus, thiab peb muaj kev hlub dawb huv pab lwm tus. Kuv ua tim khawv hais tias peb tej lub tsev yeej yog tej qhov chaw dawb huv uas tus Ntsuj Plig nyob tau—npaum li, thiab tej lub sij hawm ntau dua li, nyob hauv peb tej qhov chaw teev tiam.

Kuv ua tim khawv tias lub Koom Txoos no yog Yexus Khetos lub Koom Txoos. Lub Koom Txoos no muaj dag muaj zog los ntawm tej yam uas Yexus Khetos cov thwj tim coob heev ua txhua hnub, cov uas siv zog txhua hnub kom coj raws li Nws tus yam ntxwv los ntawm kev saib xyuas lwm tus. Yexus Khetos muaj txoj sia nyob thiab Nws coj lub Koom Txoos no. Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson yog tus yaj saub uas Nws tau xaiv kom coj peb nyob hauv lub caij nyoog no. Kuv ua tim khawv txog tej no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. 3 Nifais 26:21.

  2. Saib Russell M. Nelson, kev sib ntsib rau cov thawj coj hauv lub tuam rooj sab laj, Plaub Hlis Ntuj 2012.

  3. M. Russell Ballard, “O Be Wise,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2006, 20.

  4. Mathais 18:20.

  5. Russell M. Nelson, “The Doctrinal Importance of Marriage and Children” (txoj kev cob qhia cov thawj coj thoob plaws lub ntiaj teb, Ob Hlis Ntuj 2012), broadcasts.lds.org.