2010–2019
Qhov Tseeb thiab Txoj Hau Kev
Kaum Hli Ntuj Xyoo 2018


Qhov Tseeb thiab Txoj Hau Kev

Thaum peb nrhiav kom tau qhov tseeb txog txoj kev ntseeg teev ntuj, peb yuav tsum siv tej cuab yeej ntawm sab ntsuj plig uas phim txoj kev nrhiav ntawd.

Tej kev tshwm sim muab qhov tseeb txhais ua “kev paub tej yam uas tab tom muaj, thiab tej yam uas tau muaj lawm, thiab tej yam uas tseem yuav muaj los” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 93:24). Cov lus txhais ntawd yeej phim txoj kev cawm seej thiab “Tsev Neeg: Ib txoj Kev Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb.”

Peb ua neej nyob hauv ib lub caij nyoog uas muaj ntaub ntawv xov xwm ntau heev. Tiam sis tej ntaub ntawv xov xwm no tsis muaj tseeb tag nrho. Peb yuav tsum ceev faj thaum peb nrhiav kom tau qhov tseeb thiab xaiv tej hauv paus hauv ntsis uas pab zoo. Peb yuav tsum tsis txhob saib lub ntiaj teb cov neeg uas nrov npe los yog kawm txawj ntse ntau ua qhov tseeb lub hauv paus hauv ntsis. Peb yuav tsum ceev faj tsis txhob vam khom tej ntaub ntawv xov xwm los yog tej lus qhuab qhia los ntawm cov neeg xa dees thiab cov nav kis las uas nrov npe, los yog cov neeg nyob uas Internet uas peb tsis paub. Txawm hais tias yus txawj ua ib yam tsis txhais hais tias yus txawj ua txhua yam.

Tsis tas li ntawd xwb, peb yuav tsum ceev faj thiab xyuas zoo zoo saib tus neeg uas qhia peb lub ntsiab qhia yog zoo li cas. Yog vim li no cov vaj lug kub thiaj ceeb toom peb hais txog xib hwb cuav (saib 2 Nifais 26:29). Yog tias tsis paub hais tias yog leej twg hais los yog sau, ces yeej tsis tso siab hais tias cov ntaub ntawv xov xwm thwj.

Tej yam uas peb txiav txim siab rau peb tus kheej yuav tsum muaj hauv paus hauv ntsis uas tsim nyog hais txog qhov uas peb txiav txim siab txog ntawd thiab uas muaj lub ntsiab qhia peb ua qhov zoo xwb.

I.

Thaum peb nrhiav kom tau qhov tseeb hais txog txoj kev ntseeg teev, peb yuav tsum siv tej cuab yeej ntawm sab ntsuj plig uas tsim nyog siv rau txoj kev nrhiav ntawd: kev thov Vajtswv, zaj lus tim khawv los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, thiab kev kawm vaj lug kub thiab cov lus ntawm cov yaj saub uas muaj sia nyob niaj hnub nim no. Kuv yeej los tu siab heev thaum kuv hnov txog ib tug neeg twg uas tsis ntseeg lawm vim yog lub ntiaj teb tej lus qhuab qhia. Lawv cov uas yav nram ntej pom tau qhov tseeb vim yog tus ntsuj plig pab yeej hloov tau los ua neeg dig muag ntawm sab ntsuj plig. Ib yam li Thawj Tswj Hwm Henry B. Eyring hais hais tias, “Cov neeg no qhov teeb meem tsis yog tim qhov uas lawv xav hais tias lawv pom tau; yog tim qhov uas lawv pom tsis tau.”1

Tej kev kawm txuj ci hauv lub ntiaj teb coj peb los mus rau tej qhov tseeb ntawm kev tshawb fawb los yog xaistisfiv (scientific). Tiam sis tej “qhov tseeb xaistisfiv” tsis yog lub ntsiab ntawm lub neej no tag nrho. Lawv cov uas tsis kawm kev txawj ntse “los ntawm kev kawm ntawv thiab los ntawm kev ntseeg” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 88:118) ua rau lawv txoj kev to taub qhov tseeb tsawg dua vim yog lawv tsuas ntseeg tej yam uas lawv paub tau los ntawm tej kev tshawb fawb xais tis fiv xwb. Ua li ntawd teem ciaj ciam cuav ib ncig ntawm lawv txoj kev nrhiav kom tau qhov tseeb.

Thawj Tswj Hwm James E. Faust hais tias: “Lawv cov uas tau [ua kev cai raus dej] pheej hmoov hais txog lub neej nyob mus ib txhis li thaum lawv lam tau lam kawm tsuas yog tej kev kawm uas lub ntiaj teb no pom zoo rau xwb. Peb ntseeg hais tias Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg muaj Khetos txoj moo zoo tag nrho, es txoj moo zoo no yog lub ntsiab ntawm qhov tseeb thiab qhov kaj nyob mus ib txhis li.”2

Peb nrhiav tau kev xyiv fab uas muaj tseeb thiab kav ntev thaum peb paub tau qhov tseeb hais txog peb yog leej twg tiag, lub ntsiab ntawm lub neej txawj tuag no, thiab saib peb yuav mus qhov twg tom qab peb tas sim neej no. Tej qhov tseeb no yus kawm tsis tau los ntawm tej kev kawm xaistisfiv los yog ntiaj teb li.

II.

Tsam no kuv yuav hais txog tej qhov tseeb ntawm txoj moo zoo txum tim rov qab los uas ua lub hauv paus ntawm Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg tej lus qhuab qhia. Thov xav zoo zoo txog tej qhov tseeb no. Tej qhov tseeb no piav ntau yam txog peb tej lus qhuab qhia thiab tej kev coj ua, thiab tej zaum suav tej uas neeg feem coob tsis tshua to taub zoo.

Yeej muaj Vajtswv, uas yog Leej Txiv ntawm tag nrho cov neeg uas tau ua neej nyob los yog uas yuav ua neej nyob hauv lub ntiaj teb no.

Qhov uas yus yog poj niam los yog txiv neej yog ib yam nyob mus ib txhis li. Ua ntej peb yug los rau hauv lub ntiaj teb no, peb txhua tus nrog Vajtswv nyob thiab yog ntsuj plig txiv neej thiab poj niam.

Peb nyuam qhuav hnov Tsev Kheej Pawg Hu Nkauj Nyob ntawm Tshav Tuam Tsev hu zaj nkauj “Kuv Yuav Ua Raws Li Vajtswv txoj Hau Kev.”3 Txoj hau kev ntawd yog txoj uas Vajtswv npaj tseg kom tag nrho Nws cov me nyuam ntsuj plig yuav zoo zuj zus tuaj mus ib txhis li. Txoj hau kev ntawd tseem ceeb heev rau peb txhua tus.

Raws li txoj hau kev ntawd, Vajtswv tsim lub ntiaj teb no ua ib qho chaw uas Nws cov me nyuam yuav yug los nyob haud, kom thiaj txais tau ib lub cev nqaij daim tawv thiab muaj lub cib fim loj hlob mus ib txhis li thaum lawv xaiv qhov yog.

Kom thiaj muaj feem tiag, tej kev xaiv hauv lub neej no yuav tsum yog nyob ntawm qhov zoo thiab qhov phem uas sib xeem. Yuav tsum muaj qhov fab ntxeev no, yog li ntawd Vajtswv cia tus yeeb ncuab, uas raug ntiab tawm vim yog nws ntxeev siab, ntxias Vajtswv cov me nyuam kom ua tej yam tawm tsam Vajtswv txoj hau kev.

Lub ntsiab ntawm Vajtswv txoj hau kev yog muab lub cib fim rau Vajtswv cov me nyuam xaiv lub neej nyob mus ib txhis. Yuav muaj li no tsuas yog thaum ua neej nyob hauv ntiaj teb no, thiab, tom qab tas sim neej, loj hlob tuaj hauv lub ntuj ntsuj plig.

Nyob hauv lub neej hauv ntiaj teb no, nyob nyob peb yeej yuav tas sim neej thiab peb yeej yuav muaj txim txhaum vim yog tej lub sij hawm uas peb tau ua raws li tus yeeb ncuab tej kev haub ntxias. Peb tau pom zoo rau tej kev cov nyom no vim peb tso siab rau qhov uas Vajtswv peb Leej Txiv yuav npaj tseg ib tug Cawm Seej, Nws Tib Leeg Tub, uas yuav cawm peb dim los mus sawv rov los muaj cev nqaij daim tawv ib zaug ntxiv tom qab lub neej no. Tus Cawm Seej kuj yuav theej txhoj kom thiaj them tus nqi kom txhua tus neeg raug ntxuav tawm ntawm tej kev txhaum raws li tej tshooj lus teev cia uas Nws teem tseg. Tej tshooj lus teev cia no suav kev ntseeg rau ntawm Khetos, kev hloov siab lees txim, kev cai raus dej, lub txiaj ntsim Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, thiab lwm txoj kab ke uas yog lub hwj chim pov thawj hwj ua.

Vajtswv txoj kev zoo siab no ua rau txoj kev txim lij thiab txoj kev muaj siab hlub tshua sib raug zoo dhau los ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj. Txoj hau kev no kuj hloov peb tau kom ua neeg tshiab vim yog Khetos.

Vajtswv hlub peb thiab cev tes rau peb txhua tus. Peb paub hais tias los ntawm Vajtswv txoj kev hlub thiab vim yog Nws Tib Leeg Tub txoj Kev Theej Txhoj, “tib neeg sawv daws yuav tau kev cawm dim, thaum lawv ua raws li tej kev cai thiab kab ke ntawm [Nws] Txoj Moo Zoo” (Tej Nqe Kev Ntseeg 1:3; ntxiv cov ntawv qaij).

Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yeej yog ib lub Koom Txoos uas saib tsev neeg rau nqi heev. Tiam sis ib qho uas lwm tus neeg tsis to taub zoo yog qhov uas peb tsom ntsoov lub cuab lub yig yeej yog ntau tshaj tej kev sib txheeb sib ze hauv lub neej no xwb. Peb ntseeg hais tias tej kev txheeb ze nyob mus ib txhis li yeej ua lub hauv paus ntawm peb txoj kev ntseeg. “Tsev neeg raug tsa los ntawm Vajtswv.”4 Raws li Vajtswv txoj hau kev, lub Koom Txoos txoj hauj lwm yog kom pab Vajtswv cov me nyuam txais txoj koob hmoov zoo tshaj plaws uas yog kev tsa nto hauv lub nceeg vaj xilethi-aus, uas tsuas ncav tau los ntawm ib txoj kev ua txij ua nkawm nyob mus ib txhis nyob ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 131:1–3). Peb rov qab hais tus Tswv cov lus qhuab qhia hais tias “qhov uas yus yog ib tug poj niam los yog ib tug txiv neej yog ib yam tseem ceeb ntawm ib tug neeg tus xeeb ceem thiab lub ntsiab, txawm hais tias nyob lub qub neej los yog, lub neej no los yog, lub neej nyob mus ib txhis li log yog” thiab hais tias “kev ua txij ua nkawm nyob ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam yeej los tseem ceeb rau Nws txoj hau kev nyob mus ib txhis li.”5

Vajtswv txoj kev hlub loj heev npaum li tias, tsuas yog cov neeg tsawg tsawg uas rais los mus ua cov tub poob yeeb koob, Nws tau npaj ib theem yeeb koob rau Nws cov me nyuam tag nrho. “Tag nrho Nws cov me nyuam” suav tag nrho cov neeg uas tas sim neej lawm. Peb sawv cev ua tej kab ke rau lawv hauv peb tej tuam tsev. Lub ntsiab ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos yog kom pab npaj Nws cov me nyuam ncav tau theem yeeb koob siab tshaj plaws uas yog kev tsa nto los yog lub neej nyob mus ib txhis li. Rau lawv cov uas tsis xav txais theem yeeb koob ntawd los yog ua neeg tsim nyog kom txais li ntawd, Vajtswv tau npaj lwm lub nceeg vaj yeeb koob rau lawv.

Ib tug neeg twg uas to taub tej qhov tseeb nyob mus ib txhis no yuav to taub yog vim li cas cov ntseeg ntawm Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiaj ua tej yam peb ua thiab xav tej yam uas peb xav.

III.

Tsam no kuv yuav qhia saib tej qhov tseeb nyob mus ib txhis no muaj feem rau peb lub neej no li cas, es tsuas to taub li no thaum to taub Vajtswv txoj hau kev.

Qhov thib ib, peb saib txoj kev ywj siab xaiv rau nqi heev. Neeg feem coob paub hais tias lub Koom Txoos uas txum tim rov qab los rau rau siab txhawb nqa kev ywj siab xaiv kev ntseeg teev hauv Teb Chaws Amelikas thiab nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Tej hauj lwm no tsis txhawb nqa tej yam peb nyiam xwb tiam sis, raws li Vajtswv txoj hau kev, yeej pab tag nrho Vajtswv cov me nyuam muaj kev ywj siab xaiv.

Qhov tib ob, peb yog ib haiv neeg uas tshaj tawm txoj moo zoo. Qee zaum tib neeg noog peb saib yog vim li cas peb muab cov tub txib xa mus rau ntau lub teb chaws, suav cov teb chaws uas twb ntseeg Khetos lawm thiab. Lawv kuj noog peb ib yam li ntawd thaum lawv noog saib yog vim li cas peb muab nyiaj pab ntau lab nyiaj rau cov neeg uas tsis koom peb lub Koom Txoos thiab yog vim li cas peb tsis siv cov nyiaj pab no kom ntxias lwm tus neeg los koom peb lub Koom Txoos. Peb ua li no vim peb saib txhua tus neeg ua Vajtswv cov me nyuam—peb cov kwv tij nus muag—thiab peb xav muab qhov phij xej uas peb muaj rau ntawm sab ntsuj plig thiab khoom ntiaj teb pub rau lawv sawv daws.

Qhov thib peb, peb saib txoj sia ua ib qho dawb ceev heev. Vim peb xav ua raws li Vajtswv txoj hau kev peb yuav tsum tawm tsam kev rho me nyuam thiab kev pab cov neeg muaj mob heev tua lawv tus kheej.

Qhov thib plaub, ib txhia neeg tsis txaus siab vim yog peb lub Koom Txoos lub tswv yim hais txog kev ua txij ua nkawm thiab hais txog me nyuam yaus. Vim peb paub txog Vajtswv txoj kev cawm seej, peb thiaj yuav tsum tawm tsam tej kev rhuav txoj kev ua txij ua nkawm uas muaj txij thaum chiv keeb los, los yog hloov tej kev cai uas ua rau tib neeg xav hais tias txiv neej thiab poj niam zoo ib yam nkaus. Peb paub hais tias txiv neej thiab poj niam tej kev txheeb ze, tej kev saib nyias zoo li cas, thiab nyias lub luag hauj lwm yeej tseem ceeb heev kom ncav tau Vajtswv lub hom phiaj raws li Nws txoj hau kev.

Qhov thib tsib, peb kuj muaj ib lub tswv yim txawv luag tej hais txog me nyuam yaus thiab. Peb saib txoj kev yug thiab tu me nyuam ua ib feem ntawm Vajtswv txoj hau kev thiab ib lub luag hauj lwm tseem ceeb ntawm cov uas muaj lub hwj chim koom ua tej ntawd. Peb ntseeg tias tej nqi zog zoo tshaj plaws nyob hauv lub ntiaj teb thiab nyob saum ntuj yog peb cov me nyuam thiab peb cov xeeb leej xeeb ntxwv. Yog li ntawd, peb yuav tsum qhia thiab xeem kom tau tej ntsiab cai thiab tej kev coj ua uas npaj tej qhov chaw zoo rau cov me nyuam yaus—tag nrho txhua tus me nyuam—kev loj hlob tuaj thiab kev zoo siab.

Qhov kawg no, peb yog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov me nyuam uas Nws hlub, thiab Nws tau qhia peb hais tias qhov uas yus yog txiv neej los yog poj niam, txoj kev ua txij ua nkawm nyob ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam, thiab qhov uas yug thiab tu me nyuam puav leej tseem ceeb heev rau Nws txoj hau kev zoo siab. Thaum peb qhia txog tej hauv paus ntsiab cai no feem ntau tib neeg ntiaj teb npau taws thiab tawm tsam lub Koom Txoos. Peb xav hais tias peb yuav zam tsis tau qhov ntawd. Kev tawm tsam li no yog ib feem ntawm txoj hau kev, thiab Dab Ntxwg Nyoog (tus yeeb ncuab) tej kev tawm tsam heev tshaj plaws yog tawm tsam tej yam uas tseem ceeb tshaj plaws rau Vajtswv txoj hau kev. Nws xav ua rau Vajtswv tej dej tej num puas tsuaj mus. Dab Ntxwg Nyoog tej kev ua hauj lwm yog kom rhuav tus Cawm Seej thiab Nws txoj cai los saum ntuj los, ua kom tej yam uas muaj los vim yog Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj ploj mus, yaum kom peb tsis hloov siab lees txim, muab kev tshwm sim cuav rau peb, thiab hais tias peb tsis tas lav ris tej yam peb ua. Nws kuj xav kom peb muaj kev ntxhov siab hais txog txiv neej thiab poj niam, thiab nws xav hloov txoj kev ua txij ua nkawm, thiab yaum kom peb tsis muaj me nyuam—twb yog yaum cov niam txiv uas yuav cob qhia cov me nyuam raws li qhov tseeb kom tsis muaj me nyuam.

IV.

Tus Tswv tej dej tej num yeej los peem zog mus tom hauv ntej txawm hais tias muaj tej kev tawm tsam peb thaum peb rau rau siab xyaum ua raws li tej lus qhuab qhia ntawm Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Rau lawv cov uas qaug zog vim yog txoj kev tawm tsam ntawd, kuv qhia tswv yim rau nej.

Nco qab ntsoov txog kev hloov siab lees txim uas muaj vim yog lub hwj chim ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj. Ib yam li Txwj Laug Neal A. Maxwell yaum peb hais tias, tsis txhob koom lawv cov “uas xum hloov lub Koom Txoos tsis xum hloov lawv tus kheej.”6

Ib yam li Txwj Laug Jeffrey R. Holland yaum peb hais tias:

Cia li tuav rawv tej yam uas nej twb paub lawm thiab sawv twj hwm ruaj nrees mus txog thaum txais kev txawj ntse ntxiv.

Hauv lub Koom Txoos no, qhov uas peb paub yeej yuav muaj yeej qhov uas peb tsis paub.” 7

Cia li muaj siab ntseeg rau ntawm tus Tswv Yexus Khetos, uas yog thawj ntsiab cai ntawm txoj moo zoo.

Qhov kawg, nrhiav kom tau kev pab. Peb cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos hlub nej thiab yeej los nrhiav kom tau kev pab ntawm sab ntsuj plig kom pab tau nej. Peb twb npaj ntau cov ntaub ntawv pab xws li cov uas yus nrhiav tau rau ntawm LDS.org thiab lwm cov kev pab rau txoj kev kawm txoj moo zoo hauv tsev. Thiab nim no peb muaj cov kwv tij thiab cov muam uas raug hu los mus pab txhawb nqa.

Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav kom Nws cov me nyuam muaj kev xyiv fab uas yog lub ntsiab peb ua neej nyob. Txoj hmoov xyiv fab ntawd yog lub neej nyob mus ib txhis, uas peb ncav tau thaum peb peem zog mus tom hauv ntej raws txoj kev uas peb tus yaj saub, Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson, feem ntau hu ua “txoj kev ua raws li tej kev khi lus.” Thawj Tswj Hwm Nelson thawj thawj zaj lus ua tus Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos hais tias: “Taug raws txoj kev ua raws li tej kev khi lus. Qhov uas nej cog lus tias nej yuav ua raws li tus Cawm Seej thaum nej khi lus nrog Nws ces nej ua raws li tej kev khi lus ntawd mas qhov ntawd yuav qhib qhov rooj kom nej txais tau tag nrho cov koob hmoov ntawm sab ntsuj plig uas tib neeg txais tau.”8

Kuv ua tim khawv hais tias tej yam uas kuv tau hais no muaj tseeb, thiab yeej yog vim Yexus Khetos cov lus qhia thiab txoj Kev Theej Txhoj, thiab Yexus Khetos yog tus uas ua kom peb txais tau txhua yam los ntawm Vajtswv txoj hau kev zoo kawg nkaus. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Henry B. Eyring, To Draw Closer to God: A Collection of Discourses (1997), 143.

  2. James E. Faust, “The Abundant Life,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1985, 9.

  3. “I Will Follow God’s Plan,” Children’s Songbook, 164–65.

  4. Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2017, 145.

  5. Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,” 145.

  6. Neal A. Maxwell, If Thou Endure It Well (1996), 101.

  7. Jeffrey R. Holland, “Lord, I Believe,” Liahona, May 2013, 94; cov ntawv qaij yeej nyob.

  8. Saib Russell M. Nelson, “Thaum Peb Mus Tom Ntej Ua Ke,” Liahona, Plaub Hlis Ntuj 2018, 7.