2010–2019
Yav Tom Ntej Yuav Zoo Li Cas?
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2019 lub Tuam Rooj Sab Laj


Yav Tom Ntej Yuav Zoo Li Cas?

Peb yuav xaiv thiab txiav txim siab txog tej yam zoo dua ntxiv thaum peb xav txog tej yam peb xaiv tau thiab xav tias yav tom ntej yuav zoo li cas.

Yexus Khetos txoj moo zoo uas tau muab txum tim rov qab los ua rau peb xav txog yav tom ntej. Txoj moo zoo piav txog vim li cas peb ua neej nyob hauv lub ntiaj teb no thiab txog lub neej tom qab ntawd. Txoj moo zoo qhia txog tej uas yuav muaj los thaum yav tom ntej uas pab peb xaiv tej yam niaj hnub no.

Tiam sis, peb txhua tus paub tib neeg uas xav txog tam sim no xwb: siv nyiaj hnub no, zoo siab hnub no, thiab tsis txhob xav txog yav tom ntej.

Peb yuav zoo siab dua tam sim no thiab yav tom ntej yog peb xav txog yav tom ntej tsis tu tsis tseg. Thaum peb txiav txim siab, peb yuav tsum nug tias, “Yav tom ntej yuav zoo li cas?”

I.

Muaj tej yam kev txiav txim uas yus xaiv ua dab tsi los yog tsis ua dab tsi. Kuv hnov txog ib txoj kev txiav txim li no nyob hauv ib ceg txheem ntseeg rooj sab laj nyob hauv Teb Chaws Amelikas ntau xyoo tas los.

Yog nyob ntawm ib tshav rau tsev kawm ntawv qib siab uas zoo nkauj. Muaj ib pawg cov tub hluas ntxhais hluas uas kawm ntawv zaum saum cov nyom. Tus uas piav txog zaj no hais tias lawv saib ib tus nas ncuav zoo nkauj heev uas muaj tus tw loj loj heev ua si rau ntawm ib tug ntoo lub hauv paus. Tej lub sij hawm nws khiav hauv av, tej lub sij hawm nws khiav nqis mus nqis los rau ntawm tus ntoo. Tiam sis uas li cas pom ib pawg tub ntxhais kawm ntawv yuav xav saib ib tug nas ncuav xwb?

Nyob ze muaj ib tug aub uas pw khwb rwg hauv cov nyom. Nws yog tus uas cov tub ntxhais kawm ntawv saib, thiab tus aub saib tus nas ncuav. Txhua zaus tus nas ncuav khiav mus los rau ntawm tus ntoo sab tod, tus aub yuav maj mam txav kom nyob ze me ntsis ces rov qab zaum twj ywm. Qhov no yog qhov uas cov tub ntxhais kawm ntawv xav saib. Lawv nyob twj ywm tsis txav hlo li, ntsia ntsoov qhov xwm txheej uas yeej yuav muaj tsis ntev tom ntej.

Ces tus aub nyob ze txaus es nws cia li dhia tom tus nas ncuav. Txhua tus huas pa vim txaus ntshai, thiab pawg tub ntxhais kawm ntawv khiav ceev los rub tus nas ncuav me me tawm ntawm tus aub lub qhov ncauj, tiam sis lig dhau. Tus nas ncuav tuag lawm.

Txhua tus hauv pawg ntawd yeej muaj peev xwm ceeb toom tus nas ncuav thaum twg los tau yog lawv yoj tes thiab qw nrov, tiam sis tsis muaj leej twg ua li ntawd. Lawv sawv daws ntsia ntsoov xwb saib xwm txheej los zus los zus. Tsis tau muaj leej twg nug tias, “Yav tom ntej yuav zoo li cas?” Thaum muaj xwm txheej no, txhua tus khiav los pab, tiam sis lig dhau. Lawv tsuas pab tu siab xwb.

Zaj dab neeg tseeb no yog ib zaj lus piv txwv. Zaj no qhia txog tej yam uas peb pom hauv peb lub neej thiab hauv lwm tus lub neej nyob ib puag ncig peb. Thaum peb tej yam uas maj mam los ua phem rau peb los yog cov uas peb hlub, peb muaj kev ywj siab xaiv kom hais lus los yog ua tej yam los sis nyob twj ywm xwb. Yeej yog ib qho zoo nug peb tus kheej tias, “Yav tom ntej yuav zoo li cas?” Thaum twg tib neeg yuav raug xwm txheej loj heev, tsis tsim nyog uas peb nyob twj ywm tsis ua dab tsi. Peb yuav tsum ceeb toom lwm tus los yog pab tib neeg tiv thaiv thaum tseem muaj sij hawm ua li ntawd.

Tej kev txiav txim uas kuv tau piav no yog hais txog tej yam uas peb txiav txim siab ua tam sim no los yog tsis ua dab tsi. Tiam sis feem ntau yuav tsum xaiv ua ib yam dab tsi los yog ua lwm yam. Twb yuav tsum xaiv qhov zoo los sis qhov phem, tiam sis feem ntau yuav xaiv ua ib yam thaum muaj ob yam zoo. Yog li no ces peb tseem xav nug seb yav tom ntej yuav zoo li cas. Peb xaiv ntau yam los ntawm ob qho zoo, feem ntau yog thaum peb txiav txim siab peb yuav siv peb lub sij hawm li cas. Qhov uas peb siv sij hawm ua si video game los yog ntaus ntawv los yog saib TV los sis hu xov tooj nrog lwm tus tham tsis yog tej yam phem. Tiam sis txhua yam kuv hais no yeej muaj “opportunity cost,” uas txhais tias yog peb siv sij hawm ua ib yam dab tsi, ces peb tsis muaj cib fim ua lwm yam. Kuv paub nej to taub tias peb yuav tsum xav zoo zoo seb peb yuav xiam dab tsi yog peb siv sij hawm rau ib yam, txawm yog yam ntawd yog ib yam zoo.

Ob peb xyoos tas los kuv hais ib zaj hu ua “Zoo, Zoo Dua, los sis Zoo Tshaj.” Nyob hauv zaj ntawd kuv hais tias “txawm ib yam yog yam zoo los yeej tsis txaus kom ua kiag xwb. Tej yam zoo uas peb ua tau yeej ntau dua li peb muaj sij hawm ua tej ntawd. Muaj tej yam uas zoo dua, thiab muaj tej yam uas peb yuav tsum tsom ntsoov rau hauv peb lub neej. … Peb yuav tsum tso tej yam zoo tseg xwv kom xaiv tau lwm yam uas zoo dua los yog zoo tshaj plaws.”1

Cia li saib qhov ntev. Yav tom ntej yuav zoo li cas yog peb txiav txim siab li no tam sim no? Cia li nco ntsoov tias kev kawm ntawv, kev kawm txoj moo zoo, kev rov qab khi lus thaum txais lub cim nco txog, thiab kev mus rau lub tuam tsev tseem ceeb npaum li cas.

II.

“Yav tom ntej yuav zoo li cas?” yeej yog ib txoj lus nug tseem ceeb rau peb thaum peb xaiv tias peb yuav xav li cas txog peb tus kheej. Qhov tseem ceeb tshaj plaws, peb txhua tus yog Vajtswv ib tug me nyuam uas muaj peev xwm txais tau txoj sia nyob mus ib txhis. Lwm lub cim uas peb ntaus rau peb tus kheej, tsis hais peb txoj hauj lwm, haiv neeg, tej yam ntawm sab cev nqaij daim tawv, los yog tej lus qhuas, los yuav ploj mus thiab tsis tshua tseem ceeb thaum xav txog kev nyob mus ib txhis. Tsis txhob xaiv kom ntaus cim rau nej tus kheej los yog xav txog nej tus kheej kom nej thiaj li ua tsis taus raws li nej lub hom phiaj.

Kuv cov kwv tij, thiab kuv cov muam uas saib los nyeem tej yam uas kuv hais no, kuv cia siab tias nej paub vim li cas nej cov thawj coj qhia thiab ntuas nej li peb ua. Peb hlub nej, thiab peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Nws Leej Tub, Yexus Khetos, hlub nej. Lawv txoj hau kev rau peb yog “txoj hau kev zoo siab” (Amas 42:8). Txoj hau kev ntawd thiab Nkawd cov lus txib thiab cov kab ke thiab kev khi lus ua rau peb txais tau kev zoo siab thiab kev xyiv fab loj tshaj plaws hauv lub neej no thiab lub neej tom ntej. Vim peb yog Leej Txiv thiab Leej Tub cov tub qhe, peb qhia raws li Nkawd qhia peb thiab qhia los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Peb tsis xav ua ib yam dab tsi tsuas yog hais qhov tseeb thiab yaum nej ua li Nkawd tau qhia tias yog txoj kev txais tau txoj sia nyob mus ib txhis, “qhov zoo tshaj plaws ntawm tag nrho Vajtswv tej txiaj ntsim” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 14:7).

III.

Nov yog ib zaj ntxiv txog qhov uas peb tej kev txiav txim siab tam sim no yuav ua li cas rau yav tom ntej. Zaj no hais txog kev xaiv muab ib yam tso tseg tam sim no kom thiaj li muaj raws li ib lub hom phiaj thaum yav tom ntej.

Nyob hauv ib ceg txheem ntseeg rooj sab laj nyob hauv Cali, Colombia, ib tug muam qhia tias nws thiab nws tus qhaib xav sib yuav hauv lub tuam tsev, tiam sis lub tuam tsev uas nyob ze tshaj nyob deb heev hauv lub teb chaws Peru. Tau ntev, nkawd khaws nyiaj kom them tus nqi caij npav. Nkawd nce lub npav mus rau Bogotá, tiam sis thaum nkawd tuaj txog, nkawd kawm tias txhua lub rooj mus rau Lima, Peru twb muaj neeg zaum lawm. Ua nkawd mus tsev es tsis txhob sib yuav los yog sib yuav tsis nyob rau hauv lub tuam tsev. Muaj hmoov vim muaj ib yam ntxiv nkawd ua tau. Nkawd caij tau ib lub npav mus rau Lima yog tias nkawd nyob pawg lug haud tsis muaj rooj zaum hauv lub npav tau tsib hnub thiab tsib hmo. Nkawd txiav txim siab ua li no. Tus ntxhais hluas no hais tias yog ib yam nyuaj heev, txawm ib txhia uas caij npav cia nkawd zaum hauv lawv lub rooj thaum lawv xav xyab ceg me ntsis.

Qhov uas tshoov kuv lub siab txog tus muam no zaj lus yog qhov uas nws ris Vajtswv txiaj vim nws thiab nws tus txiv tau mus rau lub tuam tsev li no, vim hais tias ua rau nkawd hloov nkawd txoj kev xav txog txoj moo zoo thiab xav txog kev sib yuav hauv lub tuam tsev. Tus Tswv tau pab nkawd kawm los ntawm qhov uas nkawd tau ua ib yam nyuaj heev. Nws kuj qhia tias nkawd txoj kev mus tsib hnub rau lub tuam tsev yeej pab txhawb nqa nkawd sab ntsuj plig ntau dua li thaum tsis nyuaj rau nkawd mus rau lub tuam tsev.

Ntau xyoo tom qab kuv hnov zaj lus tim khawv ntawd, ua rau kuv xav seb khub niam txiv ntawd lub neej yuav zoo li cas yog tias nkawd twb xaiv ib yam txawv—yog tias tsis tau ua ib yam nyuaj kom sib yuav hauv lub tuam tsev.

Cov kwv tij, peb xaiv ntau yam suav tsis txheeb hauv lub neej no, tej yam tseem ceeb heev thiab tej yam me me. Yog xav txog yav tas los, peb pom tias muaj tej yam uas peb xaiv uas tau hloov peb lub neej heev. Peb yuav xaiv thiab txiav txim siab txog tej yam zoo dua ntxiv thaum peb xav txog tej yam peb xaiv tau thiab xav tias yav tom ntej yuav zoo li cas. Thaum peb ua li ntawd, peb yuav ua raws li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tej lus qhia kom xav txog qhov kawg ua ntej peb ua ib yam dab tsi.2 Rau peb, qhov kawg yeej yog txoj kev khi lus los ntawm lub tuam tsev kom txais tau txoj sia nyob mus ib txhis, uas yog Vajtswv lub txiaj ntsim zoo tshaj plaws.

Kuv ua tim khawv txog Yexus Khetos thiab nws txoj Kev Theej Txhoj thiab lwm yam tseeb los ntawm Nws txoj moo zoo uas kav ib txhis los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Dallin H. Oaks, “Good, Better, Best,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2007, 104, 107.

  2. Saib Russell M. Nelson, “Thaum Peb Mus Tom Ntej Ua Ke,” Liahona, Plaub Hlis Ntuj 2018, 7.