Jag mindes gräshopporna
Jag föddes i England 1942 i en kärleksfull familj bestående av mor, far och en syster. När jag var sju år välsignades vi med ett tillskott till familjen — en liten pojke. Min mor älskade Frälsaren men tillhörde ingen särskild kyrka. Hon besökte närmaste kyrka och uppmuntrade min syster och mig att gå dit med henne. Till följd härav lärde jag mig en hel del om Jesus Kristus och hoppades hitta en kyrka som kunde stärka min tro på honom.
En dag såg jag en stor bilderbok med titeln Buffalo Bill’s Wild West Annual (Buffalo Bills vildavästernårsbok) i vårt hem. Jag vet inte varifrån den kom. Just då trodde jag att någon av mina vänner kanske hade tagit med den och glömt att ta hem den. Den innehöll bildberättelser om Buffalo Bill och Billy the Kid, precis sådan information som var viktig för en pojke som ville bli cowboy. Den innehöll också en bildberättelse om ett förföljt folk som drevs ut från en vacker stad av en laglös pöbelhop och tvingades vandra hundratals kilometer och uthärda oändliga plågor innan de fann ett nytt hem i vildmarken västerut. Varje liten bild var en berättelse om lidande och tro, och det fanns också några bilder som skildrade ett underverk där gräshoppor åt upp en skörd och fiskmåsar kom och åt upp gräshopporna.
Jag läste berättelsen flera gånger innan jag insåg att det fattiga, förföljda folket var medlemmar i en kyrka. Sedan gick det sakta upp för mig att detta var den kyrka som jag hade letat efter. Jag ville bli medlem i den kyrkan. Tråkigt nog ställdes jag inför ett problem. Den sista bilden i berättelsen var av Salt Lake City i Utah. Från en annan källa lärde jag mig att Utah låg i Amerikas förenta stater. Eftersom jag inte skulle kunna resa från England till Utah så var jag tvungen att ge upp planerna på att bli medlem i den kyrkan. Det slog mig aldrig att kyrkan kanske också fanns på andra platser än i Förenta staterna.
Saken fick bero i 11 år. Vid det laget hade min familj emigrerat till Australien och slagit sig ner i Sydney. Där började min bror undersöka en ny religion. Han tog hem några broschyrer som jag blev intresserad av och sade att han skulle be äldsterna besöka oss. Jag gick med på det och trodde att vi skulle få besök av ett par äldre distingerade herrar. Jag blev ganska förvånad när två unga män i min ålder kom och undervisade mig om frälsningsplanens grunder. Jag blev mer intresserad och tackade ja till att vara med på några diskussioner.
Jag lyssnade på missionärerna men hade inte för avsikt att bli medlem i kyrkan, särskilt inte när jag fick höra talas om tiondet. Men en dag började en av missionärerna prata om några pionjärer som hade tvingats göra en lång vandring till en plats som hette Salt Lake City. Jag spetsade öronen och började ställa frågor. Var det här kyrkan med gräshopporna och fiskmåsarna? När han nämnde Brigham Young kände jag genast igen namnet och insåg att jag hade nått ett avgörande vägskäl i mitt liv. Om jag skulle bli medlem i någon kyrka så var det den här.
Problemet som hade med tiondet att göra löste sig när jag fick lära mig om visdomsordet. Jag räknade ut att jag spenderade tio procent av min inkomst på cigaretter och alkohol. Så om jag betalade tionde så skulle jag inte få det sämre ekonomiskt sett, och pengarna skulle komma till mycket större nytta än när jag täppte till lungorna med svart tjära och förgiftade min lever.
Under tiden hade min bror också gett broschyrerna till min mamma. Hon sade att hon skulle läsa dem på tåget till jobbet nästa dag. När hon kom hem på kvällen så var hon helt omvänd till kyrkan. Hon blev besviken när hon hörde att hon var tvungen att vara med på en serie lektioner innan hon kunde döpas!
Vi döptes in i kyrkan allihop — först min bror, sedan blev jag medlem en vecka senare och min mamma döptes och konfirmerades veckan efter det. Min far stod emot i 21 år men till slut blev han medlem 1985. Vi beseglades allihop i templet i Sydney ett år senare.
Jag har varit i Salt Lake City flera gånger och har besökt kyrkans historiska platser i Palmyra, Kirtland och Nauvoo. Alla platser jag besöker påminner mig om berättelsen i boken om Buffalo Bill och jag slutar aldrig tacka Herren för att han förde den i min väg när jag var en pojke på 10 år.