Klockor

Bild

boy with a clock

När min son Joshua var omkring två år gammal blev han mycket intresserad av klockor. Om vi gick förbi en klocka hemma, ville han stanna och titta på den. Han tyckte speciellt mycket om att lägga örat intill klockan och lyssna på tickandet. Han gick igenom en fas när vi inte kunde gå förbi en klocka utan att stanna och lyssna på tickandet.

Jag insåg något intressant tack vare den enkla vanan. Det första var att klockan tickade hela tiden, inte bara när vi lade märke till det. Det andra var att fastän vi visste att klockan gav ifrån sig ett ljud så behövde vi komma nära den och vara mycket tysta för att kunna höra det stilla tickandet.

Den Helige Anden är som de klockor som min son var så fascinerad av. De av oss som har döpts och tagit emot den Helige Andens gåva kan ha hans ständiga sällskap om vi är värdiga. Den Helige Anden är alltid med oss, men ibland låter vi världens oljud dränka de stilla maningar han ger oss. Precis som min son och jag behövde vara tysta och stilla för att kunna höra klockans stilla tickande, behöver var och en av oss vara stilla för att höra, eller känna, de stilla maningar som Anden ger oss.

President Boyd K. Packer (1924–2015), president för de tolv apostlarnas kvorum, sa: ”Andens röst beskrivs i skrifterna som varken ’hög’ eller ’barsk’. Den är inte ’en åskans röst och inte heller … rösten av ett våldsamt dån’. I stället är den ’en stilla röst med fullkomlig mildhet, liksom en viskning’, och den kan genomtränga ’själva själen’ och få ’[hjärtat] att brinna’ (3 Ne. 11:3; Hel. 5:30; L&F 85:6–7). …

”Anden”, sa president Packer, ”får inte vår uppmärksamhet genom att ropa eller skaka med kraftig hand. I stället viskar den. Den smeker så försiktigt att om vi är upptagna kanske vi inte känner den alls. …

Ibland gör den sig tillräckligt kraftigt märkbar för att vi ska lyssna. Men större delen av tiden drar sig Anden, om vi inte lyssnar till den svaga känslan, undan och väntar tills vi kommer och söker och lyssnar” (se ”Herrens lykta”, Nordstjärnan, juli 1983, s. 30).

Nu när jag hör det tysta tickandet från en klocka kommer jag att tänka på den enkla lärdom som min son gav mig om att vara stilla så att jag kan höra Andens tysta maningar.