2017
Att förtjäna Herrens och din familjs tillit
November 2017


Att förtjäna Herrens och din familjs tillit

Män som har ”ett redbart hjärta” är män man kan lita på – eftersom förtroende baseras på redbarhet.

Bröder, vi kan kanske inte få någon större komplimang av Herren än att veta att han litar på att vi ska vara värdiga prästadömsbärare och underbara makar och fäder.

En sak är säker: att förtjäna Herrens tillit är en välsignelse som kommer genom stora personliga ansträngningar. Tillit är en välsignelse grundad på lydnad mot Guds lagar. Vi förtjänar Herrens tillit i och med att vi har varit trogna de förbund vi ingick i dopets bad och i det heliga templet. När vi håller våra löften till Herren växer hans tillit till oss.

Jag älskar både forntida och nutida skriftställen som använder uttrycket ”ett redbart hjärta” när de beskriver en rättfärdig persons karaktär.1 Redbarhet eller bristen på redbarhet är en fundamental del av någons karaktär. Män som har ”ett redbart hjärta” är män man kan lita på – eftersom förtroende baseras på redbarhet.

Att vara en redbar man betyder helt enkelt att dina avsikter liksom dina handlingar är rena och rättfärdiga i alla delar av livet, både offentligt och privat. Med varje beslut vi fattar förtjänar vi antingen mer av Guds tillit eller så förminskar vi hans tillit till oss. Den här principen syns kanske tydligast i våra gudomligt givna ansvar som makar och fäder.

Som makar och fäder har vi tagit emot en gudomlig uppgift från nutida profeter, siare och uppenbarare i ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”. Det här dokumentet lär oss att 1) ”fadern [skall] presidera över sin familj i kärlek och rättfärdighet”, 2) fäder ”har ansvaret att sörja för” och 3) ”beskydda sin familj”.2

För att vi ska förtjäna Guds tillit behöver vi fullgöra dessa tre gudomligt givna ansvar gentemot våra familjer på Herrens sätt. Som tillkännagivandet vidare förklarar fullgör vi dessa ansvar på Herrens sätt tillsammans med våra hustrur ”som likvärdiga makar”3. För mig betyder det att vi inte fattar några större beslut inom dessa tre ansvarsområden utan att vara fullständigt eniga med våra hustrur.

Det första steget i vår strävan efter att förtjäna Herrens tillit är att förlita oss på honom. Profeten Nephi utgjorde ett exempel på den här sortens hängivenhet när han bad: ”O Herre, jag har förtröstat på dig och skall för evigt förtrösta på dig. Jag skall inte sätta min lit till köttslig arm.”4 Nephi var fast besluten att göra Herrens vilja. Förutom att han sa att han skulle ”göra det som Herren har befallt,” var Nephi orubblig i sin beslutsamhet att utföra sina uppgifter, vilket framgår av detta uttalande: ”Så sant Herren lever, och så sant vi lever, skall vi inte gå ned till vår far i vildmarken förrän vi har utfört det som Herren har befallt oss.”5

Eftersom Nephi först satte sin tillit till Gud så litade Gud storligen på Nephi. Herren välsignade honom med storslagna utgjutelser av Anden som välsignade hans liv, hans familjs liv och hans folks liv. Eftersom Nephi presiderade i kärlek och rättfärdighet samt sörjde för och beskyddade sin familj och sitt folk nedtecknade han: ”Vi levde på ett sätt som bringade lycka.”6

För att få ett kvinnligt perspektiv på detta ämne bad jag mina två gifta döttrar att hjälpa mig. Jag frågade om de skulle kunna skriva några meningar om vikten av tillit i förhållande till hur den påverkar deras äktenskap och familjeliv. Här kommer några tankar från Lara Harris och Christina Hansen.

Först Lara: ”En av de viktigaste sakerna för mig är att veta att min man fattar beslut i vardagen som visar respekt för och kärlek till mig. När vi kan lita på varandra på det här sättet skänker det frid till vårt hem och vi kan glädjas åt att uppfostra vår familj där tillsammans.”

Och så Christinas tankar: ”Att lita på någon är som att tro på någon. Utan den tilliten eller tron kommer rädsla och tvivel. För mig är en av de största välsignelserna med att helt och hållet kunna lita på min man frid – sinnesfrid eftersom jag vet att han faktiskt gör det han säger att han ska göra. Tillit leder till frid, kärlek och en omgivning där den kärleken kan växa.”

Lara och Christina såg aldrig vad den andra hade skrivit. Jag tycker att det är intressant att båda helt oberoende av varandra ansåg att välsignelsen av frid i hemmet är en direkt följd av att ha en man man kan lita på. Som mina döttrars exempel visar spelar tillit en oerhört viktig roll i utvecklandet av ett hem med Kristus i centrum.

Jag fick njuta av samma kultur med Kristus i centrum genom att växa upp i ett hem där min far ärade sitt prästadöme och fick hela familjens förtroende på grund av ”hans hjärtas redbarhet”7. Låt mig berätta om en upplevelse från min ungdomstid som illustrerar det varaktiga positiva inflytandet en far som förstår och lever efter tillitens princip baserat på redbarhet kan ha på sin familj.

När jag var mycket ung grundade min far ett företag som specialiserade sig på fabriksautomatik. Detta företag designade, tillverkade och installerade automatiska produktionslinjer över hela världen.

När jag var i högstadiet ville min far att jag skulle lära mig arbeta. Han ville också att jag skulle lära mig om företaget från grunden. Mitt första jobb var att underhålla tomten och måla de delar av byggnaden som allmänheten inte kunde se.

När jag började gymnasiet avancerade jag till att arbeta i fabriken. Jag fick lära mig läsa ritningar och hantera stora maskiner som tillverkade ståldetaljer. Efter examen började jag läsa på universitet och åkte sedan på mission. När jag kom hem från min mission började jag genast arbeta. Jag behövde tjäna pengar till nästa skolårs utgifter.

En dag inte långt efter min mission arbetade jag i fabriken när min far kallade in mig till sitt kontor och frågade om jag ville följa med honom på en affärsresa till Los Angeles. Det här var första gången som min far bjudit in mig att följa med honom på en affärsresa. Han lät mig faktiskt hjälpa till att representera företaget offentligt.

Innan vi reste förberedde han mig genom att ge mig lite information om en potentiell ny kund. För det första var kunden ett multinationellt bolag. För det andra höll de på att uppgradera sin produktionslinje internationellt med det senaste inom automatisk teknik. För det tredje hade vårt företag aldrig tidigare försett dem med tekniska tjänster eller teknik. Och slutligen hade företagets högste inköpsansvarige kallat till det här mötet för att granska vår offert på ett nytt projekt. Det här mötet var en ny och potentiellt viktig möjlighet för vårt företag.

När vi hade anlänt till Los Angeles gick min far och jag till företagsledarens hotell för mötet. Det första på agendan var att diskutera och analysera de tekniska tillverkningsdetaljerna för projektet. Nästa punkt på agendan rörde operativa detaljer, inklusive logistik och leveransdatum. Den sista punkten på agendan fokuserade på prissättning och villkor. Det var nu det blev intressant.

Den här företagsledaren förklarade för oss att vårt prisförslag var lägst bland dem som hade lagt bud på projektet. Underligt nog avslöjade han sedan priset på det näst lägsta budet. Därefter frågade han oss om vi var villiga att ta tillbaka vårt bud och lägga fram det igen. Han sa att vårt nya pris borde ligga strax under det näst lägsta budet. Sedan förklarade han att vi då skulle dela mellanskillnaden med honom. Han rationaliserade det genom att säga att alla skulle vinna på det. Vårt företag skulle vinna eftersom vi skulle tjäna betydligt mer pengar än vårt ursprungliga bud hade gett oss. Hans företag skulle vinna eftersom de fortfarande skulle göra affärer med den som lade det lägsta budet. Och naturligtvis skulle han vinna genom att ta sin andel eftersom han var den som hade föreslagit den här toppenaffären.

Han gav oss sedan ett nummer till en postbox dit vi kunde skicka pengarna han begärde. Efter allt det här tittade han på min far och frågade, ”Så är vi överens?” Till min förvåning ställde sig far upp, skakade hans hand och sa att vi skulle återkomma till honom.

När vi lämnade mötet och klev in i hyrbilen vände sig far till mig och frågade, ”Nå, vad tycker du att vi ska göra?”

Jag svarade med att säga att jag inte tyckte att vi skulle acceptera detta förslag.

Min far frågade då: ”Tycker du inte vi har ett ansvar gentemot alla våra anställda att skapa gott om innestående arbetsorder?”

Medan jag funderade över hans fråga och innan jag kunde säga något besvarade han sin egen fråga. Han sa: ”Rick, när du en gång har tagit en muta eller kompromissat med din integritet så är det väldigt svårt att någonsin få tillbaka den. Gör det aldrig, inte en enda gång.”

Att jag berättar om den här upplevelsen innebär att jag aldrig har glömt vad min far lärde mig på den där första affärsresan med honom. Jag berättar om den upplevelsen för att belysa det bestående inflytande vi har som fäder. Ni kan säkert föreställa er vilken tillit jag hade till min far på grund av hans hjärtas redbarhet. Han levde efter samma principer i sitt personliga liv med min mor, sina barn och med alla som han umgicks med.

Bröder, det är min bön denna kväll att vi alla först och främst sätter vår tillit till Herren som Nephi gjorde och sedan, genom våra hjärtans redbarhet, förtjänar Herrens tillit, såväl som våra hustrurs och barns. När vi förstår och tillämpar denna heliga princip av tillit som bygger på redbarhet så kommer vi att vara trogna våra heliga förbund. Vi kommer även att vara framgångsrika när vi presiderar i våra familjer i kärlek och rättfärdighet, skänker livets nödtorft och skyddar våra familjer från världens ondska. Om dessa sanningar vittnar jag ödmjukt i Jesu Kristi namn, amen.