2005
Jag kände en obeskrivlig glädje
Augusti 2005


Jag kände en obeskrivlig glädje

När jag hade fyllt 30 höll mitt liv på att gå i spillror. Jag hade problem med alkohol och visste inte vad jag skulle göra åt det. En måndagsmorgon kallades jag in av chefredaktören för tidskriften som jag arbetade som journalist för. Han gick rakt på sak. Jag var tvungen att sluta dricka om jag ville behålla mitt jobb.

Jag gick ut den dagen på jakt efter nyhetsuppslag med hans varning i sinnet. Plötsligt, mitt på gatan, började två missionärer från Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga att prata med mig. Jag hade aldrig hört talas om den kyrkan tidigare. Jag undvek ett långt samtal med dem men gav dem mitt visitkort.

Två dagar senare var jag hemma hos min mamma när hon sade: ”Två unga amerikaner är här för att träffa dig.” Jag svarade: ”Jag har inga amerikanska vänner.” Hon sade: ”De säger att de är missionärer.” Jag sade: ”Låt dem komma in. Jag ska prata med dem.” Till min förvåning var det missionärerna jag hade träffat på måndagen. De hade hittat mig med hjälp av mitt visitkort.

När vi väl hade satt oss mitt emot varandra i vardagsrummet bestämde jag mig för att lyssna på deras budskap. En av dem tog fram en broschyr och sade att den innehöll Joseph Smiths vittnesbörd. Han gav den till mig och uppmanade mig att läsa den. Jag hade knappt svarat ja på det förrän den andra missionären tog fram en bok med blått omslag. Han frågade mig: ”Kommer du att läsa de 150 första sidorna i den här boken?” Jag svarade ja på det också. När de skulle gå sade de: ”Vi kommer tillbaka på fredag och ser om du har nått dina mål.” Det var så jag började lära mig om evangeliet.

När jag hade fått alla lektioner fick jag en annan uppmaning. En av missionärerna sade: ”Broder Rosillo, du behöver ha ett eget vittnesbörd.” Den andra missionären tillade: ”Fråga Gud om Joseph Smith var en profet och om Mormons bok är sann. Vi lovar dig att Herren svarar dig. Vi kommer tillbaka nästa vecka.”

Dagen innan missionärerna skulle komma tillbaka bestämde jag mig för att göra som de sagt. Jag gick och hämtade min Mormons bok som jag redan hade läst färdigt. Jag gick in i vardagsrummet och föll på knä. Jag var ensam och allt var tyst. Jag började: ”Fader i himlen, missionärerna har bett mig att fråga om Joseph Smith var en profet och om Mormons bok är sann. De säger att jag behöver ha ett vittnesbörd för att bli döpt. Var Joseph Smith en profet? Är Mormons bok sann?”

Jag slutade prata. Omedelbart kände jag en obeskrivlig glädje. Jag ville att den känslan skulle stanna kvar för evigt. Jag hade fått mitt svar. När missionärerna kom berättade jag för dem vad som hade hänt.

Den 11 september 1971 döptes jag i Piuarafloden. Sedan dess har nästan 34 år gått då jag efterlevt evangeliets principer, inklusive visdomsordet, och jag har fått många välsignelser. Men jag minns fortfarande de två missionärerna som talade med mig på gatan och förde mig ut ur mörkret och in i ljuset.

Hildo Rosillo Flores är medlem i Los Ficus församling, Piura centrala stav, Peru.