Sista dagars heliga berättar
Mina besökslärare hittade mig
När jag var ung mamma med en tvåårig son bodde jag en kortare tid i Santa Catarina i Brasilien, och jag kände inte många medlemmar i kyrkan där. Jag bodde i ett växande men avlägset område, så det fanns inte så många grannar i närheten av mitt hus.
En dag började jag känna mig dålig och blev snabbt uttorkad. Efter en stund kunde jag inte ens gå upp och ta hand om min son, eller gå till närmaste telefon på gatan för att ringa min man. Jag började be, men med varje försök att ta mig upp blev jag allt svagare.
Det dröjde inte länge förrän mina besökslärare knackade på dörren. De insåg genast att det hade vägletts till att hitta mig av vår himmelske Fader. De gjorde i ordning en huskur åt mig, hjälpte mig med min son och diskade. Sedan berättade de att de hade gått länge för att hitta mitt hus och var nära att ge upp, men Anden hade manat dem att inte göra det.
När de gick hade jag redan börjat känna mig bättre. Innan de gick bad vi en bön tillsammans.
De vet förmodligen inte hur mycket de hjälpte mig och närde mig andligen med sina exempel på vänlighet och hur de genast lyssnade på och följde Andens röst.