Precis vad läkaren beordrade
Omvändelse är ett recept, inte ett straff.
Jag avskyr att gå till läkaren. Jag bävar alltid för allt krångel, väntetiden, sprutorna, ordern om att ”ta det lugnt”. När jag var riktigt liten trodde jag att sjuksköterskor och läkare bara var elaka personer som ansåg att jag var en nålkudde, men när jag blev äldre insåg jag att de inte var onda utan de hjälpte mig. Och jag kände mig nästan alltid bättre när jag hade träffat dem. Hur tråkigt väntrummet än var, hur mycket jag än gnällde när jag skulle få en spruta, eller hur besviken jag än var när läkaren sa att jag behövde ligga till sängs, var det alltid värt det i slutändan.
Ibland kan omvändelse kännas lite som ett läkarbesök.
Glädje eller pina?
I stället för att rygga tillbaka när du tänker på otäck medicin eller vassa nålar, ryggar du inte tillbaka när du hör sådant som ”plågades av evig pina”, ”plågades av helvetets kval” och ”bitterhetens galla”? (se Alma 36:12–18). Det var så Alma beskrev början på sin omvändelse, eller hur?
När ängeln hade visat sig för Alma och Mosiahs söner, mindes Alma alla sina synder och såg hur han hade gjort uppror mot Gud. Han var så bedrövad att han önskade att han kunde bli ”förintad till både själ och kropp” (Alma 36:15). Aj! Det får nästan läkarens sprutor att kännas som pussar av en utterunge. Varför började Alma sedan arbeta ”oavbrutet så att [han kunde] föra själar till omvändelse”? (Alma 36:24). Varför ville han att andra skulle få uppleva något som hade varit så plågsamt för honom?
Kanske är det på grund av vad som hände sedan.
Han mindes sin Frälsare Jesus Kristus.
”Jag [ropade] i mitt hjärta: ”O Jesus, du Guds Son, förbarma dig över mig. …
Och se, när jag tänkte detta kunde jag inte längre komma ihåg mina kval, ja, jag sönderslets inte längre av minnet av mina synder.
O vilken glädje, och vilket förunderligt ljus jag såg! Ja, min själ fylldes med glädje, lika stor som min smärta hade varit!” (Alma 36:18–20; kursivering tillagd) Alma lärde sig att hur svårt och smärtsamt det än kan vara för oss att bemöta våra synder, är glädjen vi upplever efteråt värt det. Glädjen han kände var intensivare och ljuvligare än något han tidigare hade känt (se Alma 36:21).
Inget att vara rädd för
Om någon ryggar tillbaka vid tanken på omvändelse kan det vara för att han eller hon fokuserar på den smärtsamma delen. Omvändelse kräver ofta tid och ibland kräver gottgörelse mycket ödmjukhet och hårt arbete, men som äldste Richard G. Scott (1928–2015) i de tolv apostlarnas kvorum sa: ”Omvändelse … är [inte] något straff. Det är en stig fylld av hopp om en ännu härligare framtid.”1 President Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum, kallar det för ”omvändelsens ljuvliga välsignelse”2. Med andra ord finns det ingen anledning att vara rädd för eller undvika någon aspekt av omvändelse. Oavsett hur svårt det är att bemöta och gottgöra våra synder finns Frälsarens helande kraft genom hans försoning alltid där för att hjälpa oss igenom det, och glädjen vi sedan känner överträffar och överskuggar all smärta, pinsamhet eller sorg vi kan ha känt tidigare.
För vårt eget bästa
Vet du vad uttrycket Primum non nocere betyder? Om du är läkare så vet du förmodligen det. Primum non nocere är latin och betyder ”först av allt, att inte skada”. Det är en grundprincip för alla som arbetar inom vården, ett löfte de ger. Det innebär inte att de lovar att aldrig orsaka någon smärta, utan att allt de gör alltid ska vara för patientens välmående.
Tror du att Gud och Jesus Kristus ger några sådana löften! Det kan du vara säker på! Titta bara på Jesaja 1:18; Jesaja 41:13; Romarbrevet 8:28 och 3 Nephi 13:14. (Allvarligt, slå upp dem. Och det är bara några få av dem!) Skillnaden är att människan ibland gör misstag. Men Jesus Kristus och vår himmelske Fader är fullkomliga, så du kan vara absolut säker på att allt de ber dig göra är för ditt eget bästa. Alltid. Så när Gud ordinerar en dos omvändelse är det för att han vet att det välsignar ditt liv. Omvändelse handlar inte om att bli straffad. Det handlar om helande, triumf över svaghet, att klä av sig den naturliga människan och vända sig bort från synd så att man kan vända sig mot Gud.
”Ta till dig Jesu Kristi försoning och omvändelsen som något som ska välkomnas och tillämpas dagligen enligt den store Läkarens ordination. Utveckla en inställning av fortgående och glädjerik omvändelse genom att göra den till din självvalda livsstil.”3
När den store Läkaren Jesus Kristus ordinerar omvändelse, låt då inte din rädsla för smärta eller förödmjukelse stå i vägen. Lita på hans löften att även om det kan vara smärtsamt ett tag så ska han insamla dig med stor barmhärtighet (se 3 Ne. 22:7), och precis som Alma kommer du att fyllas av en glädje som överträffar all din smärta (se Alma 36:19–20).