Vägen till tro
Lars Wallin döptes i Alingsås församling i juli 2021, men hans väg till tro började långt dessförinnan. När Lars bara var tolv år gammal gick han i Svenska kyrkan och blev konfirmerad där. Men livet kom emellan, och Lars kämpade med att ta hand om familjemedlemmar, arbeta långa dagar och studera till ingenjör. De andliga tingen kastades runt i ekvationen och han började alltmer uppleva dem som andra världsliga sysselsättningar. Han hade varken tid eller möjlighet att känna Anden och vara nära Gud.
Men dagen kom då han måste sakta ner. Han råkade ut för en livsomvälvande olycka. Och fast den medförde många nya prövningar och svåra beslut, hjälpte den honom att på nytt inrikta sig på det andliga. Han insåg att han ville ha gemenskap med Gud och började utforska religionens värld. Medan han reste runt i världen för hälsovård och affärsverksamhet, undersökte han många olika kyrkor. Från Brasilien till USA läste Lars Bibeln, besökte möten och lärde sig mycket. Men ingenting kändes helt rätt. Han tyckte om att sjunga och vara tillsammans med alla dessa underbara människor, men han saknade fortfarande en andlig kontakt med Gud. Lars funderade ofta över detta, och en kväll låg han vaken med obesvarade tankar som ”Vad ska jag göra för att komma närmare Gud” och ”Vad borde jag besluta mig för?” Men när solen steg upp och morgonen grydde vaknade Lars till ännu en tanke: ”Ta kontakt med Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.” Det kändes inspirerat, så Lars agerade. Han kontaktade missionärerna, och strax därpå träffades de. Ända från detta första möte kände Lars den andliga gemenskap han hade saknat. När missionärerna undervisade honom insåg han att han hade levt enligt evangeliet under större delen av sitt liv. Gud hade förberett honom och väntat på honom. Men det var ändå inte alldeles enkelt. Särskilt i början mötte han motstånd. Lars säger: ”Det var som om något stred mot mig och försökte hindra mig från att lyssna till Mormons bok.” Fastän det var svårt ibland kämpade Lars för att gå framåt. Hela tiden koncentrerade han sig på friden han kände när han studerade skrifterna. Så småningom inbjöd missionärerna honom att bli döpt, och Lars bad till Gud för att få veta om detta var rätt steg för honom att ta. Svaret var ett överväldigande ja. Lättnaden sköljde över honom när han kände att han till slut hade funnit det som hans själ hade sökt efter.
Han förberedde sig, och när dagen slutligen var inne, var Lars fylld av frid. Han säger: ”Dopet var helt underbart. Så andligt. Det var som att jag äntligen hade kommit hem. Jag kände mig – och känner mig fortfarande – mycket fridfull.” Den fridfulla känslan följde Lars i veckor efter dopet. Han förklarar att Gud ger oss frid, och han finns alltid där för oss. Vi behöver bara ta ansvar för våra handlingar och göra något för att finna honom!
Det råd Lars vill ge till dem som undersöker kyrkan är att vi inte kan vänta på att Gud ska komma och knacka på vår dörr och säga åt oss att göra något. Vi behöver se hela bilden, hela perspektivet, agera och ”använda vårt förstånd till att tänka logiskt”, välja att tro och be till Gud i Jesu Kristi namn, så kommer han att svara oss. ”Tro bara.”
Ett av Lars favoritskriftställen är Mormon 9:9: ”Gud är densamme i går, i dag och i evighet.” Lars vet att Gud aldrig förändras. Hans kärlek är beständig, och han kommer alltid att finnas där, sträcka sig mot oss och lyfta oss. Allt vi behöver göra är att ta hans hand.