En miljon missionärer, tretton miljoner medlemmar

De är lika mycket en symbol för kyrkan som Salt Lake-templet och Tabernakelkören – dessa prydliga, välklädda unga och män och kvinnor som på cyklar och till fots kontaktar människor med ett evangeliebudskap. Mormonmissionärerna har spridits runt jorden sedan kyrkans första dagar och har under denna process nått en viktig milstolpe.

”Vi har haft stor framgång med missionärsarbetet under senare år”, sade president Gordon B Hinckley nyligen i missionärsskolan i Provo under ett seminarium för nya missionspresidenter. ”Vi har fler missionärer – och fler effektiva missionärer. Det uppskattas att omkring en miljon missionärer har verkat sedan kyrkan organiserades.”

”Det går inte att säga exakt vem den miljonte missionären är”, sade äldste M Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum under en nyhetskonferens medan han besökte de 118 nya missionspresidenterna. ”Men vi vet att unga män och unga kvinnor, äldre systrar och par har erbjudit sig att tjäna på egen eller familjens bekostnad för att sprida detta budskap till 145 nationer och territorier.”

Med betoning på hur viktigt det är att inse vilken brokig samling missionärer denna milstolpe representerar, talade äldste Ballard om de unika egenskaper som gör var och en av denna miljon missionärer speciell.

”En ung peruansk syster grillade hamburgare i ett gatukök i sitt hemland för att spara ihop till sin mission”, sade han. ”En ung äldste från Indien verkade i Toronto i Canada, och ett äldre par lämnade barn och barnbarn för att rena brunnar i Västafrika. Missionärerna tjänar på den plats de kallas till utan att i förväg veta var i världen det kan tänkas bli.”

Faktum är att arbetet som dessa volontärmissionärer utför är lika mångfaldigt som missionärerna själva. Missionärerna gör allt från att delta i humanitära projekt och hjälpa andra att släktforska till att hjälpa till med informationstjänstarbetet och undervisa om Jesu Kristi återställda evangelium.

”Av egen erfarenhet kan jag säga att de studerar, de ber, de bekymrar sig mycket för varje Guds barn, särskilt de själar som de har möjlighet att undervisa”, sade äldste Ballard. ”De blir avvisade och utsätts ibland för verbal misshandel. Men de kämpar på. De tjänar, de hjälper andra och de går den extra milen för att upplyfta och välsigna människor i olika omständigheter och förhållanden.”

Under presskonferensen stod äldste Ballard bland en samling missionärer som han sade exemplifierar missionärsandan. Det var ett äldre par från Kenya som kallats att presidera över en mission i Nigeria; två unga kvinnliga missionärer, en från Sydkorea och en från Mexico, som verkade på Temple Square i Salt Lake City; ett äldre par från Utah på en humanitär mission som tog dem över hela världen i arbetet med att ge många samhällen rent vatten; och så två unga män, en från Brasilien och en från Idaho, som just hade kommit till missionärsskolan för att förbereda sig för att verka i Japan.

De unga männen, Samuel Pelaquim och Brandon Soelberg, skjuter båda upp studierna för att tillbringa de kommande två åren av sitt liv utan teve, dejting eller andra ungdomsaktiviteter för att predika evangeliet. ”En del tycker att jag ger upp en hel del för att verka som missionär”, säger äldste Soelberg. ”Men jag känner faktiskt att jag har mycket att ge. Jag har alltid vetat att jag ville verka som missionär så det känns egentligen inte som ett offer för mig. Jag behöver göra det här. Jag vill göra det här.”

Äldste Pelaquim instämmer. ”Det är en underbar möjlighet att få tjäna”, säger han. ”Ända sedan jag var liten har jag märkt att det var skillnad på mina vänner och mig. De hade problem som jag inte behövde bekymra mig för, och jag har alltid vetat att det var evangeliet som utgjorde den skillnaden.”

Det var den skillnaden som förde in Unbyul Chos föräldrar i kyrkan enligt 22-åringen från Söul i Sydkorea. ”Jag har alltid undrat vad som skulle ha hänt med min familj och mig om missionärerna inte hade funnits i Korea”, säger hon. ”Jag ville verka som missionär för att hjälpa andra få samma välsignelser som min familj har.”

Likaså fick Gazelem Munoz se flera familjemedlemmar bli medlemmar i kyrkan hemma i Mexico. ”Det förändrade min familj. Det förändrade mitt liv och förhoppningsvis kommer det också att förändra andra människors liv till det bättre när jag [undervisar] dem som missionär.”

Nyhetskonferensen hölls intill en bronsstaty i naturlig storlek av Samuel Smith, kyrkans första missionär. 1830, året då profeten Joseph Smith organiserade kyrkan, kallades bara sexton missionärer. Nu, 177 år senare, verkar omkring 53 000 missionärer – unga män, unga kvinnor, äldre systrar och par – i närmare 350 missioner världen över.

Och deras arbete rör vid många människors hjärtan. President Hinckley tillkännagav också att det nu finns 13 miljoner medlemmar i kyrkan, spridda över hela världen. Det finns fortfarande fler medlemmar utanför USA än i, vilket reflekterar det globala djupet och mångfalden i kyrkans medlemskap.