Joseph Smiths dagböcker

Profeten Joseph Smith skrev trofast i sin första dagbok varje dag i nio dagar. Sedan var det ett uppehåll på nästan 10 månader. Han började skriva igen i oktober 1833 när han lämnade hemmet för en proselyterande mission i norra Canada. Dagboksanteckningarna under den här missionen är en rik källa till insikt om hans uppriktighet och om hans andliga och känslomässiga dimensioner. Den 12 oktober, till exempel, skrev Joseph Smith: ”Jag känner stor frid i sinnet. Herren är med oss, men [jag] känner mig mycket orolig för min familj.” Senare samma dag fick han en uppenbarelse där Sidney Rigdon och han försäkrades om deras familjers välbefinnande. (Se L&F 100:1.) När han hade återvänt till Kirtland i Ohio den 4 november 1833 dikterade Joseph en dagboksanteckning för Oliver Cowdery, kyrkans andra äldste: ”Fann min familj i välmåga enligt löftet från Herren, för dessa välsignelser vill jag tacka hans heliga namn.”

Inom kort tog han andra skrivare till hjälp. Förutom att använda Oliver Cowdery som skrivare kallade profeten äldsterna Sidney Rigdon och Frederick G Williams, hans rådgivare i första presidentskapet. I mars 1834, när Joseph var på en annan mission, bad han sin reskamrat äldste Parley P Pratt att hjälpa honom skriva dagbok.

Dagboksanteckningarna står inte alltid i kronologisk ordning. Vid flera tillfällen gick Joseph tillbaka för att anteckna en tidigare händelse. Han använde också dagboken till att föra ekonomiska uppteckningar och andra noteringar, vilket visar sig då och då i boken.

Mellan slutet på februari till och med april 1834 finns det flest dagboksanteckningar. Under den tiden rekryterade profeten hjälp och samlade pengar till expeditionen för att hjälpa medlemmarna som hade drivits ut ur sina hem i Jackson County i Missouri.

Profetens andra dagbok var en medelstor liggare på 220 sidor, kallad ”Sketchbok”. Den innehåller Josephs aktiviteter i och omkring Kirtland mellan slutet av september 1835 och början av april 1836. Joseph och Oliver påbörjade uppteckningen men lämnade snabbt över den till Frederick G Williams. En kort tid därefter bad profeten Warren Parrish att verka som skrivare på heltid. Warren skrev det mesta av dagboken, men Joseph Smith dikterade en hel del för honom. De dikterade dagboksanteckningarna är generellt sett mycket längre än de anteckningar Joseph skrev själv. Och fastän de dikterade anteckningarna är mindre personliga lyser Joseph Smiths stil ändå igenom. Dagboksanteckningarna som fördes av Warren Parrish och andra skrivare täcker varje dag under perioden som dagboken spänner över.

Denna andra dagbok innehåller en uppteckning av Joseph Smiths första syn, då Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus visade sig för Joseph Smith i en träddunge i närheten av hans hem. Den innehåller också berättelsen om Moronis besök hos Joseph Smith 1823. Där finns en uppteckning om profetens första försök att översätta Abrahams bok. Av särskilt teologiskt intresse är synen han fick den 21 januari 1836 om himlens celestiala rike och uppenbarelsen att ”alla som hava dött utan kunskap om detta evangelium, vilka skulle hava mottagit det om de hade tillåtits att dröja kvar, skola bliva arvingar till Guds celestiala rike”. (L&F 137:7) Detta förebådade läran om de dödas återlösning genom ställföreträdande förrättningar.

Dagbokens huvudinriktning var dock förberedelsen för den särskilda högtidliga samling som hölls tre dagar efter invigningen av templet i Kirtland. Under den högtidliga samlingen skulle kyrkans ämbetsmän bli ”begåvade med kraft från höjden” (L&F 105:11) för att predika evangeliet i hela världen. Därför behövde prästadömsbärarna förberedas. I dagboken finns rapporter om flera rådsmöten och andra privata möten som hölls för att uppnå harmoni och lösa personliga meningsskiljaktigheter mellan bröderna.

Profeten tillbringade mycket tid med att omorganisera prästadömskvorum och prästadömsråd så att de skulle vara rätt organiserade för den högtidliga samlingen. Han insisterade på att bröderna skulle utbildas i äldsternas skola och i hebreiska skolan. I dagboken kan man läsa om Josephs entusiastiska och hängivna studier av hebreiska under den här tiden. Den beskriver profetens ansträngningar i detta och avslutas med en beskrivning av templets invigning, den högtidliga samlingen och söndagsmötet den 3 april 1836. Denna påskdagens morgon visade sig Kristus för profeten Joseph Smith och äldste Oliver Cowdery. Mose, Elias och Elia visade sig därefter och gav prästadömets nycklar till profeten Joseph och Oliver Cowdery. Denna dagboksanteckning finns nu i Läran och förbunden 110.

Joseph Smiths första Missouridagbok är skriven på 69 sidor i en stor liggare. I denna och resten av dagböckerna gav Joseph sina skrivare i uppgift att iaktta hans aktiviteter och skriva ner dem på egen hand. Trots att Joseph Smiths personliga engagemang minskade ger skrivarnas perspektiv olika fördelaktiga beskrivningar av profetens liv som vi inte skulle ha annars.

Denna dagbok inleds med en kort tillbakablick, så vitt man kan se dikterad av Joseph Smith, om hans ankomst till Far West i Caldwell County i Missouri, ett sista dagars heliga samhälle. Han hade just flytt från den farliga situationen med avfall och juridiska trakasserier i Kirtland som inträffade efter banken Kirtland Safety Societys ekonomiska krasch.

Men de följande dagboksanteckningarna är brev, uppenbarelser och andra dokument som kopierats in i dagboken med ytterst få eller inga sammanbindande anteckningar. Dagboken fick titeln ”Manuskriptboken”, förmodligen för att ange att den var en förvaringsplats för olika ”manuskript” eller skrivna texter.2 De flesta av breven och de andra anteckningarna från april 1838 dokumenterar händelserna som ledde till att kyrkans ledare Oliver Cowdery och David Whitmer uteslöts.

Förutom en uppenbarelse skrevs dagboken av kyrkans generalkamrer och -skrivare, George Robinson. När broder Robinsons dokumentariska uppteckning var avslutad började han föra dagbok dag för dag. Vid det här laget hade broder Robinson utsetts till första presidentskapets skrivare, och dagboken inriktas inte bara på profeten utan också på hans rådgivare — Sidney Rigdon och Hyrum Smith.

Mellan april och juni 1838 förde broder Robinson regelbundet dagbok och nedtecknade första presidentskapets planer för det sista dagars heliga samhället Adam-ondi-Ahman i det intilliggande Daviess County. Broder Robinson upptecknade också några av profetens uppenbarelser, bland annat uppenbarelsen om tionde. (Se L&F 119.)

Dagboksanteckningarna är konsekventa och detaljerade mellan slutet av juli och början av september. Dessa anteckningar dokumenterar början på den våldsamma förföljelsen av de heliga i nordvästra Missouri. Den 2 september 1828 skrev George Robinson följande om stämningen i området: ”Det här ser lite för mycket ut som ett styre av pöblar. Det förebådar en del onda avsikter. Hela norra Missouri är i uppror och förvirring.” I slutet av dagboken började medlemmarna i Far West och andra delar av Caldwell County att dra norrut för att skydda medlemmarna i Daviess County från medborgargardet.

Skrivaren James Mulholland var en av många inneboende i profetens hem under årens lopp. Han förde profetens andra Missouridagbok på tre sidor i ett handgjort häfte. Dagboksanteckningarna täcker bara en månad — början av september till början av oktober. Dagboken bär titeln ”Memoranda etc” och innehåller korta noteringar om Joseph Smiths förehavanden, ofta angivna med exakta tidsangivelser. Dagboken fördes under en tid av ökande konflikter i Missouri och kan ha beordrats av profeten så att han hade en uppteckning som kunde användas i en domstol för att dokumentera var han hade varit varje dag.

James Mulholland kände inte till profetens avsikter eller aktiviteter till skillnad från George Robinson, första presidentskapets skrivare. Den sista dagboksanteckningen, från den 5 oktober 1838, avslutas med: ”Såg honom inte på hela eftermiddagen. Förstod att han hade gått hemifrån.” Faktum är att Joseph Smith hade begett sig till De Witt i Missouri för att hjälpa de heliga som hade angripits av medborgargardet.

Efter en svår fångenskap under vintern i Libertyfängelset godkändes en annan plats för rättegången för profeten Joseph och hans medfångar, som också var medlemmar. Vakterna lät fångarna fly när de var på väg till den nya platsen, troligen för att bespara staten från publiciteten en rättegång skulle föra med sig. De korsade Mississippifloden och gick in i Illinois den 22 april 1839 där de förenade sig med de heliga från Missouri som hade blivit vänligt mottagna av invånarna i Quincy i Illinois. Samma dag anställde profeten James Mulholland för att åter föra dagbok åt honom. Mellan april och oktober 1839 nedtecknade broder Mulholland profetens aktiviteter på 15 sidor i ett handgjort häfte med titeln ”Protokollsbok”.

Dagboken beskriver profetens ansträngningar att återigen samla de heliga för att bygga upp Guds rike. Han köpte land uppmed floden vid Commerce i Illinois och uppmanade de heliga att flytta dit. Området var belamrat av malariabärande myggor, men de heliga började dränera träskmarken och förvandla Commerce till en vacker stad som de senare gav namnet Nauvoo.

I slutet av oktober 1839 lämnade Joseph Smith Illinois och begav sig till Washington D C för att ansöka om hjälp och gottgörelse hos den federala regeringen för oförrätterna de heliga lidit i Missouri. Två veckor innan Joseph gav sig iväg upphörde James Mulholland med att föra dagboken. Han kan ha slutat för att han, liksom många andra, hade blivit sjuk, förmodligen i malaria. Han dog medan profeten var borta.

I december 1841, några månader efter det att äldste Willard Richards hade återvänt från missionsarbete i England, påbörjade han den längsta och mest metodiska dagboken över profetens liv. Denna och följande Illinoisdagbok innehåller anteckningar från i stort sett varje dag mellan mitten av december 1841 till profetens död i juni 1844. Äldste Richards påbörjade den här dagboken på en stor liggare med titeln ”Boken om Herrens lag”. Den här uppteckningen ser ut att ha förts för att följa uppmaningen att ”skriva kyrkans historia och att föra ett allmänt kyrkoprotokoll, vari allt, som sker i Sion skall upptecknas, liksom ock alla som överlämna sina ägodelar”. (L&F 85:1) De 89 sidorna med dagboksanteckningar föregås av flera uppenbarelser som infogats i en uppteckning över ett flertal donationer till kyrkan.

Denna dagbok beskriver många viktiga händelser i profetens liv, till exempel bildandet av Hjälpföreningen och byggnationen av templet i Nauvoo. Dagboksanteckningarna tar upp Josephs aktiviteter som kyrkans president, stadens borgmästare, affärsinnehavare, chefsdomare, tidningsredaktör, överbefälhavare i Nauvoolegionen och andra positioner. Dagboken innehåller också uppenbarelser, en uppteckning om domstolsrättegångar och korrespondens med Josephs hustru Emma och andra.

I juni 1842 när Willard Richards reste till Massachusetts för att flytta sin familj till Nauvoo, lämnade han över den här dagboken till William Clayton. Med tillfällig hjälp av Eliza R Snow och en oidentifierad skrivare förde broder Clayton återstoden av dagboken och donationsuppteckningen. Händelserna den 20 december 1842 var den sista dagboksanteckningen.

Fastän hälften av sidorna var tomma i den tidigare dagboken påbörjades en ny dagbok med titeln ”President Joseph Smiths dagbok” den 21 december 1842, återigen med Willard Richards som skrivare. Hans uppteckningar upptog så småningom fyra band med totalt 1 045 sidor. Den innehåller så gott som dagliga anteckningar till den 22 juni 1844 — bara fem dagar innan profeten och hans bror Hyrum mördades.

Dagboksanteckningarna är märkta av skrivaren äldste Richards stilsätt, men fångar profetens personlighet och karaktär på sätt som Joseph förmodligen inte skulle ha tagit med om sig själv. Anteckningarna innehåller allt från lättsamma anekdoter till detaljerade beskrivningar av rättsfall över vilka Joseph Smith presiderade i Nauvoos domstol. Detta breda spektrum av information hjälper oss att bättre förstå profeten Joseph Smith. Några anteckningar ger till och med insikt om vad han förväntade sig av anteckningarna i sin dagbok. Den 4 mars 1843, till exempel, sade profeten till äldste Richards: ”Det finns en sak du har misslyckats med som historiker — att ange eller lägga märke till omkringliggande saker, omgivningen, vädret, etc.” Josephs genomgångar av denna dagbok, om än sällsynta, visar hur viktigt han tyckte det var att ge en historisk ram till händelserna i hans liv och till kyrkans tidiga dagar.

Fastän profeten var mer eller mindre flitig med att föra dagbok över sitt personliga liv och livet i kyrkan lyckades han så småningom, med hjälp av andra, att föra regelbundna uppteckningar över sina göranden. Hans dagböcker utgör inte bara en grund för kyrkans tidiga historia utan är också ett exempel för oss på hur viktig en uppteckning över vårt eget liv kan vara för våra efterkommande.

Stavning och interpunktion har moderniserats i alla dagbokscitat. Dagböckerna finns i kyrkans historiska bibliotek i Salt Lake City i Utah.