Liknelsen om de tio jungfrurna

Det var sed bland judarna att brudgummen skulle komma på kvällen till brudens hus där hennes brudtärnor hjälpte henne. När brudgummens ankomst tillkännagavs gick brudtärnorna ut med lampor för att lysa upp hans väg in i huset till bröllopet.

I den här liknelsen representerar jungfrurna kyrkans medlemmar, och brudgummen representerar Kristus. Herren förklarade för Joseph Smith att de visa jungfrurna är de som ”har tagit emot sanningen samt tagit den Helige Anden till sin vägledare och inte har låtit sig bedragas”. (L&F 45:57)

I Bibeln används bröllopet för att symbolisera Herrens ankomst. (Se Jes 62:5; Matt 22:1–14.) I ett judiskt bröllop tillkännagavs brudgummens ankomst till brudens hus. Bröllopet började vanligtvis på kvällen och lamporna tändes i skymningen. Midnatt var alltså senare än vad de tio jungfrurna väntade sig att brudgummen skulle komma — och tillkännagivandet kom plötsligt.

Vi vet inte när Kristi andra ankomst ska ske, men vi bör förbereda oss för den som om den skulle kunna komma när som helst — vare sig det är förr eller senare.

Oljelamporna som användes av judarna på Jesu tid kallas herodiska lampor, efter kung Herodes.

Behållaren var gjord av lera och formades på en krukmakares drejskiva.

Pipen gjordes efter en form.

Handtaget formades för hand och sattes sedan fast på lampan.

En veke gjord av linfibrer eller säv sattes i pipen och sedan fylldes lampan med olivolja. När veken hade absorberat oljan tändes lampan.

Dessa lampor gjorde att människorna kunde bära med sig ljus vart de än gick. På samma sätt ska vi bära med oss evangeliets ljus. (Se Matt 5:14–16.)

Oliver blöts först i vatten för att de ska renas från sin bittra smak och sedan krossas de så att oljan kan utvinnas. Olivolja, som tillverkas i hela Medelhavsområdet, hade flera användningsområden förr i tiden: mat, matolja, krydda, sårbehandling, ingrediens i kosmetika och tvål samt bränsle till lampor.

Oljan i liknelsen representerar vår tro och vårt vittnesbörd, vår renhet och hängivenhet, våra goda gärningar och hur vi håller våra förbund — alla de sätt på vilka vi har ”tagit den Helige Anden till [vår] vägledare”. (L&F 45:57)

De förståndiga jungfrurna kunde inte dela med sig av sin olja till de oförståndiga jungfrurna eftersom ”den andliga förberedelsens olja inte går att dela med sig av”. (Marvin J Ashton, ”A Time of Urgency”, Ensign, maj 1974, s 36)

Kärlen i liknelsen var behållare där extra olja förvarades. Att vara förståndig innebär att man är beredd på det oväntade genom att ha ett extra mått av tro, vittnesbörd och Anden i sitt liv. Ibland blir vi självbelåtna och tror att vi har tillräckligt för att klara oss. Men att följa Frälsaren innebär mer än att bara klara sig. Det innebär att vi alltid strävar efter att komma närmare honom och förbereder oss för de tider då vårt tålamod, vår tro och vårt vittnesbörd prövas.