2005
Äldster i min engelskaklass
September 2005


Äldster i min engelskaklass

Jag var nervös när jag gick till mitt nya klassrum med 30 andra flickor som inte kände varandra. Jag skulle gå här i en privat katolsk skola tillsammans med dem under de kommande fem åren. Det första vår lärare frågade oss var om alla hade döpts i katolska kyrkan. Eftersom jag var den enda som sade nej riktades allas ögon rakt mot mig.

Det var min första dag i en ny skola i Salzburg i Österrike, en skola som drevs av nunnor. Jag vande mig snabbt vid krucifixen som hängde i varje klassrum, morgonandakterna och nunnorna. Men det var något ovanligt för mina skolkamrater att ha en medlem av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga bland sig. De var nyfikna på vad jag trodde på. Jag kunde inte svara exakt på alla deras frågor. Jag undrade hur jag skulle kunna få tillåtelse att bjuda dit missionärerna.

Det tillfället kom till slut. Ett år hade vi ingen i vår klass som hade engelska som modersmål. Jag frågade mina klasskamrater om det gick bra att jag bjöd dit missionärerna. Sedan frågade jag missionärerna om de fick komma till skolor. Och till sist frågade jag min engelskalärare om de fick komma. Jag delade ut en lista där alla kunde skriva vad de ville att missionärerna skulle prata om. Jag blev förvånad när jag såg att de flesta ville veta varför de hade bestämt sig för att gå ut som missionärer, vad de gjorde, och hur vår kyrka skiljer sig från andra kyrkor.

Äldste Allen och äldste Jones kom till klassen och använde det mesta av lektionstiden till att berätta om kyrkan. Det var toppen! När de hade gått blev jag bombarderad med ännu fler frågor.

Det året var jag inte längre den enda medlemmen av kyrkan i min skola. Tack vare att två av mina vänner i kyrkan började på skolan tillhör numera sången ”Barnets bön” ( Barnens sångbok , s 6–7) musiklärarens repertoar.

Det var inte så svårt som jag trodde att berätta om Jesus Kristi evangelium. Jag är så tacksam mot min himmelske Fader för hans Son, Jesus Kristus, och för hans underbara evangelium. Jag är också tacksam för alla möjligheter jag får att dela med mig av mitt vittnesbörd genom den Helige Anden.

Anette Malzl Knapp är medlem i Graz församling, Wiens stav, Österrike.