2005
Vilken glädje när hon blev botad!
September 2005


Vilken glädje när hon blev botad!

Den 2 juni 2002 blev min lilla dotterdotter Susan Melina sjuk när hon bara var sju månader gammal, och hennes föräldrar tog henne till sjukhuset. Läkarna sade att hon hade en njurinfektion. Hon fick också en allvarlig bakteriell infektion som spred sig och orsakade skador på hjärtat, levern, mjälten, njurarna, lungorna och på nerv- och matsmältningssystemet. Hon var så sjuk att hon fick läggas in på intensivvårdsavdelningen.

Läkarna rådde hennes föräldrar att förbereda sig, för hon kunde dö när som helst. Hon låg kvar på intensiven i 26 dagar och fick antibiotika och många transfusioner. Under tiden fastade vi, hennes familj, ofta och bad Gud om ett underverk, att hon skulle bli helt botad — om det var hans vilja. Två prästadömsbröder smorde och välsignade henne.

När Susan Melina hade varit på sjukhuset i två veckor blev hennes mamma också sjuk och fick snabbt opereras för blindtarmsinflammation. Det var en svår prövning för hela familjen.

Tjugo dagar efter det att Susan Melina hade lagts in på sjukhuset hade hon fortfarande inte blivit bättre. Men tack vare en persons generositet som vi inte ens känner kunde hennes föräldrar flytta henne till ett privat sjukhus där hon kunde få bättre vård.

En lördag runt tolvslaget fick jag ett telefonsamtal från min dotter, Susan Carolina. Jag var i templet i Guatemala City, där jag har en vaktmästartjänst. Min dotter sade att hennes lilla flicka hade blivit sämre och att infektionen nu hade satt sig i hjärtkamrarna. Enligt läkarna var det svårt att göra något för att hjälpa henne för hon var helt undernärd. Hon var så sjuk att det var farligt att hålla henne, det kunde orsaka inre blödningar. När jag hade hört detta började jag omedelbart be till min himmelske Fader. Jag fastade ännu en gång.

Nästa dag, på söndagen, ringde min dotter och sade att bakterierna hade försvunnit helt. Läkarna skrev ut Susan Melina på måndagen eftersom hon var utom all fara.

Medan vi gladde oss åt detta underverk insåg vi att inte alla trosvissa böner besvaras så snabbt, på det sätt vi önskar. Men jag är oändligt tacksam mot min himmelske Fader. Det råder inget tvivel om att han lever och hör våra böner.

Magdalena Peñate de Guerra är medlem i Villa Canales församling, Villa Hermosa stav, Guatemala City, Guatemala.