Hur man visar tacksamhet

Bild

young woman

Jag är djupt tacksam för vår Herre och Frälsare, Jesus Kristi försoningsoffer. Försoningen är den grund som alla evangeliets sanningar vilar på. …

Tacksamhet är en form av uppskattning, en erkännsam handling som får oss att bli ödmjuka eftersom vi medger att en vänlig, hjälpsam och omtänksam handling från någon annan lyfter och stärker oss.

Otacksamhet är attityden att vara omedveten om eller inte erkänna att någon annan har hjälpt oss, eller vad som är ännu värre, när vi vet att vi fått hjälp och inte har tackat enskilt eller offentligt.

På något sätt ligger det en underbart renande eller läkande kraft i att uttrycka och känna tacksamhet. Tacksamhet ger värme till både givaren och mottagaren.

Tacksamhet över det vi har, som uttrycks till vår himmelske Fader i bön, ger en lugnande frid – en frid som inte tillåter oss att fräta sönder våra själar över det som vi inte har. Tacksamhet ger en frid som hjälper oss att övervinna motgångens och misslyckandets plåga. Att dagligen känna tacksamhet innebär att vi uttrycker vår uppskattning för det som vi har just nu, utan tanke på hur vi haft det tidigare eller vad vi önskar för framtiden. Ett erkännande av och uppskattning för de gåvor och talanger som tilldelats oss, gör att vi kan medge att vi har behov av hjälp från andra människors gåvor och talanger.

Tacksamhet är en gudomlig princip:

”Du skall tacka Herren din Gud för allting” (L&F 59:7).

Det här skriftstället innebär att vi uttrycker tacksamhet för det som händer, inte bara för det goda i livet, utan också för motståndet och utmaningarna som ger oss mer erfarenhet och tro. Vi lägger våra liv i hans händer, medvetna om att allt som händer blir till erfarenhet för oss.

När vi i bönen säger ”må din vilja ske”, uttrycker vi verkligen tro och tacksamhet, och vi erkänner då att vi ska acceptera vad som än händer i livet.

Må vi känna uppriktig tacksamhet över Guds godhet, över alla välsignelser han har gett oss och uttrycka den känslan i bön till vår himmelske Fader.