Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 32: Frihet genom lydnad


Kapitel 32

Frihet genom lydnad

Gud har gjort oss fria att välja mellan gott och ont och håller oss ansvariga för hur vi använder den intelligens och de möjligheter han givit oss.

Ur Joseph F Smiths liv

President Joseph F Smith trodde att personlig handlingsfrihet och ansvar är oskiljaktiga, de är nödvändiga delar av den process varigenom Guds barn blir lika honom. ”Du och jag måste säkerställa det eviga livets välsignelser åt oss själva, genom lydnad och Guds barmhärtighet”, förklarade han. ”Vi har förmågan att fatta egna beslut och vi kan välja ont eller gott … Vi måste alla, man som kvinna, lära oss att stå eller falla.”1

President Smith framträdde personligen inför medlemmar av Förenta staternas kongress och talade kraftfullt om kyrkans medlemmars rätt att utöva sin handlingsfrihet vid fattandet av personliga, religiösa och politiska beslut. Den 26 mars 1907 publicerade första presidentskapet ”Ett tal: Från Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga till världen”, som enhälligt antogs vid generalkonferensen i april 1907. Tillkännagivandet upprepade många av de sista dagars heligas trosuppfattningar och intygade: ”Vi tror på människans handlingsfrihet och följaktligen på hennes personliga ansvar.”2

President Smith trodde på och lärde ut att lydnad till Jesu Kristi evangeliums lagar är det enda sätt varigenom man kan uppnå den frihet som Jesus Kristus utlovade: ”Sanningen skall göra er fria” (Johannes 8:32).

Joseph F Smiths lärdomar

Gud har givit oss handlingsfrihetens gåva och håller oss ansvariga för hur vi väljer.

Gud har givit alla människor handlingsfrihet och beviljat oss förmånen att tjäna honom eller att inte tjäna honom, att göra det som är rätt eller göra det som är fel. Denna förmån har givits till alla människor oavsett trosuppfattning, utseende eller samhällsställning. De rika har denna frihet, de fattiga har denna frihet och ingen människa berövas genom Guds kraft möjligheten att utöva den fritt och till fullo. Denna frihet har alla fått. Detta är en välsignelse som Gud har förlänat människornas värld, och på samma sätt till alla sina barn. Men han kommer att låta oss noggrant redogöra för det sätt på vilket vi använt vår handlingsfrihet, och som det sades om Kain, kommer det att sägas om oss: ”Om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du inte har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren” (1 Mos 4:7).3

Vi är förvaltare som kan välja att antingen ta emot eller förkasta evangeliet, att följa Frälsarens exempel eller Lucifers. Det är vi som väljer. Vi är Guds arvingar och Kristi arvingar och har förmånen att kunna uppnå härlighet och upphöjelse i det rike där Jesus och de helgade bor. Men det är vårt beslut att välja eller förkasta det. Gud har sagt att han inte kräver någonting av oss som han inte hjälper oss att genomföra. Om han ber och fordrar av oss att vi skall utföra sådant som vi har svårt att klara av, under normala omständigheter, ger han oss förmåga att klara av det. Men om vi inte är värdiga och inte använder all den energi och intelligens som vi har, så kommer inte löftet från hans sida att uppfyllas, eftersom det är utställt på villkor att vi gör vår del.4

Herren har givit människornas barn deras handlingsfrihet. Människan kan göra gott eller ont som det behagar henne … Han håller oss helt enkelt ansvariga inför honom för hur vi använder den intelligens och de möjligheter som han har givit oss här i köttet.5

Gud inkräktar inte på vår handlingsfrihet, men låter oss erfara följderna av våra beslut.

Den gudomliga försynen inkräktar inte på människans handlingsfrihet. Om människorna inte var fria att välja det goda och förkasta det onda, och vice versa, vore det varken rättfärdigt eller förnuftigt att föra dem fram till domarskranket. Som en följd av förmågan till handlingsfrihet blir de ansvariga varelser, och följaktligen får de erfara följderna av sina egna handlingar. De blir belönade eller straffade enligt sina gärningar, när böckerna öppnas och de blir dömda enligt vad som står däri.

Gud kan utan tvekan avstyra krig, förhindra brott, krossa fattigdom, jaga bort mörker, skingra villfarelser och göra allting ljust, vackert och glatt. Men detta skulle medföra att en viktig och nödvändig egenskap skulle gå förlorad hos människan – rätten att välja. Det är till hans söners och döttrars välsignelse att de lär känna både ont och gott, såväl mörker som ljus, såväl lögn som sanning och följderna av överträdelser mot eviga lagar. Därför har han tillåtit den ondska som är en följd av hans skapade varelsers handlingar. Men han ser till att de yttersta följderna blir till hans egen härlighet och hans söners och döttrar framåtskridande och upphöjelse, när de har lärt sig lydnad genom sitt lidande. De motsättningar som erfars i denna värld där sorg och glädje blandas är lärorika i sig, och är de medel varigenom mänskligheten fostras att till fullo uppskatta allt det som är rätt och sant och gott. Guds förhandskännedom innebär inte att det är hans handlingar som åstadkommer det han förutser, ej heller gör det honom på något sätt ansvarig för det som människan gör eller vägrar att göra.6

Det sker mycket i världen som det tycks mycket svårt för de flesta av oss att se starka skäl att erkänna Herrens hand i… Det enda skäl jag kunnat finna till att vi borde erkänna Guds hand i vissa händelser är det faktum att det som hänt har tillåtits av Herren. När två människor ger efter för sina känslor, sin själviskhet och vrede, för att strida och träta med varandra, och denna träta och denna strid leder till fysisk kamp och våld emellan dem, har det varit svårt för mig att upptäcka Herrens hand i detta skeende på annat sätt än att de människor som sålunda är oense, träter och strider med varandra, från Gud erhållit sin handlingsfrihet att använda sin intelligens för att själva döma mellan rätt och fel samt att handla enligt sina egna önskningar. Det var inte Herrens avsikt eller syfte att dessa två skulle gräla eller ge efter för sin vrede i sådan grad att det leder till våldsamheter mellan dem och kanske blodsutgjutelse. Gud har aldrig planerat något sådant. Inte heller kan vi anklaga den Allsmäktige för sådant …

Den frihet (Gud) har givit oss gör det möjligt för oss att handla av oss själva – att, om vi så vill, göra det som inte är rätt, som står i motsats till livets och hälsans lagar, som inte är vist eller välbetänkt – och resultatet kan bli allvarligt för oss på grund av vår okunnighet eller vår beslutsamhet att framhärda i det vi önskar hellre än att underkasta oss de krav som Gud ställer på oss.7

Du får lida följderna av dina egna misstag, av dina egna felsteg, även om de för med sig sorg, sjukdom eller död! Sålunda erkänner jag Herrens hand i den handlingsfrihet som han har givit människobarnen, men människans hand i följderna av hennes egna handlingar, när hon inte lytt Herrens lag. Jag anklagar inte Gud Fadern för människornas svagheter, misstag eller felsteg, brott och ogudaktighet eller den ondska som finns i världen.8

Det är på frihetens område och i utövandet av mänskligt omdöme som den största ondskan visat sig i världen. De heligas martyrskap, korsfästelsen av Guds Son och en stor del av avfallet och avvikelsen från rättfärdighetens väg och från Guds lagar, har ägt rum på detta frihetens område och i utövandet av mänskligt omdöme. Gud har i sin oändliga visdom och nådiga barmhärtighet givit oss möjligheter och har visat människornas barn den väg varigenom de också på frihetens område och i utövandet av sitt eget omdöme enskilt kan komma till Gud i tro och bön och få veta vad som bör leda deras mänskliga omdöme och visdom. Jag vill inte att de sista dagars heliga skall glömma att detta är deras privilegium.9

Jesu Kristi Kyrka inkräktar inte på den enskildes frihet.

Guds rike är ett frihetens rike. Guds Sons evangelium är frihetens evangelium.10

Kan ni finna en organisation, kyrklig eller annan, som har en lika fullkomlig styrelseform och organisation som den man kan finna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, upprättad genom inspiration av profeten Joseph Smith? Och vad är syftet med denna organisation? Är det att förtrycka människorna? Är det att skada er? Är det att trycka er ner mot jorden? Är det att beröva er era fri- och rättigheter, era förmåner? Är det att göra er till slavar, betjänter och trycka ner er i stoftet? Eller är det att höja er upp till er högsta grad av intelligens och manlighet, att öka er frihet, eftersom det inte finns någon frihet som går att likna vid friheten i Jesu Kristi evangelium? Jag kan tala om för er att ingen människa är fri som är slav under synd och överträdelse, ej heller är någon fri som är okunnighetens fånge i förhållande till livets och frälsningens plan.11

Jag tror inte att det finns något friare, mera oberoende eller mer intelligent folk någonstans i världen. Ett folk som är mer oberoende när det gäller att välja den väg som det följer, det arbete som det utför och allt som det har att göra med, än de sista dagars heliga. Det finns inte en medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i god ställning någonstans i världen i dag, som inte är det på grund av sin oberoende karaktär, sin intelligens, visdom och förmåga att döma mellan rätt och fel, gott och ont.12

TDe sista dagars heligas religion berör såväl nuvarande uppförande som framtida lycka. Den påverkar dess anhängare (de troende) i allting som påverkar den mänskliga karaktären. Den är till för både kroppen och anden. Den lär människor hur de skall leva och verka i denna värld, så att de kan vara förberedda för den kommande världens realiteter. Kyrkan undervisar därför om både det som är timligt och andligt, så långt som det berör kyrkan, dess egendomar, institutioner och dess anhängares samvaro. Men den inkräktar inte på den enskildes frihet eller på regeringens ansvar. Människans handlingsfrihet är en fundamental princip som, enligt kyrkans lära, inte ens Gud undertrycker.13

Lydnad, det rättmätiga användandet av handlingsfriheten, för med sig oskattbara välsignelser.

Det finns … vissa välsignelser som Gud ger människornas barn endast på villkor att de utövar denna handlingsfrihet rättfärdigt. Till exempel kan ingen få syndernas förlåtelse utom genom omvändelse och dop av någon som är bemyndigad. Om vi vill bli fria från synden, från dess följder, från dess makt, måste vi lyda denna lag som Gud uppenbarat. Annars kan vi aldrig få syndernas förlåtelse. Gud har givit åt alla människor, utan villkor, denna frihet att välja gott eller ont, men han har inte och kommer inte att ge människornas barn förlåtelse för deras synder utom genom lydnad till lagen …

Alla människor har välsignats med styrka till kroppen, med att kunna använda sitt förstånd och med rätten att utöva de förmågor de begåvats med på det sätt de själva finner för gott, utan avseende på religion. Men Gud har aldrig låtit och han låter aldrig den Helige Andens gåva förlänas någon man eller kvinna utom genom åtlydnad till Guds lagar. Därför kan ingen få sina synders förlåtelse, ingen kan få den Helige Andens gåva, ingen kan få Guds uppenbarelser, ingen kan erhålla prästadömet och dess rättigheter, makt och privilegier; ingen kan bli Guds arvinge och medarvinge med Jesus Kristus, utom genom att efterkomma himmelens krav. Detta är universella välsignelser, de är stora och oskattbara privilegier som hör samman med evangeliet och med livets och frälsningens plan, vilka står öppna för alla på vissa villkor, men vilka inga människor under himmelen kan åtnjuta på annat sätt än genom att vandra den väg som Gud märkt ut och genom vilken de kan erhålla dem. Och dessa privilegier och välsignelser kan sedan de erhållits förverkas, och kanske förloras för all evighet, såvida vi inte ståndaktigt fortsätter på den väg som markerats och som vi skall följa …

Solen skiner på onda och goda, men den Helige Anden nedstiger endast till de rättfärdiga och över dem som fått förlåtelse för sina synder. Regnet faller på onda och goda, men prästadömets rättigheter förlänas, och läran om prästadömet faller såsom himmelens dagg endast på deras själar vilka mottagit det på det sätt som Gud avsett. Himmelens gunst, den Allsmäktiges erkännande av hans barn på jorden som hans söner och hans döttrar, kan endast erhållas genom lydnad till de lagar vilka han uppenbarat.14

Den största graden av frihet kommer genom lydnad till Jesu Kristi evangelium.

Jesu Kristi evangelium är frihetens fullkomliga lag. Det är avsett att leda människan till det högsta tillståndet av härlighet och att upphöja henne i vår himmelske Faderns närhet, ”hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker”. (Jak 1:17.)15

Vi tror att det är Guds vilja att människor skall upphöjas, att den frihet som kommer genom lydnad till Jesu Kristi evangelium är det största mått av frihet som kan komma till någon människa. Det finns ingen frihet som människor åtnjuter eller låtsas njuta i världen som inte grundas i Guds lag och vilja och som inte har sanning som underliggande princip och grundval. Det är villfarelse som skapar bundna människor. Det är osanning som drar ned människosläktet. Det är villfarelser och bristen på kunskap om Guds lagar och Guds vilja som får människor i välden att stå i nivå med djuren, ty de har inga högre instinkter, inga högre principer, inga högre mål, inga högre strävanden än djurvärlden om de inte har någon inspiration som kommer från en högre källa än människan själv.16

Det är bara genom lydnad till Guds lagar som människan kan höja sig över jordelivets futtiga svagheter och utöva den förmåga till tillgivenhet, den barmhärtighet och kärlek, som bör sätta människornas hjärtan och motiv i rörelse.17

Bröder och systrar, låt oss vara fria. Jag påstår – och jag tror att jag har rätt att göra det – att jag är en fri man, i enlighet med min lydnad till Guds bud. Om jag gör fel befinner jag mig i slaveri under detta fel. Om jag syndar är jag slav under denna synd. Om jag överträder Guds lagar är jag ansvarig inför Herren. Men jag vill påstå att när det gäller frihet, yttrandefrihet, fri vilja, handlingsfrihet – allt det som behövs för att göra en människa fri bland sina likar, tror jag inte att det finns någon annan människa på jorden som är friare än jag. Ja, jag kan synda om jag vill det. Jag är lika fri att synda som någon annan. Ingen har rätt att synda, men alla är fria att göra det om de så vill. Gud har givit dem denna valfrihet. Ligger det någon manlighet i att jag syndar eftersom jag har frihet att göra det? Jag är fri att gå till en saloon och dricka sprit, om jag väljer att göra det, eller att gå till en spelhall och spela. Jag har lika mycket frihet att göra detta som någon levande människa på jorden. Men i det ögonblick som jag gör något sådant blir jag slav och livegen till synden. Om jag å andra sidan inte gör mig skyldig till saloonbesök, kortspel, hasardspel, eller andra typer av illgärningar, är jag oskyldig till dem och i så motto en fri man. Sanningen har gjort mig fri i förhållande till detta.18

Vi predikar inte rädslans evangelium. Vi är inte ute efter att terrorisera människornas själar. Vi anmodar inte någon att vara rättfärdig på grund av rädsla att bli fördömd. Vi vill inte att ni skall vara goda därför att ni är rädda för de ogudaktigas straff. Vi vill inte att ni skall göra rätt på grund av det straff som är förknippat med villfarelser. Vi vill att ni skall välja det rätta därför att det är rätt, därför att ert hjärta älskar det som är rätt och därför att det är mer önskvärt än någonting annat. Vi vill att ni skall vara ärliga inte bara därför att det är det mest förnuftiga, utan därför att ni därigenom hedrar Gud och förverkligar hans avsikter i ert liv. För ”en ärlig man”, så lyder ett gammalt och kanske banalt talesätt – ”är Guds ädlaste verk”. Vi vill vara ärliga därför att vi älskar Gud, och vi kan inte vara Guds heliga (om vi inte) är det. Vi skall vara goda därför att vi älskar att vara goda och inte på grund av ondskans följder.19

Herren godtar inte lydnad från människor om de inte lyder med ett vänligt och glatt hjärta, och det är allt som krävs av hans tjänare. Det är den lydnad vi borde visa, och om vi inte gör det är vi under fördömelse.20

(Jesus Kristus) hade inte bara intelligens. Han använde också denna intelligens till att göra gott och till att frigöra människorna från världens villfarelser och fädernas onda traditioner. Han förkunnade i sanna och allvarliga ordalag: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (Johannes 8:31–32.) Ingen människa liknar Gud som inte är fri. Gud är fri. Varför? Därför att han har all rättfärdighet, all makt och all visdom. Han har också handlingsfrihet, och han använder den till att göra det som är gott och inte till att göra det som är ont. Därför kan ingen människa vara lik honom som inte underkastar sig det som är rättfärdigt, rent och gott, ända tills hon kan försaka synden och övervinna sig själv …

Den som är mest foglig och undergiven Guds vilja är den visaste bland människor. Den som opponerar sig mot Herrens önskningar och avsikter är den som är längst bort ifrån Gud med avseende på detta. Även om han är skapad och formad i Faderns avbild och likhet är han högst olik Sonen om han inte i sitt hjärta kan säga: ”(Fader) låt din vilja ske, inte min.” (Lukas 22:42.) Det är Herrens vilja att vi skall genomsyras av denna anda och förstå denna sanning. Det är sant att det för oss bara finns en Gud, Fadern, och att alla människor kommer att underställas honom, och det krävs av dem att de lyder hans bud för att kunna bli fria och i sanning Kristi lärjungar.21

Studieförslag

  • Vad är handlingsfrihet? Vem har handlingsfrihet? Varför är handlingsfrihet en välsignelse??

  • Hur förväntar sig Gud att vi skall använda vår handlingsfrihet? Vad lovar han oss om vi väljer att lyda honom? (Se även L&F 58:28.)

  • Varför får vi lida följderna av våra handlingar? Hur skulle vår jordiska erfarenhet begränsas om Gud avstyrde krig, förhindrade brott och krossade fattigdom? Vad skulle du svara om någon felaktigt tillskriver Gud ”den ondska som finns i världen”?

  • Även om Gud ”har tillåtit den ondska som är en följd av hans skapade varelsers handlingar”, hur kan vi veta att han kommer att ”kontrollera de yttersta följderna”? (Se även Romarbrevet 8:28; L&F 98:3.)

  • Vad innebär det att ”inkräkta på den enskildes frihet”? Hur kan föräldrar och ledare i kyrkan hjälpa andra att vara lydiga utan att inkräkta på den enskildes frihet? (Se även L&F 121:34–46.)

  • Hur hjälper kyrkan oss att bli verkligt fria? Hur blir vi begränsade av synd och villfarelser?

  • Vilka ”stora och oskattbara” välsignelser har du fått när du valt att lyda Guds lagar? (Se även L&F 130:20–21.)

  • Vad är skillnaden mellan att lyda Guds lagar på grund av kärlek och att göra det på grund av rädsla för straff?

  • Hur kan vi följa Frälsarens exempel i att visa lydnad till Faderns vilja?

Hänvisningar

  1. Deseret News: Semi-Weekly, 11 nov 1873, s 1.

  2. I James R Clarks sammanst av Messages of the First Presidency of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, 6 delar (1965–75), 4:144; hela talet finns på sidorna 143–155.

  3. Se Evangeliets lära, s 40–41.

  4. Deseret News: Semi-Weekly, 3 jan 1871, s 2.

  5. I Brian H Stuys sammanst av Collected Discourses Delivered by President Wilford Woodruff, His Two Counselors, the Twelve Apostles, and Others, 5 delar (1987–1992), 2:297.

  6. I Messages of the First Presidency, 4:325–26.

  7. Se Evangeliets lära, s 46–47. Styckeindelning tillagd.

  8. I Messages of the First Presidency, 5:70–71.

  9. Se Evangeliets lära, s 40.

  10. Deseret News: Semi-Weekly, 2 mar 1867, 3.

  11. I Collected Discourses, 5:143.

  12. Se Evangeliets lära, s 415–416. Styckeindelning ändrad.

  13. I Messages of the First Presidency, 4:79.

  14. Se Evangeliets lära, s 41–42. Styckeindelning tillagd.

  15. Se Evangeliets lära, s 67.

  16. Se Evangeliets lära, s 44.

  17. I Conference Report, okt 1903, s 2.

  18. I Collected Discourses, 4:410–11.

  19. I Collected Discourses, 3:217–18.

  20. Deseret News: Semi-Weekly, 11 nov 1873, s 1.

  21. I Collected Discourses, 4:407.

Bild
Captain Moroni Raises the Title of Liberty

Överbefälhavare Moroni höjer frihetssymbolen, av Arnold Friberg. Kyrkans medlemmar på Mormons boks tid samlades vid frihetssymbolen för att förbinda sig att ”försvara (sina) rättigheter och (sin) religion, så att Herren Gud må välsigna [dem]”. (Alma 46:20.)