Utbilda dig i sanningen

Det finns ingen sanning i någon annan religiös organisation som inte innefattas i Jesu Kristi evangelium som det lärdes av profeten Joseph Smith och efter honom lärs av denna kyrkas ledare och äldster. Men det kräver viss ansträngning från vår sida, vissa bemödanden och viss hängivenhet för att lära och åtnjuta dessa ting. Om vi försummar dem får vi naturligtvis inte de välsignelser som följer på ansträngningen och som kommer av en grundlig insikt i dessa principer. Härav följer att andra kan komma in bland oss och förfäkta sina idéer vilka människor lyssnar till, trots att de inte kan jämföras med våra i enkelhet, undervisning och sanning. Människor förmås att tro att allt detta är nytt och inte omfattas av Jesu Kristi evangelium som det undervisas av de sista dagars heliga. Detta är en farlig villfarelse och något som var och en som älskar evangeliet bör vara på sin vakt emot.³

Om du älskar sanningen, om du har tagit emot evangeliet i ditt hjärta och älskar det, blir din intelligens allt större. Din insikt om evangeliet kommer att öka, mer än på något annat sätt. Sanningen är det som framför alla andra ting i världen gör människorna fria – fria från lättja och likgiltighet, fria från försummelsens skrämmande följder, för följderna blir skrämmande om vi försummar våra plikter mot den levande Guden. Om du lär dig sanningen och vandrar i sanningens ljus kommer du att frigöras från människors felsteg … du höjer dig över misstankar och varje slag av missgärning. Gud kommer att godta och välsigna dig och dina arvedelar och göra så att du har framgång och blomstrar som ett grönt lagerträd.⁴

Den som har haft förmånen att lära sig och omfatta kunskapen om Gud och livets väg … är mer lyckligt lottad än den som funnit en förmögenhet, eller jordens dolda rikedomar … Hans sinne är fritt att ta emot de tydliga och dyrbara sanningar som uppenbarats för människans återlösning och liv från sanningens källa, och hans hjärta är – eller borde vara – helt hängiven den underbara och härliga grunden till människans återlösning.⁵

Vart tycker ni de människor skall gå som är vacklande i sanningen? Svaret är enkelt. De finner ingen tillfredsställelse i människors läror. Låt dem söka därefter i Guds skrivna ord. Låt dem be till honom avskilt, där inget mänskligt öra kan höra och i sina kammare vädja om ljus. Låt dem åtlyda Jesu lärdomar, och de kommer genast börja tillväxa i kunskap om sanningen. Denna kurs kommer att bringa frid till deras själar, glädje till deras hjärtan och en fast förvissning vilken ingen förändring kan rubba. De kan vara förvissade om att han ”som ser i det fördolda, skall belöna dem”. (Se Matteus 6:6.)⁶

Vår ungdomar är hängivna studerande. De sträcker sig efter sanning och kunskap med berömvärt nit, och då de gör detta måste de tillfälligt ta till sig många mänskliga teorier. Så länge de emellertid inser att dessa enbart är utanverk, användbara för forskningsändamål, kan de inte vara till speciellt stor skada. Det är då teorierna framställs som grundläggande sanningar som besvär uppstår, och sökaren befinner sig i allvarlig fara att ledas hopplöst långt bort från den rätta vägen …

Kyrkan håller fast vid gudomlig uppenbarelses auktoritet, vilken måste vara normen. Vi anser att eftersom den så kallade vetenskapen förändrats från tidsålder till tidsålder i sina slutsatser och eftersom gudomlig uppenbarelse är sanning och måste bestå för alltid, så måste åsikter om det som är lägre anpassa sig efter det som slås fast av det högre. Vidare måste lärarna vid institutioner grundade av kyrkan för undervisning om teologi, liksom inom andra områden, i sin undervisning stå i samklang med dess principer och lärosatser …

De sista dagars heligas religion är inte fientlig mot någon sanning, inte heller mot vetenskapligt sökande efter sanningen. ”Det som är bevisat, accepterar vi med glädje”, sade första presidentskapet i sin julhälsning till de heliga, ”men fåfänga filosofier, mänskliga teorier och människors spekulationer kan vi inte acceptera, inte heller tar vi emot någonting som står i motsats till gudomlig uppenbarelse eller till sunt förnuft. Men allting som befrämjar ett riktigt uppförande, som harmonierar med sund moral och ökar tron på gudomligheten betraktar vi med välvilja oavsett var det finns”. (”Words in Season from the First Presidency”, Deseret Evening News, 17 dec 1910, s 3.)

Ett bra motto för unga människor som är fast beslutna att fördjupa sig i filosofiska teorier är att undersöka allting, men vara noga med att hålla kvar endast det som är sant. Sanningen består men filosofernas teorier förändras och kastas över ända. Det som människor använder i dag som ett utanverk för vetenskapliga syften från vilket de kan sträcka sig till det okända efter sanningen, kan rivas ned i morgon utan att ha tjänat sitt syfte. Men tron är en evig princip genom vilken den ödmjuke troende kan vinna evig vederkvickelse. Det är det enda sättet att finna Gud.⁷

Vetenskap och filosofi har genom alla tidsåldrar underkastats förändring efter förändring. Knappast ett århundrade har förflutit utan att nya vetenskapliga och filosofiska teorier introducerats, vilka ersätter de gamla traditionerna, den gamla tron och de gamla lärosatser som förfäktades av filosofer och vetenskapsmän. Dessa ting kan ständigt förändras, men Guds ord är alltid sant, är alltid rätt.⁸

En bildning som har som högsta ideal en strävan efter att tillgodose världsliga ambitioner saknar den Andens fria och ohämmade ström som för fram mot högre frihet och ett sundare liv. Då vi mognar i ålder och erfarenhet får vårt andliga liv mer och mer att göra med vår verkliga lycka. Våra tankar riktas allt oftare inåt, då vi begrundar det annalkande slutet på det här livet och uppenbarandet av det högre liv som kommer.⁹

Om oss gäller inte att vi ”ständigt blir undervisade men aldrig lyckas komma till insikt om sanningen”. (Se 2 Tim 3:7.) Tvärtom håller vi alltid på med att lära och kommer hela tiden närmare en riktig uppfattning om sanningen, plikten och ansvaret som åligger medlemmar, vilka har kallats till ansvarsfyllda ställningar. Men det gäller inte endast de medlemmar som kallats till ansvarsfulla ställningar, utan … (alla) medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Vem finns som inte tillväxer under de omständigheter som råder omkring oss? Vem av oss läser inte varje dag någonting? Vem av oss vinner inte erfarenhet då vi går vägen fram och fullgör våra plikter som medlemmar i kyrkan, och som samhällsmedborgare … ? Jag tycker att det skulle vara en mycket bedrövlig anmärkning mot Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och dess folk att för ett ögonblick förmoda att vi står stilla, att vi har upphört att tillväxa, upphört att förbättra oss och gå framåt i intelligens, samt att trofast fullgöra våra plikter under alla förhållanden som vi placeras i, som ett folk och som medlemmar av Kristi kyrka.¹⁰

Jag uppfattar okunnighet förenad med likgiltighet … som något av det ondaste som finns … Jag förmodar att om de okunniga inte vore så likgiltiga för dessa förhållanden och de villkor under vilka de lever, skulle man kunna mana dem att lära sig mer än vad de gör. Problemet med män och kvinnor är att de alltför ofta sluter ögonen för de förhållanden som råder i deras omgivning. Det tycks vara väldigt svårt för många bland kyrkans folk att lära sig infoga i sina liv de enkla sanningar som faktiskt borde vara bevingade ord och föreskrifter för varje sista dagars helig och hans familj. Hur skall vi hejda denna flod av ondska, denna likgiltighet, denna därav följande okunnighet? Det tycks mig som om det enda sättet på vilket vi kan göra det är att vakna upp och bli intresserade, eller att intressera oss för de ting som är så betydelsefulla och nödvändiga för människobarnens lycka och välbefinnande, i synnerhet för det som är behövligt för vår egen lycka och välfärd som individer.

Att lära känna sanningen eller upphöra med att vara okunnig är inte allt som fordras. Därtill kommer tillämpningen av insikten och kunskapen vi förvärvar i de ting och verk som behövs till beskydd för oss och för våra barn, våra grannar, vårt och vår lycka.¹¹

Sök sanningen i det skrivna ordet. Lyssna efter och ta emot den sanning som förkunnas av levande profeter och lärare. Berika era sinnen med det bästa av kunskaper och fakta. Av dem som talar i hans namn kräver Herren ödmjukhet, inte okunnighet. Intelligensär Guds härlighet. Och ingen människa kan bli frälst i okunnighet (se L&F 93:36; 131:6).¹²

Att tjäna Herrens sak är ett sätt att få verklig utbildning, för den utbildning som är värd att kallas för utbildning ökar den persons duglighet som fått utbildningen, och ger entusiasm och energi till hans åtaganden.¹³

Inpränta ädla tankar i ert sinne. Odla upplyftande tankar. Låt era mål och strävanden vara höga. Var till en viss grad oberoende – oberoende när det gäller graden av er användbarhet, er hjälpsamhet och ert självförtroende – även om inga människor kan sägas vara verkligt oberoende av sina medmänniskor, och det finns inte någon som är så obetänksam att han förnekar sitt absoluta beroende av vår himmelske Fader. Sök bildning i ordets rätta bemärkelse. Se till att ni får ut mesta möjliga tjänande av er tid, er kropp och er begåvning. Sök i alla era ansträngningar efter hedervärda kanaler, så att ingen möda förspills och inget arbete resulterar i förlust eller i ondo.

Sök det allra bästa sällskap. Var vänliga, hövliga och älskvärda. Sök lära allt som är gott, samt förstå livets plikter. Då kan ni bli till välsignelse för alla ni umgås med genom att göra det yttersta och bästa av er lott i livet.¹⁴

Det är mycket viktigt att de sista dagars heliga aldrig förlorar ur sikte den erkända norm för religiöst och moraliskt liv som nutida uppenbarelse har satt upp för dem. Med andra ord bör de hålla ett fast tag i det som vackert har beskrivits som ”ledstången”.

I dessa tider då kommersiella, sociala och vinstgivande organisationer har ett starkt grepp om folket … kan inte de sista dagars heligas plikter och skyldigheter tryggt åsidosättas för andra levnadsnormer.

Det finns anledning att frukta att människor till sin vägledning alltför ofta accepterar deras beteende som befinner sig i deras omgivning. Om tvivelaktiga sedvänjor bedrivs i och bristen på lämplig behärskning upplevs i något av dessa affärsföretag, sociala och politiska organisationer, finns det ingen anledning till varför de som bekänner sig vara sista dagars heliga skall slita sig loss från sin förtöjning och driva omkring med dem som är likgiltiga, egensinniga, eller omoraliska …

Vi får aldrig glömma bort att vi är, eller borde vara, tydligt urskiljbara sista dagars heliga, oavsett vilken lott vi har i livet, och vi bör aldrig förlora ur sikte den moraliska och andliga vägledning som evangeliet ålägger oss. Några av våra unga män som har lidit skeppsbrott i sina liv kan spåra sitt elände och nedgång till det första steg de tog i sin villighet att i sina världsliga sysselsättningar vara lika dem som de umgicks med.

Det finns ögonblick av spänning som ofta stiger till en sådan nivå att män och kvinnor uppenbarligen helt och hållet förlorar sin omdömesförmåga och glömmer allting utom det som ger dem tillfälligt nöje eller världsliga fördelar. En del har faktiskt inte högre moralnormer än att göra sådant som ger världslig popularitet. När dessa upphetsningens vågor lägger sig finner de ofta att de planlöst driver omkring, fångade i samma synder och omoral som de människor som har gått vilse …

Det är absolut nödvändigt, vid alla tillfällen, och särskilt när vårt umgänge inte ger oss tillräckligt moraliskt och andligt stöd för att vi skall gå framåt, att vi går till Herrens hus för att dyrka och umgås med de heliga, att deras moraliska och andliga inflytande kan hjälpa till att korrigera våra felaktiga intryck och återställa oss till det liv som vårt samvete och sanna religion ålägger oss i form av plikter och skyldigheter …

Låt oss därför mitt i våra världsliga kallelser och vårt umgänge inte glömma den ytterst viktiga plikt som vi är skyldiga oss själva och vår Gud.¹⁵