Om att hoppa över stängsel

Som liten pojke bodde jag på en liten gård i Fielding i Utah. Jag ville alltid ha en häst. När jag var tillräckligt gammal för att ta hand om en så köpte pappa en stor svart häst åt mig, och jag gav den namnet Smokey.

Jag älskade Smokey och tog hand om honom så gott jag kunde. En morgon när jag gick ut för att fodra honom så var han inte i sin inhägnad. Jag letade runt och hittade honom i höstacken som fanns utanför inhägnaden. Allt var en enda röra. Han hade trampat omkring i höet och förstört det. Alla grindar var stängda. Smokey hade tydligen hoppat över stängslet. Det fanns hö i hans krubba så det fanns ingen anledning för honom att gå till höstacken.

Några dagar senare var Smokey borta igen. Den här gången hittade jag honom ute på betesängen. Snart började han hoppa över stängslet både runt inhägnaden och betesängen. Jag var tvungen att cykla runt hela byn och leta efter honom. Ibland fick pappa och jag köra runt flera kilometer för att hitta honom och ta honom tillbaka.

Pappa beslutade sig för att köpa några fotklampar åt Smokey. De är som handbojor för hästar så att de inte ska kunna springa iväg. ”Det kommer att göra susen för gamle Smokey”, sade pappa.

Men det hindrade honom inte det minsta. Det blev en sport för honom att hoppa över stängsel och det var inte så roligt att ha honom längre. Han var helt vild. Jag kunde inte fånga in honom och jag kunde inte rida så mycket på honom. Till slut sade pappa: ”Vi får lära gamle Smokey en läxa.” Vi fäste en bastant timmerkedja vid Smokeys fotklampar så att han var tvungen att dra en 2,5 meter lång timmerkedja mellan sina ben vart han än gick. Vi tänkte att detta säkert skulle få stopp på honom.

Men samma kväll försökte Smokey hoppa över stängslet igen. Kedjan fastnade och fick honom att snubbla. Han ramlade rätt på stängslet och rev sig ordentligt på taggtråden. Vi fick bort honom och ringde veterinären som kom och plåstrade om honom.

Min hemlärare, som jag kallade farbror Claude, var en riktig hästkarl. Han hade en idé som han skulle pröva, så han hämtade Smokey och gav oss en grå häst så länge. Farbror Claude tävlade med häst och vagn och han tänkte att om han kunde para ihop Smokey med en duktig tävlingshäst så skulle han kunna sätta stopp för Smokeys dåliga vanor och så kunde de kanske vinna några tävlingslopp. Så farbror Claude spände fast Smokey vid vagnen och så övade de några gånger. Det verkade gå riktigt bra för Smokey — ända tills det var dags för själva loppet. Plötsligt vände han av åt höger och försökte hoppa över stängslet som var uppsatt längs banan. Farbror Claude dog nästan och Smokey gjorde sig så pass illa att han var tvungen att avlivas.

Jag har tänkt på min gamla häst många gånger sedan dess. Han hade ingen bra anledning att hoppa över stängslet den första gången då han hamnade i höstacken. Han var som en del ungdomar som bestämmer sig för att vara olydiga. När vi väl har hoppat över det första stängslet blir det lättare att hoppa över andra stängsel — att bryta mot evangeliets bud och principer — och det dröjer inte länge förrän vi kan förstöra vårt liv genom olydnad.

Det är viktigt att du hedrar din pappa och din mamma och gör det som de ber dig göra. Deras regler är ofta det första stängslet. Det är en sorglig dag i en persons liv när han eller hon bestämmer sig för att inte lyda sina föräldrar, evangeliets principer eller vår himmelske Fader. Om du bestämmer dig när du är ung för att vara lydig, så blir ditt liv mycket lyckligare.