Välsignad visdomsordet

När jag undersökte kyrkan före mitt dop vid 15 års ålder fick jag lära mig om visdomsordet som det uppenbarades för profeten Joseph Smith 1833. (Se L&F 89.) Jag bestämde mig för att följa detta bud som ett bevis på min lydnad mot Gud, trots den sociala påtryckning som jag kanske skulle möta.

I den japanska affärsvärlden är det brukligt för försäljningsrepresentanter att bjuda ut eventuella kunder på nattklubbar och barer. Alltså ingår alkohol till stor del i yrkeslivet för många människor. Men jag har sett hur konsumtionen av alkohol kan bli en stötesten. I vissa fall leder det till allvarliga sjukdomar. Många affärsmänniskor tillbringar så mycket av sin tid med att arbeta och underhålla kunder efter arbetstiden att de försummar sin familj. Ofta resulterar överdriven alkoholkonsumtion så småningom i arbetslöshet och en förstörd karriär.

När jag var 28 år hade jag ett möte med chefen för handelsavdelningen i ett stort bolag och det serverades kaffe. Jag tackade artigt nej och förklarade att jag är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och att jag inte dricker alkohol, kaffe eller te och inte röker. Handelschefen accepterade detta utan vidare och lovordade mig till och med för min tro.

Alltsedan dess, när jag har behövt diskutera affärer med mina kunder, har jag bara tagit dem till restauranger för att äta middag. Jag har aldrig blivit ombedd att följa med dem till någon bar. Vid julen bjuder jag ut mina kunder på julmiddag för att visa att vi firar Jesu Kristi födelse. Jag har ofta haft möjlighet att berätta om evangeliet vid dessa tillfällen.

Det är allmänt känt på mitt företag och inom vår industri att jag är medlem i kyrkan, och jag tror att detta har bidragit till min framgång på arbetet. Jag har en fast tro på löftet som Herren ger till dem som följer hans lag:

”Alla heliga, som komma ihåg att hålla och handla efter dessa ord, vandrande i lydnad till buden, skola hava hälsa i naveln och märg i benen

och skola finna visdom och stora skatter av kunskap, ja, fördolda skatter,

och skola springa och icke bliva trötta, gå och icke bliva matta.” (L&F 89:18–20)

Mitt vittnesbörd om visdomsordet är starkt. Jag är tacksam för de välsignelser jag fått för att jag har hållit fast vid denna princip. Jag är övertygad om att när vi följer visdomsordet — oavsett vilka påtryckningar vi kan möta runt omkring oss — så är vi värdiga att få den välsignelse som Herren utlovar i slutet av denna härliga uppenbarelse: ”Och jag, Herren, lovar dem, att mordängeln skall gå förbi dem såsom Israels barn och icke dräpa dem.” (L&F 89:21)