Hjälp barnen att lära sig älska Mormons bok

Eftersom språket i skrifterna är lite ovanligt och ett barns vokabulär är begränsat så kan det vara en utmaning att lära barn att älska Mormons bok. När våra barn var små kunde de inte vara uppmärksamma så länge, så våra stunder med skriftstudier var inte särskilt långa. Vi använde ofta de illustrerade skriftberättelserna när vi studerade skrifterna tillsammans som familj.

För att förstärka principerna som våra barn läste om och lärde sig under skriftstudierna, använde jag ofta berättelser i skrifterna som godnattsagor. Under senare år har min dotter berättat vilket inverkan det hade. Hon sade: ”Berättelserna vi fick höra om och om igen blev favoriter. Du satt vid sängkanten och återgav berättelser från skrifterna. Vi älskade dem och bad att få höra dem om och om igen, för även om vi var små kunde vi känna andan i budskapet som de förde med sig och vi visste att människorna du berättade om var modiga och trofasta. Vi ville bli som dem.”

När barnen blev äldre läste vi förstås direkt i Mormons bok och i andra skrifter. Vi försökte troget läsa skrifterna varje morgon, även om några av barnen satt med filtar om sig med ögonen halvslutna. Ändå säger de nu att de lyssnade, kom ihåg och planterade frön inför framtiden.

Vi betonade också skrifterna under våra hemaftnar. Vi hade till exempel ofta sådana aktiviteter som skriftcharader: Några dramatiserade en berättelse från skrifterna och de andra i familjen försökte gissa vilken berättelse det var. Våra barn tyckte också om att leka ”Vem är jag?” — en lek där vi skulle ge dem några ledtrådar tills de kunde gissa vilken person i Mormons bok vi menade. När barnen blev större hjälpte de till att förbereda och hålla lektioner.

Medan vi skräddarsydde våra hemaftnar till familjens behov använde vi berättelser och insikter från Mormons bok för att undervisa om olika principer. Vi tog lärdomar om moral och att man ska undvika pornografi från Almas råd till sin son Corianton i Alma 39. En bra lektion om att man ska undvika att märka kroppen med tatueringar skapades från berättelsen om amliciterna i Alma 3.

Jag har förberett lektioner om hur man hanterar syskonrivalitet på ett bra sätt som baserats på Nephis (se 1 Nephi 7:20–21; 16:4–5), Jakobs (se 2 Nephi 2:1–3) och Coriantons (se Alma 39:1, 10) liv. Den allvarsamma berättelsen om Alma och Amulek i Alma 14:12–28 undervisar om tålamod i lidande. En viktig princip som vi lärde oss när det gällde dessa och många andra frågor var att se till att ta upp dem med våra barn innan de hade blivit ett problem för dem.

Förutom att läsa skrifterna tillsammans med våra barn insåg vi att det var viktigt att ställa frågor som hjälpte dem se betydelsen av det de läste. Frågornas svårighetsgrad varierade beroende på deras ålder, men poängen var att lära dem titta efter insikter och tillämpningar och hjälpa dem inse hur mycket det finns att upptäcka i Mormons bok.

Jag frågade till exempel varför de trodde att Nephi sade att han hade ”erfarit många lidanden under [sin] levnads lopp” och sedan på nästa rad säger något som verkar motsägelsefullt: att han ”storligen [hade] gynnats av Herren” (1 Nephi 1:1). Genom vårt samtal upptäckte barnen att när Herren befriade Nephi från sitt lidande gav han också Nephi större kunskap om sina hemligheter (se 1 Nephi 1:1, 20).

Barn och ungdomar lär sig bäst när vi hjälper dem upptäcka sanningar själva. När de gör det känner de sig inspirerade att älska och använda Mormons bok hela livet, och de känner att de kan hjälpa andra att göra detsamma.

Våra barn insåg att vi visste att Mormons bok innehåller verkliga berättelser om verkliga människor. De lärde sig se det vi såg, veta det vi visste och känna det vi kände för Mormons bok. Detta har stärkt deras vittnesbörd, hjälpt dem älska Mormons bok och lett dem till att försöka göra detsamma med sina egna barn.