Förslag till familjens hemafton
Det här numret innehåller artiklar och aktiviteter som kan användas under hemaftnarna. Här följer några exempel.
”Se Guds hand i våra dagliga välsignelser”, sidan 24: Du kan läsa Herrens bön (se Matt. 6:9–13) och fråga vad de tror att ”ge oss i dag vårt bröd för dagen” betyder. Sammanfatta sedan den första delen av artikeln där äldste Christofferson talar om ”bröd för dagen”. Du kan vittna om att Jesus Kristus är livets bröd.
”George Albert Smith: Han levde som han lärde”, sidan 32: President George Albert Smith ”ansåg att om vi verkligen har ett vittnesbörd om Jesu Kristi evangelium så visar det sig i vårt liv”. Gå igenom artikeln med din familj. Du kan sedan fråga familjemedlemmarna vad de lärde sig av president Smiths exempel på hur man behandlar andra med vänlighet. Fråga hur de kan visa större vänlighet.
”Titta upp”, sidan 42: Du kan återge upplevelsen som äldste Cook hade som ung missionär och sedan sammanfatta de övriga delarna av artikeln. Fråga familjemedlemmarna hur de kan fokusera på vad vår himmelske Fader tycker om dem i stället för på vad andra tycker om dem. Du kan avsluta med att läsa Första Samuelsboken 16:7.
”Håll förbunden”, sidan 48: Om någon i din familj håller på att förbereda sig för att gå ut som missionär kan du läsa hela artikeln och göra en lista över viktiga punkter som äldste Holland tar upp. Betona följande uttalande: ”Nyckeln till det här verket är att hålla förbunden.” Prata om vad ett förbund är och fråga barnen hur de kan förbereda sig nu för att ingå förbund.
”Han är där”, sidan 69: Ni kan sjunga ”Barnets bön” (Barnens sångbok, s. 6). Läs om syster Wixoms upplevelse med bön och uppmuntra familjemedlemmarna att berätta om egna upplevelser med personlig bön. Du kan fråga: ”Kan ni komma på en gång när ni fick tröst genom att be?” Avsluta med ditt vittnesbörd om bön.
En rolig aktivitet, ett evigt budskap
Som tonåring var jag motvilligt med på hemaftnarna. Jag ansåg att jag hade bättre saker att göra.
En måndagskväll, efter ett antal svåra hemaftnar, torkade mamma av köksbordet och satte en liten körsbärspaj framför var och en av oss. Jag tittade mig ivrigt omkring efter gafflar — men det fanns inga! Mamma förklarade att vi skulle ha en pajätartävling, men att vi inte fick använda vare sig bestick eller händer. Vinnaren skulle få förmånen att skryta.
Vi åt så fort vi kunde. Snart fanns det bitar av körsbärspaj över hela bordet, och i hela ansiktet och håret. Jag minns inte vem som vann, men jag minns att jag skrattade okontrollerat och verkligen hade roligt med min familj. Jag insåg det inte just då, men nu uppskattar jag hur härligt det var att ha en trygg och kärleksfull plats som jag kunde kalla mitt hem, och människor som vakade över mig.
Vi hade säkert en sång och en lektion den kvällen, och det tog nog mamma en lång stund att förbereda det hela och senare städa. Men jag är tacksam för den aktiviteten, för den lärde mig om hur viktig familjen är. Jag behövde det då, och jag har behövt det ända sedan dess.
Heather Mockler Teuscher, Kalifornien, USA