Gud besvarade båda bönerna

När jag verkade som missionär i Durango i Mexiko uppmanade missionspresidenten oss att avsätta ”en vecka för uppoffringar”. Han bad oss anstränga oss mer än vanligt genom att arbeta hårt och sätta upp detaljerade mål under veckan. Min kamrat och jag trodde att om vi gjorde dessa uppoffringar så skulle Herren välsigna oss och vi skulle hitta många människor att undervisa.

Men under veckan med uppoffringar hade vi inte så stor framgång. Vi hittade inga familjer att undervisa och vi var besvikna.

En morgon veckan efter tittade min kamrat och jag på en karta över vårt område. Vårt område var mycket stort men vi kände att vi behövde åka till delen som låg längst bort.

När vi kom dit bad vi och frågade vår himmelske Fader vilken gata och vilket hus vi skulle gå till. När vi var klara vände vi oss om och tittade på alla gatorna. Vi såg ett staket i närheten och tittade in över kanten. Vi såg en kvinna som satt där med slutna ögon och en kvast i handen.

Min kamrat sade: ”Hej!” och när kvinnan hörde oss, ställde hon sig upp och började sopa som om inget hade hänt. Då sade vi att vi var missionärer från Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och att vi hade ett budskap åt henne. Hon bjöd in oss i sitt hem och vi hade ett mycket andligt samtal. Vi berättade för henne om Joseph Smith och hur han gick till en skogsdunge för att be för att få reda på sanningen, och att han som svar på sin bön fick besök av Gud Fadern och Jesus Kristus.

Hon avbröt oss och sade: ”Det är sant. Jag vet att Gud besvarar våra böner. När ni började prata med mig satt jag och bad att Herren skulle leda mig till hans väg, och ni kom med en gång.”

Vi kände Anden och vittnade om att Gud hade sänt oss till henne och att vi också hade bett just då för att få veta vilka av hans barn som behövde vår hjälp. Syster Rufina döptes snart. Under veckorna som följde döptes hennes barn, barnbarn och även några av hennes grannar — totalt tjugo omvända i den delen av vårt område. Herren ledde oss till syster Rufina, och hon var ”dörren” till att berätta om evangeliet för sin familj och sina vänner.

Jag vet att vår himmelske Fader välsignar oss om vi ber honom, men inte förrän han har prövat vår tro. Jag är tacksam för att min kamrat och jag kunde vara redskap i Herrens händer och hitta personer som var redo att lyssna på evangeliets budskap. Jag vet att Gud älskar oss och vägleder oss om vi ber honom.