Därför fastar vi

På Gamla testamentets tid fastade Mose och Elia (se 2 Moseboken 34:28; 1 Kungaboken 19:8). På Nya testamentets tid fastade och bad Jesus Kristus för att förbereda sig för sin verksamhet (se Matteus 4:1–4). Han undervisade sina lärjungar om kraften i och vikten av att fasta. Budet att fasta gäller än i dag.

Bild

Jesus undervisar en grupp människor

Fastan är ett sätt för oss att komma närmare Gud. Vi kan fasta när vi söker uppenbarelse eller en specifik välsignelse. Vi kan fasta för att uttrycka tacksamhet till Gud. Fastan ger oss också möjlighet att tjäna andra genom fasteoffer.

Bild

familj som knäböjer i bön

Fasta och bön

Profeter har lärt oss att fasta utan bön bara är att gå hungrig. Vi kan inleda och avsluta vår fasta med en bön, och vi kan ha en bön i hjärtat medan vi fastar. Vi kan be om styrka och inspiration och att förstå Guds vilja. Vi kan också be Gud om välsignelser för oss själva eller våra nära och kära.

Den första sabbaten i månaden är vanligtvis en fastedag. Den dagen fastar vi under en 24-timmarsperiod om vi kan. Vi ber också, går på kyrkans möten och ger ett fasteoffer till kyrkan.

Bild

pojke som ger biskopen sitt tionde

Foto: Shirlene Stoddard

Fasteoffer

Ett fasteoffer är en donation till hjälp för nödställda. Det här utgör en del av fastelagen. När vi fastar på fastesöndagen uppmanas vi att skänka det som åtminstone motsvarar värdet av de måltider vi inte åt. Vi ger donationen, som vi gör med tionde, till en medlem i biskopsrådet eller grenspresidentskapet, eller skickar in den på kyrkans webbplats.

På fastesöndagen är sakramentsmötet ett faste- och vittnesbördsmöte. Under det här mötet sjunger vi, ber och tar del av sakramentet som vi gör varje söndag. Sedan inbjuds medlemmarna i församlingen att bära sina vittnesbörd om Jesus Kristus och hans evangelium.

Bild

familj som ber

Välsignelser av fasta och bön

När vi fastar och ber kommer vi närmare Herren och ökar vår andliga styrka. Vi stärker också vårt oberoende, får större medkänsla och blir ödmjukare.