Handlingsfrihet: gåvan att få välja

Vi vet att vi hade vår handlingsfrihet innan världen blev till och att Lucifer försökte ta den ifrån oss. Han trodde inte på handlingsfrihetens princip eller på oss och talade för påtvingad frälsning. Han hävdade att genom hans [alternativ till Faderns plan] skulle ingen gå förlorad, men han tycktes inte inse, eller var kanske likgiltig för, att dessutom skulle ingen bli visare, starkare, kärleksfullare eller tacksammare om hans [alternativ] antogs.³

När vi kom till jorden förde vi med oss en av Guds stora gåvor, vår handlingsfrihet. På tusentals olika sätt har vi förmånen att själva välja. Här lär vi i erfarenhetens hårda skola. Vi skiljer mellan gott och ont. Vi skiljer mellan bittert och sött. Vi lär oss att våra beslut avgör vår bestämmelse.⁴

Bild

vuxen som håller en bebishand

I begynnelsen, när [vår himmelske Fader] hade pekat ut träden i lustgården som Adam fritt fick äta av, riktade han sedan Adams uppmärksamhet på ett annat träd och rådde honom att inte äta av dess frukt. Sedan tillade han: ”Dock får du själv välja, för det är givet dig” [Mose 3:17].⁵

Profeten Lehi sa till oss: ”Därför är människorna fria i köttet, och allt som är lämpligt för människorna är givet åt dem. Och de är fria att välja frihet och evigt liv genom alla människors store Medlare, eller att välja fångenskap och död enligt djävulens fångenskap och makt. För han strävar efter att göra alla människor lika olyckliga som han själv är” [2 Nephi 2:27] … Oavsett de omständigheter vi befinner oss i har vi alltid rätten att välja.⁶

Jag är säker på att vi lämnade vår Fader med en överväldigande önskan att återvända till honom, att uppnå upphöjelsen han planerat för oss och som vi själva så innerligt sökte. Även om det är vår sak att hitta och följa stigen som leder oss tillbaka till vår Fader i himlen, så sände han oss inte hit utan riktning eller vägledning. I stället har han gett oss verktygen vi behöver, och han hjälper oss när vi söker hans hjälp och försöker göra allt vi kan för att hålla ut till änden och få evigt liv.

Som vägledning har vi Guds och hans Sons ord i våra heliga skrifter. Vi får råd och undervisning av Guds profeter. Och allra viktigast, vi har fått ett fullkomligt exempel som vi kan följa, ja, vår Herre och Frälsare Jesu Kristi exempel, och vi har befallts att följa hans exempel. Frälsaren själv sa: … ”De gärningar som ni har sett mig göra ska även ni göra” [3 Nephi 27:21]. Han ställde frågan: ”Vad slags män bör ni då vara?” Sannerligen säger jag er: Sådana som jag är” [3 Nephi 27:27] …

När vi ser upp till Jesus som vårt föredöme och följer i hans fotspår kan vi återvända i trygghet till vår himmelske Fader för att leva med honom för evigt … Vi behöver inte vandra utmed Galileiska sjön eller bland Judéens höjder för att vandra där Jesus vandrade. Vi kan alla vandra samma stig som han vandrade när vi, med hans ord i våra öron, hans Ande i vårt bröst och hans undervisning som vägledning i livet, väljer att följa honom genom vår vandring på jorden.⁷

Vänd era hjärtan till och rikta era tankar mot honom som förkunnade: ”Jag är vägen, sanningen och livet” [Johannes 14:6]. Hans ord är en osviklig kompass till att på ett säkert sätt lägga ut rätt kurs genom livets stormar. Han undervisade om tro, kärlek, barmhärtighet och hopp. Han talade om hängivenhet, mod, föredöme och trohet. Hans liv återspeglade hans lärdomar.

Till Petrus, till Filippus och till Matteus sa han: ”Kom och följ mig.” Till dig upprepar hans inbjudande röst samma uppmaning: ”Kom och följ mig.” Genom att göra det faller [du] inte offer för den ondes list och frestelsens snara.⁸

För flera år sedan när jag körde på väg hemåt … såg jag tre liftare. Var och en av dem hade en hemmagjord skylt som visade vart de ville komma. På en skylt stod det ”Los Angeles, Kalifornien”. På den andra skylten stod det ”Boise, Idaho”. Det var emellertid den tredje skylten som inte endast fångade min uppmärksamhet, utan fick mig att reflektera och begrunda dess budskap. Liftaren hade inte skrivit Los Angeles eller Boise på pappskylten som han höll upp. I stället stod dessa tre ord på skylten: ”Vart som helst.”

Här stod alltså en person som var nöjd med att färdas i vilken riktning som helst, enligt den förares nyck som stannade för att låta honom följa med. Vilket högt pris att betala för en sådan biltur! Ingen plan, inget syfte, inget mål. Vägen ”vart som helst” är vägen till ingenstans, och vägen till ingenstans leder till tillspillogivna drömmar, förslösade möjligheter och ett otillfredsställt liv …

Ni och jag har den gudagivna gåvan att välja den riktning i vilken vi går … Var och en måste ställa frågan: Vart är jag på väg? På vilket sätt tänker jag komma dit? Och vilken är min gudomliga bestämmelse?⁹

Någon har sagt att historiens grind hänger på små gångjärn, och det är likadant med vårt liv. De val vi gör formar vårt framtid.

Josua sa fordom: ”Välj i dag vem ni vill tjäna … Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren” [Josua 24:15].¹⁰

Vi kan inte vara neutrala. Det finns ingen medelväg. Herren vet det och Lucifer vet det. Så länge vi lever på den här jorden överger Lucifer och hans skaror aldrig hoppet om att besegra våra själar …

Vi är omgivna – ibland bestormade – av motståndarens budskap. Lyssna på en del av dem. Ni känner antagligen igen dem: ”En enda gång spelar ingen roll.” ”Var inte orolig, ingen får reda på det.” ”Du kan sluta röka, eller dricka, eller använda droger när du vill.” ”Alla gör det, så det kan inte vara så farligt.” Lögnerna är oändliga.

Vi kommer att möta vägskäl och kurvor längs vägen, men vi har helt enkelt inte råd med lyxen att ta en omväg som vi kanske aldrig kommer tillbaka från. Lucifer, den listige råttfångaren, spelar sin muntra melodi och lockar de intet ont anande bort från deras utvalda vägs säkerhet, bort från kärleksfulla föräldrars råd, bort från tryggheten i Guds lärdomar …

Vi läser om honom i 2 Nephi: ”Andra kommer han att lugna och invagga i köttslig ro” [2 Nephi 28:21]. ”Andra för han bort med smicker och säger dem att det inte finns något helvete … till dess han har bundit dem med sina hemska bojor” [2 Nephi 28:22]. ”Och på så sätt bedrar djävulen deras själar och leder dem varsamt ner till helvetet” [2 Nephi 28:21].

Hur gör vi när vi står inför betydelsefulla beslut? Ger vi efter för löftet om tillfällig njutning? För våra begär och passioner? För våra kamraters påtryckningar?

Låt oss inte vara lika obeslutsamma som Alice i Lewis Carrolls klassiska Alice i Underlandet. Ni minns säkert att hon kom till ett vägskäl där hon såg två stigar som gick åt motsatta håll. Alice stöter på Cheshire-katten och frågar honom: ”Vilken väg ska jag ta?”

Katten svarar: ”Det beror till stor del på vart du vill komma. Om du inte vet vart du vill gå, har det egentligen ingen betydelse vilken väg du tar” [se Lewis Carroll, Alice i Underlandet].

Till skillnad från Alice vet vi alla vart vi vill komma och det har betydelse vilken väg vi tar, för när vi väljer vår väg, väljer vi vårt mål …

Jag vädjar till er om att fatta beslutet här och nu att ni inte tänker avvika från vägen som leder till vårt mål: evigt liv med vår Fader i himlen. Längs den raka och sanna vägen finns det andra mål: missionsarbete, tempeläktenskap, att vara aktiv i kyrkan, skriftstudier, bön och tempeltjänst. Det finns oräkneliga värdiga mål att uppnå under vår resa genom livet. Det vi behöver göra är att bestämma oss för att nå dem.¹¹

Stort mod kommer att krävas för att förbli trofasta och sanna, mitt i de ständigt ökande påtryckningar och lömska inflytanden som omger oss och som förvränger sanningen, river ner det goda och anständiga och som försöker ersätta det med världens människofilosofier. Om buden hade skrivits av människor skulle människan ha rätt att ändra dem efter behag eller genom lagstiftning eller på något annat vis. Men buden är gudagivna. Genom att använda vår handlingsfrihet kan vi åsidosätta dem. Men vi kan inte förändra dem, liksom vi inte kan ändra följderna av att överträda och bryta mot dem.

Bild

två stigar i skogen

Må vi inse att vår största lycka i det här livet kommer när vi följer Guds bud och lyder hans lagar! Jag älskar orden vi finner i Jesaja kapitel 32, vers 17: ”Rättfärdighetens frukt ska vara frid, och rättfärdighetens verk vara ro och trygghet för evigt.” Sådan frid, sådan trygghet, kommer endast genom rättfärdighet.¹²

Må vi alltid välja det svåra och rätta i stället för det felaktiga och lätta. När vi reflekterar över de beslut som vi fattar varje dag – om vi borde välja si eller så – väljer vi rätt om vi väljer Kristus.¹³

Alla våra beslut har följder, av vilka en del har lite eller inget att göra med vår eviga frälsning medan andra har allt att göra med den.

Om du har på dig en grön eller blå tröja spelar ingen roll i längden. Men om du väljer att trycka på en tangent på din dator som öppnar en pornografisk sida, så kan det göra all skillnad i världen i ditt liv. Då har du just tagit ett steg bort från den raka och trygga vägen. Om en vän försöker få dig att dricka alkohol eller använda droger och du ger efter, tar du en omväg som du kanske aldrig kommer tillbaka från … Vi [är] alla mottagliga. Låt oss hålla våra ögon, vårt hjärta och vår beslutsamhet riktade på det mål som är evigt och värt vilket pris vi än måste betala och alla uppoffringar vi måste göra för att nå det.

Ingen frestelse, ingen påtryckning, ingen lockelse kan övervinna oss om vi inte tillåter det … Aposteln Paulus har försäkrat oss: ”Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut” [1 Korintierbrevet 10:13].

Vi har alla fattat felaktiga beslut. Om vi inte redan har rättat till sådana beslut, försäkrar jag att det finns ett sätt att göra det. Det kallas omvändelsens process. Jag vädjar till dig att rätta till dina felsteg. Vår Frälsare dog för att ge dig och mig den välsignade gåvan. Även om vägen inte är lätt är löftet sant: ”Om än era synder är blodröda ska de bli snövita” [Jesaja 1:18]. ”Och jag, Herren, kommer inte längre ihåg dem” [Läran och förbunden 58:42]. Äventyra inte ditt eviga liv. Om du har syndat är det så att ju förr du börjar gå vägen tillbaka, desto tidigare kommer du att finna den ljuva frid och glädje som tillhör förlåtelsens under.¹⁴

En av de största gåvor Gud gett oss är glädjen att försöka igen, för inget misslyckande behöver vara slutgiltigt.¹⁵

Vår himmelske Fader har gett oss alla förmågan att tänka och resonera och besluta. Med en sådan förmåga blir självdisciplin en nödvändighet.

Var och en av oss har fått ansvaret att välja. Ni kanske frågar: ”Är det verkligen så viktigt att fatta beslut?” Jag säger till er att våra beslut avgör vår bestämmelse. Vi kan inte fatta eviga beslut utan att de får eviga konsekvenser.

Får jag ge er en enkel formel för hur ni kan bedöma de val ni ställs inför? Den är lätt att komma ihåg: ”Man kan inte ha rätt om man gör fel och man kan inte ha fel om man gör rätt.” …

Det krävs mod att tänka rätt, välja rätt och göra rätt, för en sådan kurs är sällan, om någonsin, den lättaste att följa.¹⁶

Ni är av ädel härkomst. Evigt liv i vår Faders rike är ert mål. Ett sådant mål uppnås inte genom en enstaka kraftansträngning, utan är snarare resultatet av en livstid av rättfärdighet, en ansamling av kloka beslut och ett oföränderligt syfte. Liksom allt annat som är av verkligt värde måste vi arbeta hårt för att få det eviga livets belöning.

Det står tydligt i skrifterna:

”Var noga med att göra vad Herren er Gud har befallt er. Vik inte av, varken åt höger eller åt vänster.

Den väg som Herren er Gud har befallt er att gå ska ni alltid följa” [5 Moseboken 5:32–33].¹⁷

Må vi veta vart vi är på väg, vara villiga att göra de ständiga ansträngningar som krävs för att vi ska komma dit, undvika varje omväg och vara villiga att betala trons och beslutsamhetens ofta mycket höga pris för att segra i livets lopp.

Må vi i slutet av vår jordiska färd kunna upprepa Paulus ord: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron” [2 Timoteusbrevet 4:7]. Härigenom ska vi få den ”rättfärdighetens segerkrans” som aldrig vissnar och höra bifall från vår evige domare: ”Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!” [Matteus 25:21].

Då är vår färd fullbordad, inte till ett dunkelt ”Vart som helst”, utan till vårt himmelska hem – ja, evigt liv i Guds celestiala rike.¹⁸

• Varför är det nödvändigt för oss att ha handlingsfrihet under jordelivet? (Se avsnitt 1.) Vad har du lärt dig genom att utöva din handlingsfrihet?

• President Monson betonade att vår himmelske Fader har gett oss hjälp att utöva vår handlingsfrihet förståndigt (se avsnitt 2). Vilka är några av de ”redskap” som vår himmelske Fader har gett för att hjälpa oss? Hur har de här verktygen hjälpt dig att göra bra val? Hur har Frälsarens exempel hjälpt dig att utöva din handlingsfrihet förståndigt?

• President Monson lärde att ”vi inte kan vara neutrala. Det finns ingen medelväg” (se avsnitt 3). Varför vill motståndaren att vi ska vara neutrala? Hur frestar han oss att missbruka vår handlingsfrihet? Hur kan vi känna igen och stå emot hans budskap?

• Gå igenom president Monsons undervisning om omvändelse i avsnitt 4. Hur har omvändelse gett dig ”frid och glädje”? Hur har du märkt att ”en av de största gåvor Gud gett oss är glädjen att försöka igen”?

• President Monson lärde ofta att ”våra beslut avgör vår bestämmelse” (avsnitt 5). Vilka råd ger han som hjälper oss att fatta beslut som leder oss till evigt liv? Hur kan vi förbättra vår beslutsamhet att konsekvent göra bra val?

Josua 24:15; 2 Nephi 2:14–16, 26; 31:17–20; Helaman 14:30–31; Läran och förbunden 58:26–28; 101:78; Mose 4:1–4

”Människor är mer benägna att göra meningsfulla förändringar i livet när de förändringarna kommer av att de utövar sin handlingsfrihet. När du uppmanar till handling, se då till att du respekterar dina elevers handlingsfrihet” (Undervisa på Frälsarens sätt [2016], s. 35).