Möt Deborah Stålek

I juni 1985 var det Öppet hus för det nybyggda templet i Stockholm. Deborah (då Deborah Bergqvist) var en ung trebarnsmor som gift sig med en svensk man som 19-åring och som lämnat sitt hem i Michigan i USA i samband med detta. Deborah hade åkt förbi templet många gånger eftersom hon brukade köpa mjölk på en bondgård utanför Västerhaninge. En av dessa gånger var det trafikstockning i det lilla samhället och väninnan som var med i bilen sa att det var på grund av att det var Öppet hus i templet. Väninnan hade varit där och ville absolut att Deborah också skulle gå dit. Dagen efter, på sista dagen för Öppet hus, kom Deborah till templet med två av sina små flickor. Eftersom den långa och breda kön för att komma in i templet rörde sig så långsamt gick hon i stället till en angränsande utställning. Där träffade hon en förstående missionärssyster som hjälpte henne med barnen och även att komma förbi kön. Deborah fick se en förklarande film om tempel, och inne i templet upplevde hon en väldigt stark ande. Hon fyllde i en enkät vid utgången där hon lämnade sin adress så att någon från kyrkan kunde kontakta henne.

Efter några missförstånd fick Deborah kontakt med kyrkans missionärer, men hennes dåvarande man var mycket negativ till kyrkan. Missionärerna fick undervisa henne hos medlemsfamiljerna Sivula (nu Lundborg) och Stenberg. Många år senare fick hon veta genom Marianne Stenberg att presidentskapet för Primär hade fastat och bett för att för att en pianist skulle döpas in i församlingen. Deborah Bergqvist blev den pianisten. Hon döptes i januari 1986 efter att ha fått undervisning av flera olika missionärer. En knuff framåt kom när syster Tiffany Miller (nu Davis) kom till Gubbängen som alldeles ny missionär. Hon och hennes kamrat undervisade Deborah under ytterligare två månader. Syster Miller hjälpte sedan Deborah att sy sin dopklänning och gjorde henne fin i håret inför dopet. Vänskapen har bevarats under åren och Deborah har besökt familjen Davis i USA flera gånger. Familjen Davis har också besökt Deborah i Sverige två gånger.

Trots att Deborahs mamma och syster under lång tid bad för hon skulle kunna hitta en kyrka att gå till i Sverige har även hennes amerikanska familj varit negativ till hennes beslut att bli medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Efter dopet följde barnen med Deborah till kyrkan varannan söndag. Efter en lång period med kikhosta förhandlade flickorna med sin pappa så att de fick ta igen sina sjuksöndagar i efterhand. Efter det fick de gå med till kyrkan varje söndag. Men när barnen fyllde åtta år fick de var och en gå med sin pappa till Naturhistoriska museet för att lära sig hur skapelsen ”egentligen” gick till.

Idag är Annelie, Ellinor och Jennifer till Deborahs stora glädje vigda i templet och uppfostrar sina barn i evangeliet. Annelie bor i Tyskland och har fyra barn, Ellinor bor i Utah och har fem barn. Jennifer är gift med Mattias Larsson som tjänar som grenspresident i Sundsvalls gren. Familjen Larsson har tre barn.

Sju år efter skilsmässan från sin första man fick Deborah genom en gemensam vän, Monica Bernpaintner, kontakt med Torbern Stålek från Karlskrona. Torbern var civilingenjör i maskinteknik och hade varit i Stockholm under ett år för att få lärarkompetens innan han träffade Deborah. Torbern sökte sedan lärartjänster över hela Sverige. Han blev erbjuden två olika tjänster i Visby på Gotland. Han hade precis börjat arbeta i Visby då de blev presenterade för varandra under en stavskonferens. Ett halvår senare var de gifta. Torbern kom att tjäna som grenspresident i Visby under tolv år. Deborah har också betytt väldigt mycket för den lilla grenen. Hon har under många år tjänat bland annat som pianist och musikordförande. Torbern fortsatte som lärare i tekniska ämnen fram till pensionen. Deborah är verksam som uppskattad lärare i vävning inom studieförbundet Vuxenskolan.