Mina rötter i evangeliet
Jag heter Syrén Bergqvist och är född och uppvuxen i Göteborg. Evangeliet kom in i mitt liv genom min farmor. Hon hette Gunda Theresia Helland och föddes 1890 i Drammen i Norge. Hon blev döpt i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som barn eftersom båda hennes föräldrar var medlemmar i kyrkan. Hennes pappa, Tobias, blev medlem som 20-åring redan 1853, bara tre år efter de första dopen i Skandinavien.
Så här ser min släktlinje ut:
Min far: Aksel Vilhelm Bergqvist född 1925, döptes 1935
Min farmor: Gunda Theresia Helland Bergqvist född 1890, döptes 1899
Min farmors far: Gunder Tobias Aanensen Helland född 1833, döptes 1853
Vid våra släktträffar bar farmor Gunda outtröttligt sitt vittnesbörd för sina barn och oss barnbarn. Till mig sa hon att min pappa skulle bli en stor man i kyrkan en dag. Jag tyckte mest synd om henne och var förvånad över att hon upprepade detta vid många tillfällen. Själv hade jag sökt efter sanningen i många olika trosåskådningar utan att finna den. Men vid ett sommarlov tog jag till mig farmors vittnesbörd och lät mig undervisas av missionärerna. Jag fick en egen övertygelse och döptes 1973 med mina föräldrars tillåtelse när jag snart skulle fylla femton år. Någon omvändelse hos min pappa fanns inte att se vid den tiden.
Jag vill gå tillbaka till min farmors far, Tobias Helland. Farmor talade väldigt varmt om sin pappa och berättade att han ofta gungade henne på foten medan han sjöng för henne. Han kallade henne sin duva. Flera av Tobias barn emigrerade till Utah, men Tobias blev kvar i Norge. Min farmor blev också kvar i Drammen och gifte sig med svensk man som flyttat till Norge på grund av sitt arbete. Han var konstnär och det var dåliga tider i Sverige. Min far Aksel föddes i Drammen 1925. Efter 13 år i Norge tog farfar med sig sin familj och återvände till Sverige. Pappa och hans syskon blev döpta, men till farmor Gundas sorg föll de bort från kyrkan en efter en.
En kort tid efter det att min farmor gick bort, och fyra år efter mitt eget dop blev min pappa aktiv i kyrkan. Och även min mamma blev döpt. De vigdes i templet och blev flitiga tempelbesökare. Min pappa tjänade sedan flitigt i kyrkan och ställde upp för allt och alla. Han ordinerades till högpräst och ja, det är vad min farmor skulle kalla ”något stort i kyrkan”. Jag är så tacksam till min farmor och till hennes föräldrar som var trogna sina vittnesbörd så att även jag får ha evangeliets gåva i mitt liv.