Min bror och valpen

Jag hade förmånen att växa upp med människor som älskade mig och påverkade mig att göra gott. Det största inflytandet i mitt liv kom från min familj. Mina föräldrar valde det rätta och de litade på att jag skulle göra detsamma. Och mina äldre bröder satte goda exempel som jag kunde följa.

En äldre bror lärde mig någonting viktigt när jag var fem år. Det var när min tvillingbror Karl och jag fick en valp. Vi förstod inte det ansvar som följer med att ha ett husdjur — vi trodde att det bara var ännu en leksak som inte krävde någon särskild omvårdnad. Vi brydde oss inte särskilt mycket om att ge hunden mat eller vatten eller ta hand om den. Men vi hade en äldre bror som kände helt annorlunda. Han hyste stor kärlek till djur. Han såg behovet och tog hand om valpen.

Hunden växte upp i tron att han tillhörde vår bror, och vi brukade bråka om vems hund det var. Karl och jag påstod att det var vår hund, och vi tävlade med vår äldre bror för att se vem hunden skulle komma till om vi ropade på den. Hunden kom alltid till vår bror.

Hunden förstod lojalitet och den kärlek som vår bror visade. Denna erfarenhet lärde mig någonting mycket viktigt om skördelagen som säger till oss att det man sår får man skörda. Min bror sådde kärlek när han tog hand om hunden, och han skördade tillitens och lojalitetens välsignelser.

Min mamma kände också till detta. Hon hade stark tro. När hon var ung besökte hennes föräldrar sällan kyrkan, så hon gick ofta dit ensam. Hennes kärleksfulla exempel hjälpte hennes föräldrar att bli aktiva och engagerade i kyrkan.

När jag växte upp steg min mor regelbundet upp på faste- och vittnesbördsmötet och bar sitt vittnesbörd. Hon brukade säga hur mycket hon uppskattade sina söner och vilka fina pojkar vi var. Hennes tro på oss var till stor nytta. Även om vi inte alltid levde upp till hennes ord så visade hon oss vad vi kunde bli.

På samma sätt som min mamma hade tro på mig och mina bröder har jag stor tro på dagens uppväxande släkte. Ni har sparats för dessa tider. Jag känner mig häpen när jag ser så många underbara, vackra små barn med så stor tro. Ni barn är kyrkans framtid, och ni förbereds för ett stort verk. När ni verkar i tro sår ni rättfärdighetens frön och skördar de välsignelser Herren har förberett för er.