Kapitel 16

Att fostra barn i ljus och sanning

”Den främsta plikten att undervisa kyrkans barn vilar på hemmet.”

Ur Joseph Fielding Smiths liv

President Joseph Fielding Smith beskrev sin far, president Joseph F. Smith, som ”en som jag har haft större förtroende för än någon annan jag har känt i denna värld”.¹ Han erinrade sig att hans far ofta samlade familjen och ”undervisade sina barn om evangeliets principer. Var och en av dem gladdes i hans närvaro och var tacksamma för de goda råd och den undervisning han gav dem. … De har aldrig glömt vad de blev lärda. Dessa intryck har stannat kvar hos dem och kommer förmodligen att göra det för alltid.”² Han sade även: ”Min far var den mest ömsinta människa jag någonsin känt. … Några av mina käraste minnen är de timmar jag tillbringade vid hans sida med att diskutera principer i evangeliet och ta emot undervisning som bara han kunde ge den. På det här sättet lades grunden till min egen kunskap om sanningen, så att också jag kan säga att jag vet att min Förlossare lever och att Joseph Smith är, var och alltid ska vara den levande Gudens profet.”³

Joseph Fielding Smith talade också kärleksfullt om sin mor, Julina L. Smith, och hennes undervisning. Han sade: ”Jag lärdes vid min mors knä att älska profeten Joseph Smith och att älska min Återlösare. … Jag är tacksam för den undervisning jag fick och jag försökte följa de råd som min far gav mig. Men jag kan inte ge honom hela äran. Jag tror att en stor del av den, en mycket stor del, bör ges min mor vars knä jag brukade sitta i som liten och lyssna till hennes berättelser om pionjärerna. … Hon brukade undervisa mig och när jag var gammal nog för att läsa gav hon mig texter som jag kunde förstå. Hon lärde mig att be [och] att vara sann och trofast mot mina förbund och förpliktelser, att sköta mina uppgifter som diakon och som lärare … och senare som präst. … Jag hade en mor som såg till att jag läste, och jag älskade att läsa.”⁴

När Joseph Fielding Smith blev far, följde han sina föräldrars exempel. Hans dotter Amelia sade:

”Far var den perfekte studenten och läraren, en som inte bara undervisade oss utifrån sin egen stora kunskap men också uppmuntrade oss att lära oss på egen hand. …

Med sina små barn följde han rådet som återfinns i L&F 93:40: ‘Men jag har befallt er att fostra era barn i ljus och sanning.’

Han undervisade oss vid frukostbordet när han berättade historier från skrifterna, och hade förmågan att få var och en av dem att låta ny och spännande trots att vi hade hört dem många gånger tidigare. Spänningen jag kände när jag undrade om Faraos soldater skulle hitta guldbägaren i Benjamins säck med säd är verklig än idag. Vi lärde oss om hur Joseph Smith hittade guldplåtarna, och om besöket från Fadern och Sonen. Om far hade tid att följa oss till skolan fortsatte berättelserna. Vi gick förbi Salt Lake-templet på väg till skolan och han berättade för oss om ängeln Moroni. Vi lärde oss att templet var en mycket speciell plats, att man måste vara snäll för att få gå dit, och när man gifte sig där så var det för evigt. Han undervisade oss genom det han bad för i våra familjeböner när vi böjde knä vid våra stolar före frukost och igen vid middagstid. …

Idag blir inte bara hans ättlingar upplyfta och stärkta av hans undervisning, utan också oräkneliga trofasta medlemmar i kyrkan. Vilket privilegium och vilken välsignelse det har varit att vara hans dotter.”⁵

President Joseph Fielding Smith med sitt barnbarns barn Shanna McConkie

Joseph Fielding Smiths lärdomar

För att barn ska kunna stå emot motståndarens inflytande måste föräldrarna fostra dem i ljus och sanning.

Vikten av enighet i familjen, att känna kärlek till och omtanke om varandra i familjen, kan inte nog betonas. Andlig solidaritet i familjerelationer är den trygga grund på vilken kyrkan och hela samhället kommer att blomstra. Detta är något som motståndaren väl känner till, och mer än någonsin använder han varje slugt medel och inflytande och varje kraft i hans kontroll för att undergräva och förstöra denna eviga institution. Endast när Jesu Kristi evangelium tillämpas i familjerelationer kommer denna djävulska förstörande kraft att omintetgöras.⁶

Det finns många stora och verkliga faror omkring oss, och de som bekymrar oss mer än alla andra tillsammans har att göra med våra barn. Det enda verkliga eller tillräckliga skyddet kan erbjudas av hemmet och dess inflytande.⁷

Vi behöver lära våra barn att skilja mellan gott och ont. Annars kommer de inte att förstå varför de inte får ägna sig åt sådant som är vanligt bland deras vänner. Om de inte får lära sig kyrkans lära kan det hända att de inte förstår vad det är för farligt med att gå på konserter, teaterpjäser, bio, matcher eller liknande på söndagar när deras vänner uppmuntras att ägna sig åt dessa saker som Herren har förbjudit på hans heliga dag. Föräldrarna bär ansvaret att undervisa sina barn, [och] Herren kommer att döma föräldrarna om deras barn växer upp utan inflytandet av principerna i vår Herres Jesu Kristi evangelium.⁸

Herren har befallt oss, var och en av oss, att fostra våra barn i ljus och sanning. Där denna ande finns kan inte missämja, olydnad eller försummelse av heliga plikter få grogrund.⁹

Föräldrar bär det största ansvaret för sina barns undervisning.

Fadern har aldrig avstått från sina anspråk på de barn som fötts hit till världen. De är fortfarande hans barn. Han har placerat dem i dödliga föräldrars vård med uppmaningen att de ska uppfostras i ljus och sanning. Det främsta ansvaret, som också är grundläggande, vilar på föräldrarna att undervisa sina barn i ljus och sanning.¹⁰

Den främsta plikten att undervisa kyrkans barn vilar på hemmet. Det är föräldrarnas ansvar att fostra sina barn i ljus och sanning, och Herren har kungjort att om de underlåter att göra detta, kommer de att ställas till svars inför domarskranket.¹¹

I en uppenbarelse till kyrkan 1831 sade Herren:

”Och vidare: Om det i Sion eller någon av dess organiserade stavar finns föräldrar som har barn, och som inte lär dem att vid åtta års ålder förstå läran om omvändelse, tro på Kristus, den levande Gudens Son, och om dopet och den Helige Andens gåva genom handpåläggning, skall synden vila på föräldrarnas huvuden.

Ty detta skall vara lag för invånarna i Sion eller i alla dess organiserade stavar.” [L&F 68:25–26.]

… Herren begär detta av oss.¹²

Föräldrar blir ansvariga för sina barns handlingar om de inte har brytt sig om att undervisa dem genom föredöme och bud.

Om föräldrarna har gjort allt som står i deras förmåga att undervisa sina barn rätt med ord och handling, och barnen sedan går vilse, så kommer föräldrarna inte att hållas ansvariga och synden vilar på barnen.¹³

Kyrkan hjälper föräldrar i deras strävan att undervisa sina barn.

Huvudansvaret för att göra de saker som leder till frälsning vilar hos varje individ. Vi har alla satts på jorden för att gå igenom prövningens erfarenheter i jordelivet. Vi är här för att se om vi kommer att hålla buden och övervinna världen och vi måste göra allt vi kan för oss själva.

Nästa ansvar för vår frälsning vilar på våra familjer. Föräldrar finns till för att vara ljus och ledare för sina barn och är befallda att uppfostra dem i ljus och sanning, undervisa dem om evangeliet och föregå med gott exempel. Barn förväntas lyda sina föräldrar och hedra och respektera dem.

Kyrkan och dess organisationer utgör en serviceorganisation som ska hjälpa familjen och individen.¹⁴

Jag vädjar till er, mina kära bröder och systrar, män och hustrur, fäder och mödrar, att utnyttja varje möjlighet som kyrkan erbjuder att låta era barn undervisas i de olika organisationer som gjorts tillgängliga för dem genom Herrens uppenbarelser: Primär, Söndagsskolan, de gemensamma utbildningsföreningarna [Unga män och Unga kvinnor], och det lägre prästadömets kvorum under ledning av våra biskopsråd. …

Vi har seminarier och institut överallt i kyrkan där det är möjligt för oss att erbjuda det. … Bröder och systrar, skicka era barn till dessa seminarier. De som går på högskolan är, om de har fått tillräckligt med undervisning i sin ungdom, tillräckligt gamla för att närvara vid kyrkans institut.¹⁵

Föräldrar bör göra allt de kan för att hjälpa sina barn att förstå och leva efter Jesu Kristi evangelium.

Ett individuellt, personligt vittnesbörd är och kommer alltid att vara styrkan i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Man utvecklar lättast ett vittnesbörd omgiven av sin familj. … Det borde vara ett familjeprojekt att se till att alla får och bevarar ett vittnesbörd. Försumma ingenting som kan hjälpa till att stärka en familjemedlems vittnesbörd.¹⁶

Vi måste efter bästa förmåga skydda [barnen] från världens synder och ondska, så att de inte leds bort från sanningens och rättfärdighetens stigar.¹⁷

Hjälp era barn på alla sätt ni kan, att växa upp med en kunskap om Jesu Kristi evangelium. Lär dem att be. Lär dem att hålla Visdomsordet, att vandra i rättfärdighet och ödmjukhet inför Herren. Då kan de, när de vuxit upp till män eller kvinnor, tacka er för det som ni gjort för dem och se tillbaka på sina liv med tacksamma hjärtan och med kärlek till sina föräldrar för det sätt på vilket de tog hand om dem och undervisade dem om Jesu Kristi evangelium.¹⁸

Var goda exempel

Vi ber föräldrarna att de ska föregå med exempel på rättfärdighet i sitt eget liv och samla sina barn omkring sig och undervisa dem om evangeliet, vid hemaftnar och vid andra tillfällen.¹⁹

Föräldrar måste försöka vara, eller åtminstone göra sitt bästa för att vara som de vill att deras barn ska vara. Det är omöjligt för er att vara ett exempel på något som ni inte är.²⁰

Ni ska undervisa med både ord och handling. Ni ska knäböja med era barn i bön. Ni ska undervisa dem, i all ödmjukhet, om vår Frälsares Jesu Kristi mission. Ni måste visa dem vägen, och den far som visar sin son vägen säger inte: ”Min son, gå till Söndagsskolan, eller gå till Unga män, eller gå till prästadömsmötet”, utan säger: ”Kom, följ med mig.” Han undervisar genom föredöme.²¹

Börja undervisa barnen när de är små.

Ingen är för ung för att tjäna Herren. … Barn följer sina föräldrars undervisning. Ett barn som undervisas i rättfärdighet från födseln kommer med största sannolikhet alltid att vandra i rättfärdighet. Goda vanor formas och följs lätt.²²

Det bör finnas bön och tro och kärlek och lydnad mot Gud i hemmet. Det är föräldrarnas plikt att lära sina barn de frälsande principerna i Jesu Kristi evangelium, så att de vet varför de ska döpas och så att en önskan att fortsätta hålla Guds bud sedan de döpts ska inpräntas i deras hjärtan, så att de kan komma tillbaka till hans närhet. Vill ni, mina goda bröder och systrar, ha kvar era familjer, era barn? Vill ni bli beseglade till era fäder och era mödrar före er? Vill ni att denna familjeenhet ska vara fullständig när ni, om ni får tillåtelse, inträder i Guds celestiala rike? I så fall måste ni börja er undervisning vid vaggan.²³

Lär barnen att be.

Vad är ett hem utan bönens anda? Det är inte ett sista dagars heliga hem. Vi bör be. Vi bör inte låta en morgon gå förbi utan att vi på våra knän tackar Herren i familjekretsen, tackar honom för hans välsignelser och ber om hans vägledning. Vi bör inte låta kvällen gå förbi, vi bör inte gå till sängs förrän vi på nytt har samlat familjemedlemmarna och tackat Herren för hans beskydd och bett om hans vägledning varje dag i vårt liv.²⁴

Jag hoppas att ni undervisar era barn i era hem om att be. Jag hoppas att ni håller familjebön, morgon och kväll, att era barn undervisas genom exempel och föreskrifter att lyda de bud som är så värdefulla och heliga och betyder så mycket för vår frälsning i Guds rike.²⁵

Introducera skrifterna för barn

Det finns inte ett hem i någon del av världen där det inte bör finnas en bibel att tillgå. Det finns inget hem där det inte bör finnas en Mormons bok att tillgå. Jag talar om sista dagars heligas hem. Det finns inte ett hem där det inte bör finnas Läran och förbunden och Den kostbara pärlan att tillgå. Förvara dem inte på hyllor eller i skåp, utan låt dem ligga framme där de är lätt tillgängliga, så att familjemedlemmarna kan ha tillgång till dem och sitta ner och läsa och studera evangeliets principer för sig själva.²⁶

Håll hemaftnar

Barn som växer upp i hem där de deltar i hemaftnar, där det råder en ymnighet av kärlek och enighet, bygger stabila grundvalar för gott medborgarskap och aktivt deltagande i kyrkan. Det finns ingen bättre arvedel som föräldrar kan lämna till sina barn än minnet och välsignelserna av ett lyckligt, enat och kärleksfullt hem.

Välplanerade hemaftnar kan vara en källa till varaktig glädje och varaktigt inflytande. Dessa kvällar är tidpunkter för gruppaktiviteter, för att organisera, för att uttrycka kärlek, för att bära vittnesbörd, för att lära sig evangelieprinciper, för att ha roligt tillsammans som familj, och framför allt, för att känna enighet och solidaritet i familjen.

Fäder och mödrar som trofast håller hemaftnar och som bygger familjeenighet på varje tänkbart sätt, fullgör med heder det största av alla ansvar — nämligen föräldraskapet.²⁷

Fäder kan inte bidra med något bättre ledarskap i Guds rike än att leda sina familjer i att hålla hemaftnar. När sådana upplevelser utgör en del av hemlivet så byggs det upp en enighet och familjerespekt som påverkar var och en till ökad rättfärdighet och lycka.²⁸

Föräldrar som ignorerar detta programs stora hjälp [familjens hemafton] sätter sina barns framtid på spel.²⁹

Undervisa om dygd, kyskhet och moral

Ni ska undervisa era barn om dygd och kyskhet, och de bör undervisas om detta från barndomen. Och de bör göras medvetna om de fallgropar och faror som är så allmänt förekommande runt om i världen.³⁰

Vi hyser stor omsorg om och oro för alla ungdomars andliga och moraliska välfärd. Moral, kyskhet, dygd, frihet från synd — är och måste vara grundläggande för vårt sätt att leva, om vi ska förverkliga dess hela ändamål.

Vi vädjar till fäder och mödrar att lära ut personlig renhet genom ord och handling och tala med barnen om allt sådant. …

Vi känner tillit till det unga och uppväxande släktet i kyrkan och vädjar till dem att inte följa världsliga seder och bruk, att inte ta del av en upproriskhetens anda, att inte överge sanningens och dygdens stigar. Vi tror på deras inneboende godhet och förväntar oss av dem att de ska vara rättfärdiga pelare som för vidare kyrkans verk med allt större tro och effektivitet.³¹

Förbered barnen att vara vittnen om sanningen och att verka som missionärer

Våra ungdomar tillhör de mest välsignade och gynnade av vår Faders barn. De tillhör himlens ädla skara, ett utvalt släkte med en gudomlig bestämmelse. Deras andar har sparats för att komma fram i dessa dagar när evangeliet finns på jorden och när Herren behöver tappra tjänare för att föra vidare hans stora verk i de sista dagarna.³²

Vi måste förbereda [barnen] att vara levande vittnen om sanningen och gudomligheten i detta stora verk i de sista dagarna, och särskilt när det gäller våra söner, att se till att de är värdiga och kvalificerade att verka som missionärer för att predika evangeliet till vår Faders andra barn.³³

Hjälp barnen förbereda sig för att ha egna eviga familjer

Undervisar ni [era barn] så att de vill komma till Herrens hus när de gifter sig? Undervisar ni dem så att de vill ta emot den stora begåvning som Herren har i beredskap åt dem? Har ni inpräntat i dem det faktum att de kan beseglas som män och hustrur och bli förlänade varje gåva och varje välsignelse som tillhör det celestiala riket?³⁴

Vi måste … så vägleda [barnen] att de väljer lämpliga äktenskapspartners och vigs i Herrens hus och därigenom blir arvingar till alla de stora välsignelser som vi har talat om.³⁵

Låt oss ödmjukt hålla våra familjer intakta, att bevara dem under Herrens Andes inflytande, undervisade om evangeliets principer så att de kan växa upp i rättfärdighet och sanning. … [Barn] har getts oss för att vi ska undervisa dem om livets vägar, evigt liv, att de ska komma tillbaka till Gud, sin Faders, närhet.³⁶

Förslag till studier och diskussion

Frågor

Lägg märke till i ”Ur Joseph Smiths liv” exemplen på föräldrar som visar kärlek till sina barn. Fundera över hur du kan följa dessa exempel, oavsett ditt familjeansvar. Hur kan föräldrar organisera sig för att kunna tillbringa mer tid med sina barn?
President Smith nämnde andliga faror som rådde under hans livstid (se avsnitt 1). Vilka andra faror finns det idag? Hur kan föräldrar och mor- och farföräldrar hjälpa barnen att motstå dessa inflytanden?
Begrunda det förtroende som vår himmelske Fader visar föräldrar när han låter dem att ta hand om hans barn (se avsnitt 2). Vilken vägledning och hjälp erbjuder han?
På vilka sätt är kyrkan ”utgör en serviceorganisation till hjälp för familjen och individen”? (Se avsnitt 3.) Hur har kyrkans organisationer hjälpt dig och din familj? Vad kan vi göra för att hjälpa barn och ungdomar att bli mer engagerade?
Avsnitt 4 nämner ett flertal sätt varpå man kan hjälpa barn och ungdomar att leva efter evangeliet. Beakta följande frågor när du går igenom råden: Nämn någonting som du och din familj är bra på? Hur kan ni bli bättre på det? Vad kan du göra för att hjälpa kyrkans ungdomar att stärka sina vittnesbörd?

Skriftställen som hör till detta ämne:

5 Mos. 6:1–7; Ps. 132:12; Mosiah 1:4; 4:14–15; L&F 68:25–28; 93:36–40; se även ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”

Undervisningstips

”Var försiktig med att inte avsluta en bra diskussion för snabbt i ett försök att lägga fram allt material du förberett. Även om det är viktigt att hinna med materialet, är det ännu viktigare att hjälpa eleverna att känna Andens inflytande, besvara deras frågor, öka deras kunskap om evangeliet och stärka deras beslut att hålla buden. Men det är också ”viktigt att avsluta diskussioner vid rätt tidpunkt. Mycken av andan i en upplyftande diskussion går förlorad om den varar för länge … Håll tiden. Var medveten om när lektionen bör sluta. Ge dig själv tillräckligt med tid att sammanfatta det som sagts och bära ditt vittnesbörd” (Undervisning: Den högsta kallelsen [1999], s. 64, 65).