Lärdomar från Mormons bok
Välja frihet och evigt liv
Jag påbörjade mina studier vid ett universitet som låg omkring 16 mil hemifrån. Det var en spännande tid för alla förstaårselever. För många var det första gången de bodde utanför hemmet och de var ivriga att ge uttryck för sin nyfunna frihet från föräldrarnas uppsikt.
Jag var med i universitetets basketlag och det blev snabbt känt att jag var medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Under en av terminens första veckor bjöd en av lagkamraterna med mig till en fest för nya elever på lördagskvällen som skulle hållas utanför staden. Jag frågade om det skulle finnas alkohol på festen och jag försäkrades att det skulle det inte. Svaret gjorde mig ändå illa till mods men jag bestämde mig för att gå i alla fall. En ”blindträff” ordnades åt mig med en försäkran om att hon efterlevde samma normer som jag. Min lagkamrat sade att vi skulle åka i hans bil.
På lördagskvällen åkte vi en bit ut i öknen och kom till festen. Till min stora besvikelse var festens huvudtema att dricka alkohol, trots att de flesta förstaårselever inte på långt när innehade åldern då det är lagligt att dricka alkohol i staten. Min träff var ivrig att börja dricka liksom min lagkamrat och hans träff. När jag uttryckte min besvikelse sade de att jag behövde ”bli vuxen och leva lite” och att de skulle hjälpa mig. Jag sade att jag aldrig hade druckit alkohol och att jag inte skulle börja då. Snart lämnade de mig för att vara med de andra.
Jag satt ensam, vid sidan av allt drickande och högljudda skratt, utan möjlighet att ta mig hem och undrade varför jag hade satt mig i den här situationen. Senare på natten såg jag en rad bilar komma genom öknen med riktning mot festen. Bilarna omringade gruppen, och sedan, som på givet tecken, tändes sirenlamporna på vad jag då upptäckte var polisbilar. Många elever försökte springa iväg i öknen men stoppades snart. Jag satt kvar där jag var, förvirrad av all uppståndelse.
Polisen började kontrollera identifieringshandlingar för att avgöra åldern på eleverna, och de som inte hade åldern inne för att dricka alkohol fick göra en alkoholtest så att polisen kunde se om de hade druckit. När de kom fram till mig sade jag till en av poliserna att jag inte hade druckit alkohol den kvällen eller någonsin. Han skrattade åt mig, men när jag bestämt vidhöll att han kunde tro på mig så ändrade han inställning. Han sade att jag inte behövde göra någon test och bad mig köra tillbaka mina lagkamrater till universitetet. De som var underåriga fick betala böter. Några togs till fängelset.
Ett personligt budskap
Men jag fick ingen anmärkning av polisen. Jag kom tillbaka hem omkring klockan tre på söndagsmorgonen. Prästadömsmötet i min församling började klockan sju. Väckarklockan ringde kvart i sju. Jag stängde av den och vände mig om och tänkte en stund på olika anledningar till att inte gå till kyrkan den morgonen. Men jag kunde inte vila andligen. Jag gick upp, klädde mig i söndagskläder och gick till kapellet. Jag kom dit omkring tio minuter efter det att mötet hade börjat.
När jag kom in i kapellet hoppade hjärtat till när jag såg nacken på pappa. Han hade oanmäld kommit för att hälsa på mig. Jag satte mig bredvid honom. Han tittade på mig och log. Sedan lade han en fast hand på mitt knä, lutade sig mot mig och viskade något som hade mycket större betydelse än bara orden: ”Jag visste att du skulle vara här.” Samtidigt viskade min himmelske Fader samma budskap till min själ. Jag kan inte beskriva den kärlek och glädje jag kände just då.
Några månader senare var jag ute som heltidsmissionär. Och några månader därefter fick jag veta att min far oväntat hade avlidit. Men budskapet jag fick av honom och genom honom den söndagen har aldrig lämnat mig.
Fria att välja frihet eller fångenskap
Denna upplevelse är ett exempel på den eviga sanning Lehi gav sina söner för länge sedan: ”Emedan [människornas barn] äro återlösta från fallet, hava de blivit evigt fria och veta vad gott och ont är, fria att handla av sig själva, utan att låta sig påverkas av annat … De äro fria att välja frihet och evigt liv genom den stora medlingen för alla människor eller att välja fångenskap och död förmedelst djävulens fångenskap och makt.” (2 Nephi 2:26–27)
Vår Faders lycksalighetsplan inbegriper utövandet av handlingsfrihet, men den inbegriper också av nödvändighet ansvarighet och dom. Min lagkamrat och andra på festen var fria att välja vad de skulle göra, men de var inte fria att välja följderna av sitt val. Några av dem tillbringade natten i fängelset. Andra påbörjade ett liv av okontrollerade begär som förslavar dem än idag.
Slaveriet vi utsätter oss själva för medan vi söker frihet genom felaktiga beslut är verkligen stor ironi. Kain trodde att han var fri att mörda sin bror men fördömdes och plågades för det han hade gjort. (Se Moses 5:32–39.) Petrus talade om dessa onda inflytanden som ”källor utan vatten” som utlovar frihet medan de själva är slavar under korruptionen. ”Ty det man besegras av är man slav under.” (2 Petr 2:19) Men Petrus såg också den sanna vägen till frihet och sade: ”Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen … ty när vi har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus undkommer vi världens smitta.” (Se 2 Petr 2:9, 20.)
Lamaniten Samuel inbjöd oss att tänka på att vi har ”tilllåtelse att handla av [oss själva], ty se, Gud har givit [oss] upplysning, och han har gjort [oss] fria … [och han har givit oss] att välja mellan liv och död.” (Helaman 14:30–31)
När min lagkamrat gav mig fel information om festens aktiviteter kände jag en viss oro som jag inte hörsammade. När jag insåg detta blev jag mer besviken på mig själv än på min lagkamrat. Men jag blev tröstad av Anden när jag höll mig borta från de andra på festen och senare blev jag timligt välsignad när polisen lät mig återvända hem.
Den största frihetsvälsignelsen kom dock när jag tidigt på söndagsmorgonen i mitt rum valde att gå dit där jag borde vara, utan att veta vilken skatt som väntade mig där. Sådana upplevelser, tillsammans med Andens utgjutande, förebådar den frihet som vi sammankopplar med det eviga livets välsignelse.
Jag vittnar om att när vi väljer frihet och evigt liv så får vi den största lyckan vi kan uppleva.