Jag behövde en välsignelse
I februari 2005 höll jag på att avsluta min officerskandidatutbildning i Alabamas vintriga skogar. Dag och natt förfinade vi taktiken för mindre infanteri i bitande kyla. En kväll föll ett iskallt regn över mig och de andra officerskandidaterna medan vi försökte sätta upp tält som vi skulle sova i på natten.
Jag kände mig eländig. Både händer och fötter var frostbitna och varje rörelse gjorde ont. Jag var dyngsur från topp till tå. Varenda del av min kropp skakade. Vad som gjorde det hela värre var att jag var rädd att jag höll på att få lunginflammation, vilket jag hade haft flera gånger tidigare.
Tanken på att sluta kom för mig, men sedan tänkte jag på handkärrepionjärerna som aldrig gav upp trots till synes oöverstigliga odds. Jag bestämde mig för att avsluta utbildningen. Min familj och jag hade offrat för mycket för att jag skulle ge upp mitt mål att bli officer. Jag bad till min himmelske Fader om styrka att fortsätta.
Jag sov inte på hela natten och nästa dag var jag sämre. Jag var helt utmattad. Att arbeta i timmar i kylan gjorde inget för att lindra smärtan och hostandet. En av instruktörerna lade märke till hur jag mådde och beordrade mig att tillbringa några timmar i uppvärmningstältet.
Medan jag stod barfota i leran och hängde upp mina dyngsura kläder längtade jag efter en prästadömsvälsignelse. Plötsligt öppnades tältet och in kom två officerskandidater. Jag började prata med en av dem, Scott Lundell. Av någon anledning kom vi in på internationella resor. Scott sade att han hade tillbringat två år i Filippinerna innan han började tjänstgöra. Anden talade omedelbart om för mig att Scott var en återvänd missionär.
”Vad gjorde du där?” frågade jag.
”Å, det var en kyrkgrej”, svarade han.
”Är du medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga?” frågade jag.
”Ja, det är jag”, sade han.
”Det är jag också”, sade jag.
När vi skakade hand frågade jag Scott om han kunde ge mig en välsignelse. Han sade tveklöst ja och jag knäböjde i leran. Han uttalade välsignelsen och jag blev botad med en gång! Jag återfick styrkan och slutade hosta. Jag var inte sjuk längre. Jag avslutade utbildningen och en månad senare utnämndes jag till officer.
Vår himmelske Fader är uppmärksam på var och en av oss och välsignar oss på sitt eget sätt när vi utövar tro på honom. Han bär upp oss i våra svåraste stunder.
Scott Lundell dödades i en strid i Afghanistan den 25 november 2006. Jag kände honom inte så väl, men hans bortgång påverkade mig starkt. Min himmelske Fader sände honom till mig under ett svårt ögonblick i mitt liv. Jag ska aldrig glömma honom eller den speciella välsignelse jag fick av en värdig prästadömsbärare.