Kom lyssna till en profets röst
Att göra sin plikt
William J Critchlow den yngre, som var president för Ogdens södra stav, återgav för 51 år sedan en berättelse om tillit, vördnad och plikt.
”[Den unge] Rupert stod vid sidan om vägen och såg en ovanligt stor skara människor skynda förbi. Slutligen såg han någon han kände. ’Vart är ni alla på väg med sådan brådska?’ frågade han.
Vännen stannade till … ’Kungen har tappat sin ädla smaragd … Alla letar nu, för kungen har erbjudit en belöning … till den som hittar smaragden. Kom, vi måste skynda oss.’
’Men jag kan inte gå utan att fråga mormor’, sade Rupert tveksamt.
’Då kan jag inte vänta. Jag vill hitta smaragden’, svarade hans vän.
Rupert skyndade hem till stugan i utkanten av skogen för att få sin mormors tillåtelse …
Men hans mormor skakade på huvudet. ’Hur skulle det då gå med fåren?’ frågade hon. ’De är redan rastlösa i fållan och väntar på att släppas ut på bete. Och glöm inte att ta dem till vattnet när solen står högt på himlen.’
Bedrövad tog Rupert fåren till betesmarken, och vid middagstiden ledde han dem till bäcken i skogen. Där satte han sig på en stor sten vid bäcken. ’Om jag bara hade fått chansen att söka efter kungens smaragd’, tänkte han. Han vred på huvudet och såg ner på bäckens sandiga botten. Plötsligt stirrade han ned i vattnet. Vad var det där? Det kunde inte vara sant! Han hoppade ner i vattnet … ’Kungens smaragd!’ ropade han.
Med strålande ögon sprang Rupert till sin mormors stuga för att berätta om sitt stora fynd. ’Välsignade pojke’, sade hon, ’men du skulle aldrig ha hittat den om du inte gjort din plikt och vaktat fåren.’ Och Rupert förstod att det var sant.”1
Det vi kan lära av den här berättelsen finns i det välkända talesättet: ”Att göra sin plikt det bästa är, överlåt resten åt Herren kär.”2
Låt oss lära oss våra plikter. Låt oss alltid vara värdiga att utföra dessa plikter och genom att göra detta följa Mästaren i hans fotspår. När han kallades till sin plikt svarade han: ”Fader, ske din vilja, och äran vare din i all evighet.” (Moses 4:2) Må vi göra detsamma.
Från ett tal under generalkonferensen i oktober 2006.