Utbildning betonar betydelsen av råd

Under utbildningsmötet i november sade äldste Quentin L. Cook i de tolv apostlarnas kvorum att ”kyrkan leds av råd på general-, områdes-, stavs- och församlingsnivå” och att ”de nya handböckerna kraftigt betonar rådslagens betydelse i kyrkan”.

Äldste Cook talade om tre grundläggande råd på församlingsnivå som är viktiga för att biskopen ska kunna tillse kyrkans angelägenheter och hur dessa råd påverkas av informationen i de nya handböckerna. Det är biskopsrådet, prästadömets verkställande kommitté och församlingsrådet.

Biskopsrådet ska fungera ungefär som tidigare. PVK fortsätter att ha regelbundna möten och kommer att ta hand om vissa frågor som tidigare togs upp av församlingens välfärdskommitté, men äldste Cook framhöll att PVK:s möten förmodligen blir kortare eftersom församlingsrådets möten antagligen kommer att öka i antal.

”I den nya handboken upphöjs församlingsrådets roll till att administrera församlingen under biskopens ledning”, sade äldste Cook.

Handböckerna upphöjer församlingsrådets roll genom att ge förslag på vad biskopen kan delegera och utökar rådsmedlemmarnas ansvar att hjälpa honom.

”Församlingsrådets främsta uppgift är frälsningsarbetet i församlingen”, sade äldste Cook. ”Många frågor går idag direkt till biskopen. Förhoppningsvis förändras detta alltefter som biskopen delegerar fler frågor vid församlingsrådets möten och/eller enskilt till personer, det kan gälla välfärd, att behålla eller aktivera medlemmar och så vidare.”

Äldste Cook sade att biskopen fortsätter att handha ”problem som kräver en allmän domare i Israel”, men han kan, efter medgivande av medlemmen som söker omvända sig, delegera ”den tidskrävande rådgivning som kan behövas” till andra, för att hjälpa medlemmar återhämta sig från missbruk eller medlemmar som behöver hjälp med ekonomi, familjesvårigheter eller andra problem.

”Församlingsrådets medlemmar utför det mesta av sitt arbete utanför församlingsrådets möten” sade äldste Cook. ”De arbetar med sina rådgivare och med hemlärare, besökslärare och andra för att nå ut till och betjäna medlemmar i sin organisation och andra som behöver hjälp.”

Han uppmanade prästadöms- och biorganisationsledarna att fastställa vilka problem som på lämpligt sätt kan hanteras inom kvorumet eller organisationen för att underlätta biskopens och församlingsrådets arbete.

En panel bestående av äldste M. Russell Ballard, äldste Jeffrey R. Holland och äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum; äldste Walter F. González i de sjuttios presidentskap och Julie B. Beck, Hjälpföreningens generalpresident, betonade betydelsen av att varje medlem i rådet bidrar.

”Jag tror många felaktigt tror att all uppenbarelse till församlingen måste komma genom biskopen”, sade äldste Bednar. ”På grund av de nycklar han har måste han erkänna och bekräfta den, men han måste inte nödvändigtvis vara den ende som får uppenbarelse.”

Äldste Bednar underströk betydelsen av enighet när den presiderande auktoriteten har fattat ett beslut för att rådet ska kunna verka under den Helige Andens inflytande.

Äldste Holland varnade för kulturella tendenser att åsidosätta kvinnans betydelse i råden. ”Vi har inte alltid inbjudit eller uppmuntrat … kvinnorna i våra rådsförsamlingar som vi borde”, sade han. ”Vi måste ha kvinnornas medverkan.”

Panelen betonade att kloka ledare lyssnar.

”Urskillningens gåva fungerar bättre när vi lyssnar än när vi pratar”, sade äldste Bednar.

Äldste Ballard tillade att principen om att lyssna kan tillämpas på varje medlem i rådet och att ingen enskild medlem ska dominera samtalet.

”När [Anden] verkar inom kyrkans råd går verket framåt och vi kan rädda många fler av vår himmelske Faders barn”, sade äldste Ballard. ”Det är ett stort verk där vi alla lägger manken till.”